Som ni vet förekommer det tyvärr inom byggbranschen fortfarande många arbetsolyckor, och ibland med dödlig utgång. Branden på Liseberg i början av året och hissolyckan i Ursvik i mitten på december förra året har säkert inte undgått någon. Nu kommer nya regler.
Sedan de nuvarande arbetsmiljöföreskrifterna för byggnads- och anläggningsarbeten (AFS 1999:3) började gälla i början av år 2000 har byggbranschen förändrats. Exempelvis förekommer idag i större utsträckning än tidigare långa kedjor av underprojektörer och underentreprenörer. Slutsatsen som Arbetsmiljöverket har dragit är att det blivit svårare för aktörer att förstå vem som har ansvaret för arbetsmiljön och vem som ska utföra uppgifterna. Arbetsmiljöverket har därför förnyat arbetsmiljöföreskrifterna. Det övergripande syftet med regelförnyelsen har varit att göra reglerna lättare att hitta, förstå och använda. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2025.
Ökning av dödsolyckor i byggbranschen
Enligt Arbetsmiljöverkets statistik inträffade under 2023 totalt 63 dödsolyckor i arbetet. Antalet arbetsolyckor med dödlig utgång bland arbetstagare och egenföretagare inom byggverksamhet var 18, vilket motsvarar en ökning om 200 procent jämfört med 2022. Mot bakgrund av de allvarliga olyckor som inträffat under senare tid har Arbetsmiljöverket för budgetåret 2024 fått i uppdrag av regeringen att bland annat redovisa åtgärder för att antalet inspektioner ska öka.
Nytt regelverk träder i kraft den 1 januari 2025
Under 2023 antog Arbetsmiljöverket nya arbetsmiljöföreskrifter som träder i kraft den 1 januari 2025. Reglerna gäller oavsett projektets storlek, komplexitet eller risknivå, och kommer även gälla för pågående projekt som inletts före 2025. Det Arbetsmiljöverket har gjort är att sortera alla nuvarande regler i en ny struktur. Reglerna är, enligt Arbetsmiljöverket, till sin innebörd i stort sett desamma men det finns ett undantag – nämligen regler för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare. Där har det lagts till nya regler. Målet är att det ska bli lättare att hitta, förstå och använda reglerna.
De nya reglerna innebär bland annat att aktörer ska ha rutiner för sitt arbetsmiljöarbete, att aktörer i större utsträckning ska kontrollera och följa upp det förebyggande arbetsmiljöarbetet samt vidta åtgärder om det brister. Vidare har terminologin ändrats, bland annat har begreppet ”självständig uppdragstagare” i arbetsmiljölagen ersatts med ”byggherrens ställföreträdare”.
Dags att förbereda sig
Det är den verkställande direktören och styrelseledamöterna i fastighetsbolag som ytterst bär byggherreansvaret för samordningen av arbetsmiljön på byggarbetsplatsen. Trots att ledande befattningshavare inte befinner sig på byggarbetsplatsen kan dessa alltså hållas ansvarig för arbetsolyckor. Delegering kan ske inom organisationen, men följden av en otydlig delegering är som utgångspunkt att ansvaret ligger kvar på den närmast högre nivån. Liknande princip gäller exempelvis även för byggherrar som önskar överlåta sitt arbetsmiljöansvar till uppdragstagare/ställföreträdare, exempelvis till entreprenörer i delade entreprenader vilka inte uppfyller kravet på självständighet. Som utgångspunkt faller ansvaret i dylika situationer tillbaka till ledande befattningshavare hos byggherren.
Arbetsmiljöverkets nya regler föranleder behov för aktörer att se över sina avtal, rutiner, administrativa föreskrifter samt andra malldokument. Formuleringar och hänvisningar till gamla arbetsmiljöföreskrifter och paragrafer behöver ses över, och befintliga avtal som alltjämt kommer vara giltiga efter årsskiftet kan behöva kompletteras med tilläggsavtal. Vår rekommendation är att byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare utbildar sig i de nya arbetsmiljöreglerna i god tid så att arbetsmiljöarbetet efter årsskiftet sker i överensstämmelse med de nya föreskrifterna.