FV-Expert: Affärsjuridik
Ny dom från HD om vad entreprenören fackmässigt ska anta
Nyligen har HD avgjort en sådan fråga och domen har fått ett mycket stort genomslag i branschen. Vad vi dessvärre ser är att domen har missförståtts av praktiker (och vissa jurister) och att det därför finns ett stort behov av att klargöra vad domen egentligen kan komma att innebära för parterna i byggbranschen.
Den 27 januari 2015 avgjorde Högsta Domstolen det så kallade Gotlands-målet, T 407-13. Domen har sin bakgrund i att Region Gotland beställde muddringsarbeten (schaktning under vatten) i Slite hamn av Secora Sverige AB. Under arbetet stötte Secora på hårt kalkberg som bolagets mudderverk inte klarade av. Secora utförde då sprängningsarbeten för att hinna göra klart arbetet i tid, vilket innebar kostnader som vida översteg själva kontraktssumman. För dessa kostnader begärde Secora ersättning av kommunen. Avgörande för frågan om ersättningsskyldighet blev vad gick att utläsa av förfrågningsunderlaget som låg till grund för Secoras anbud och parternas avtal.
Frågan som HD hade att pröva var från vilka utgångspunkter en fackmässig bedömning av förhållandena inom arbetsområdet ska göras, vilket en entreprenör är skyldig att göra enligt 1 kap 8 § AB 04. Om ett förhållande som avses i 1 kap 8 § AB 04 inte är som det förutsätts vara har entreprenören rätt till ersättning för arbete till följd av detta (s.k. ÄTA-arbete).
I domslutet fastslog HD att entreprenörer vid en fackmässig bedömning enligt 1 kap 8 § AB 04 har att ”beakta de förhållanden inom arbetsområdet som är troliga”. HD valde att inte överpröva de slutsatser som drogs i underrätterna om vad som gick att utläsa från underlaget i förfrågningsunderlaget. Eftersom hovrätten funnit att sannolikheten var hög för att kontraktsarbetena inte kunde genomföras med det aktuella mudderverket utan kompletterande åtgärder, vilket är en högre grad av sannolikhet än troligt, gick Secora förlorande.
Vad innebär då HD:s avgörande? En felaktig slutsats som redan har börjat sprida sig i branschen är att domen är entreprenörfientlig och att en entreprenör måste beakta precis allt som skulle kunna vara möjligt när det i förfrågningsunderlaget saknas uppgifter. Domen måste dock läsas i ljuset av att kommunen faktiskt lämnat uppgifter i tillräcklig omfattning enligt beställarens skyldighet i 1 kap 6 § tredje stycket AB 04. Av den geotekniska undersökning som gjorts och av de borrhål som tagits fram gick det enligt flertaket sakkunniga att utläsa att det med ganska stort mått av säkerhet fanns berg över muddringsnivå i inte obetydlig omfattning inom arbetsområdet, samt att ganska exakt räkna fram bergvolymen.
HD fastslog även att förfrågningsunderlaget måste vara kalkylerbart och anbud ska vara jämförbara. Det innebär att en beställare måste tillhandahålla tillräckliga underlag och göra en fackmässig undersökning av den berörda fastigheten. Ju mer bristfälligt förfrågningsunderlaget är, desto vidare blir ramen för anbudsgivarens fackmässiga bedömning. Ett magert förfrågningsunderlag kan generera i olika bedömningar från olika entreprenörer, som var och en kan anses vara fackmässiga. I dessa fall har entreprenören rätt att utgå från den bedömning av förhållandena som leder till den lägsta kostnaden för kontraktsarbetena. När en omständighets existens är lika trolig som icke-trolig har entreprenören i sitt anbud alltså rätt att räkna på det billigaste alternativet. Det sagda innebär att en beställare många gånger slipper att betala för arbete som senare visar sig obehövligt eftersom entreprenören inte behöver ”ta höjd” i sitt anbud, men också att beställaren får stå notan för de fall då den fackmässiga bedömningen inte speglade den faktiska kostnaden.
Secora förlorade inte målet för att de i anbudet inte räknat på omständigheter som kan råda när ett förhållande inte är känt, exempelvis att sprängning kan behövas vid muddring om entreprenören inte vet något om havsbottens beskaffenhet. Secora förlorade målet eftersom det av förfrågningsunderlaget gick att utläsa att det med ganska stor säkerhet kunde förekomma berg över muddringsnivå inom arbetsområdet och att sannolikheten för detta var så hög att det inte gick att utesluta vid en fackmässig bedömning, vilket Secora alltså inte hade gjort.
Av avgörandet framgår inte om begreppet muddring inbegriper sprängning eller vad utgången hade blivit om förfrågningsunderlaget helt hade saknat uppgifter om havsbottens beskaffenhet. Secora hade inte heller något alternativt yrkande grundat på att det gick att utläsa att det troligen förekom en viss mängd hårt kalkberg på arbetsområdet, men att de haft rätt att räkna på den lägsta mängd hårt kalkberg som gick att utläsa av förfrågningsunderlaget.
Jag menar därför att det som entreprenör är viktigt att inte utläsa mer av domen än vad som faktiskt prövades, då HD:s dom är mer entreprenörvänlig än vad som kan tyckas vid en första genomläsning.
Fredrik Schedin, advokat, delägare
Andersson Gustafsson Advokatbyrå
