Finansdepartementets förslag om nya jämkningsregler riskerar ge betydande negativa konsekvenser. Nu är det hög tid att reagera.
För ett par år sedan blev det klart att delar av de svenska jämkningsreglerna står i strid med EU-rätten. Nu har Finansdepartementet presenterat ett förslag till nya regler för att komma till rätta med bristerna. Frågan är bara om de föreslagna reglerna gör just det.
Förslaget innebär att den som säljer en fastighet (som inte ingår i en verksamhetsöverlåtelse) ska återbetala tidigare avdragen investeringsmoms vid försäljningen. Om t.ex. en fastighetsägare har utfört en ny- till- eller ombyggnation år 1 och sedan säljer fastigheten år 4, ska 6/10 av investeringsmomsen återbetalas vid försäljningen. Köparen kommer inte på något sätt ha möjlighet att göra avdrag för investeringsmomsen som säljaren är skyldig att betala.
Jämkningsskyldigheten träffar också överlåtelse av andra tillgångar som utgör fastighet momsrättsligt, såsom byggnader, anläggningar och konstruktioner. Även många aktörer inom industri-, energi- och infrastruktursektorn kommer därmed att påverkas negativt vid externa överlåtelser och interna omstruktureringar.
Som om detta inte vore nog, innebär förslaget även en skyldighet för en hyresgäst som har vidtagit investeringar i sin lokal att återbetala investeringsmomsen när hyresgästen frånträder lokalen. Återbetalningen ska ske årligen under den resterande delen av korrigeringstiden (10 år) och oberoende av vad hyresvärden använder lokalen till eller om en ny hyresgäst tillträder lokalen.
Sammanfattningsvis ger förslaget betydligt mer långtgående skyldigheter och ökade kostnader jämfört med nuvarande regler. Skyldigheter som dessutom går utöver vad EU-rätten uppställer som krav. Förslaget kommer innebära att Sverige tar ett steg bakåt i rättsutvecklingen och gör moms till en kostnad för momspliktiga företag.
Det bästa vore naturligtvis att införa jämkningsregler som är förenliga med momsens syften och ändamål snarare än att skyndsamt införa nya regler. EU-rätten medger betydligt bättre alternativ än de nu föreslagna, t.ex. möjligheten till frivillig skattskyldighet vid försäljning av fastighet.
Finansdepartementets förslag ligger ute för remissyttranden fram till den 28 april och föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Givet de negativa effekter som förslaget medför hoppas jag att många aktörer väljer att yttra sig – det kommer Svalner att göra.