FV-Expert: Stadsutveckling
Samverkan ger även mindre fastighetsägare stora möjligheter
Liksom allt annat går det trender i affärsstrategier när det kommer till stadsutveckling. Archus har analyserat vad som händer inom stadsutvecklingsprocesserna just nu och tittat på kommande trender.
Förr jobbade man mer med utveckling av en fastighet eller byggnad. Idag handlar det mer om utveckling av en hel stadsdel där vi ser till helheten med både infrastruktur och social service och inte minst ett brett hållbarhetstänk.
En tydlig trend är att fastighetsägarna blir mer engagerade i Agenda 2030 som genomsyrar hela samhällsutvecklingen och inte bara sin egen fastighet. I det breda hållbarhetstänket är det ekologiska, ekonomiska och sociala vårt ansvar som affärsutvecklare att se till att dessa stärker varandra.
Flera stora stadsutvecklingsprojekt har idag en hög miljö- och hållbarhetsprofil med lösningar inom områden som social hållbarhet, hälsa och biologisk mångfald. Både för att säkra finansiering men även för att bygga ekonomisk hållbarhet i ett långsiktigt perspektiv.
Den andra stora trenden är samverkan i olika former. Det är en effekt av att projekten blir allt större. Tidigare har många kommuner drivit fastighetsaffärerna och därmed också dikterat villkoren. Idag ägs många fastigheter i ett kvarter av flera olika aktörer där kommunen är en. I framtiden driver fastighetsägare samhällsutvecklingen betydligt tydligare än idag. Flera fastighetsägare och andra aktörer kommer att agera gemensamt som en part.
Det innebär att kommunen såsom myndighetsutövare behöver öka sin förståelse för den privata sidan och vice versa. Samtidigt ställer det helt andra krav på samverkan och en opartisk rådgivare som gör djupa behovsanalyser av ett område och skapar ramverk som respekteras. Det som blir bäst totalt sett, blir också bäst för fastighetsägarna och samhället i stort. Och det räcker inte bara med övergripande överenskommelser. Det krävs skarpa avtal mellan alla parter.
För att lyckas blir det vanligare att ta in en oberoende och enande part som väger allas intressen i affären och utvecklingen. Det är svårt för en enskild fastighetsägare att ta ansvar för helheten och väga in allas aspekter. Man bli lätt betraktad som jävig.
Trenden med stora stadsutvecklingsprojekt är tydlig både i expansiva landsbygdsområden och i storstäder. Ofta handlar det om flera detaljplaner, vilket ställer allt högre krav på fastighetsägarna att kunna enas och gemensamt förhandla fram avtal med kommunen om ett ramverk för hur utvecklingen av området ska ske. Trenden innebär förmodligen även att man framöver kommer att se ännu fler joint venture-bolag bildas, där alla fastighetsbolag lägger in sina delar i ett gemensamt bolag som drivs av externa konsulter mot en styrelse som består av fastighetsägarna.
Fördelen för kommunerna är att fastighetsägarna tar initiativet själva. Det blir enklare för kommunerna att få en mer sammanhållen stadsutveckling och det blir lättare att jobba mot gemensamma mål. Trenden bidrar också till att även små fastighetsägare kan vara delaktiga i stora affärer. Därmed får de också en större utväxling av sitt bestånd, än om de skulle agerat enskilt. Istället för att en liten fastighetsägare med begränsade resurser blir en stoppkloss, blir samverkan ett sätt att bidra både till sin egen och andras utveckling.