Skapa samhällsnytta med hjälp av tomma lokaler

Vakansgraden av kontor i de centrala delarna i Stockholm var rekordlåga 2,6 procent vid årsskiftet enligt en rapport från JLL. Men vakanser är något som man alltid bör räkna med och som kan öka snabbt om osäkerheten på fastighetsmarknaden håller i sig. Detaljhandeln brottas till exempel just nu med ett närliggande hot. Många prognosmakare spår att Amazons etablering i Sverige kommer att föra med sig flera konkurser av fysiska butiker i takt med att e-handeln ökar.

En lokal som står tom under en längre period ger negativa signaler. Outhyrda butiker kan minska attraktionskraften för ett helt köpcentrum och många fastighetsägare söker nya lösningar för att hitta innehåll som bidrar till att öka fastighetens värde.

Kanske är det nu dags att se tomma lokaler som en resurs?

Lösningen heter delningsekonomi och ger inte bara nytt liv i lokaler utan kan dessutom skapa värdefull samhällsnytta.

I fredags stod det klart att vi på ÅWL arkitekter är en av vinnarna i en idétävling utlyst av SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB). Syftet med den allmänna idétävlingen är att samla in intressanta och innovativa idéer kring framtidens skola. Vårt förslag bygger på att skapa delningsekonomi i praktiken. Genom att ta fram en modell för hur skolans rum kan spela en aktiv roll för att främja en miljömässig och social hållbar utveckling i stadsdelen Rinkeby samtidigt som den ökar fastighetsvärdet i skollokalerna.

Denna modell inbegriper förslag på samverkan mellan olika aktörer men också på en idé för hur fastighetsbeståndet kan utvärderas i syfte att användas i en delningsekonomi. Idén kan med fördel appliceras på helt andra typer av fastigheter.

Delningsekonomi handlar framförallt om att spara på resurser. Drivkrafterna är delvis framväxten av sociala medier och digital teknik, men också de tuffare ekonomiska villkor som många människor lever under samt en vilja att leva mer hållbart. Individer och organisationer ges möjlighet att göra en vinst på underutnyttjade resurser, det kan vara konkreta saker som en bostad, en bil eller en lokal som delas men också om kompetens och tjänster.

Så hur gör vi? Vi arbetar nu vidare med att utveckla modellen som i korthet bygger på att gradera tomma fastigheter, såväl kommunala som privata för att kunna anpassa dem för delningsekonomi. Vilka lokaler kan ingå i en delningsekonomi utan vidare och vilka behöver anpassas? Den arkitektoniska verktygslådan med funktionsanalyser, flöden och program ger snabbt svar på vilken investeringsnivå som krävs. Nästa steg är att konkretisera den samverkansmodell som ska matcha lokalägare med relevant aktör, det kan vara andra företag, kommuner, myndigheter, organisationer eller föreningar.

Vi ser delning av lokaler som en av nycklarna för resurseffektivitet inom fastighetsbranschen vill ser fram emot att underlätta för alla fastighetsägare att utnyttja sitt befintliga bestånd.

Vem vet, inom en snar framtiden är de tomma lokalerna kanske din främsta resurs?