Det är lätt att säga att vi får en rättvis bostadsmarknad bara vi bygger fler bostäder, men vi tror inte att det är så enkelt. För som det ser ut idag är det inte företagsekonomiskt lönsamt att producera bostäder för en stor del av vår befolkning. Därför tror vi på att utmana de regelverk som finns och föra ett resonemang om vad som behöver ske för att bostaden ska bli billigare att producera och tillgänglig för fler människor.
En bostad är nära förknippat med hälsa och välmående. Misslyckas samhället med att bygga bostäder för alla riskerar vi ett utanförskap med ökad segregation och misstro. Vi ser det redan idag. Bostadsbristen riskerar också att leda till ökad stress och försämrad livskvalitet. Den frustrationen kan leda till ökade klyftor, på ett eller annat sätt. En trygg boendesituation underlättar kontakter med övriga samhället.
Därför vill vi som arkitekter uppmuntra till att lyfta blicken och inspireras av exempel från andra delar av världen där det byggs mer för människor som inte har råd med det boende som marknaden tillhandahåller.
I våra grannländer finns till exempel flexibla boendeformer, såsom kollektivhus, generationsboende och samägarskap och intressanta kommunala strategier för stadsutveckling.
Vi ser även exempel på finansieringsalternativ och ekonomiska lösningar som kan hjälpa till att säkerställa att flera har eget kapital för att köpa bostad. I vissa länder finns bland annat subventionerat sparande, fonder reserverade för att bygga bostäder åt låginkomsttagare, alternativa sätt att finansiera lån och möjligheter för byggbolagen att bygga billigare tack vare att staten delvis står för de finansiella riskerna.
Det som byggs idag är inte till för alla och därför måste våra politiker skapa incitament för att bygga billigare. Det skulle kunna ske genom byggsubventioner eller genom att kommunerna ger rabatter på priset per kvadratmeter i utbyte mot att byggherren avsätter ett visst antal lägenheter till lägre pris eller lägre hyror. Det är ett sätt som kan användas för att motverka segregationen som finns i dag.
Det andra vi gör är att ta fram helt nya typologier. Vi tror till exempel att vår unga befolkning är beredda att testa helt nya bostadslösningar att komma in på bostadsmarknaden. Det kan exempelvis handla om generationsboende eller kompisboende – nya typer av kollektivboende. Här kan vi med kreativ problemlösning och skissmetodik vrida och vända på alla aspekter och uppmärksamma både hinder och möjligheter för att utveckla den samtida bostaden.
Sedan ÅWL:s start 1983 har vi ritat tiotusentals bostäder. Vi har upplevt både hög- och lågkonjunkturer, politiska avregleringar, såväl höjningar som sänkningar av räntan och otaliga ändringar i regelverken. Förutsättningarna för att skapa bra bostäder förändras ständigt. Idag upplever vi att utmaningarna är mer komplexa än någonsin.
I slutändan spelar det ingen roll om vi bygger massor med bostäder i dag om ingen har råd att bo i dem. Tillsammans med kommuner, byggherrar och fastighetsförvaltare måste vi arkitekter hitta okonventionella idéer och tankesätt för att göra det möjligt för alla som bor i Sverige att få tillgång till det som vi anser är en mänsklig rättighet: en god livsmiljö.