Våra kulturhistoriska hus måste få leva, användas och anpassas för modern verksamhet utan att vi förvanskar kulturarvet. Som projektledare är det min uppgift att ro projektet i hamn, få fastighetsägarens krav att samsas med hyresgästens visioner samtidigt som vi tar hänsyn till husets kulturhistoriska förutsättningar och myndighetskrav.

När jag arbetade som byggprojektledare för Restaurang Fästningsterassen vid Varbergs fästning ställdes jag för första gången inför alla de utmaningar som kan uppstå när man jobbar med kulturhistoriska byggnader – komplexiteten i att bygga, utveckla och renovera med material och konstruktioner som skapar bestående värden.

Vid ett byggprojekt måste du alltid du ta hänsyn till exempelvis brand, miljö, tillgänglighet och sociala faktorer. När du arbetar med kulturhistoriska byggnader måste du även ta hänsyn till det kulturhistoriska värdet och följa gällande lagar och förordningar. Kyrkor och byggnadsminnen regleras av Kulturmiljölagen medan övriga fastigheter är skyddade i Plan- och bygglagen.

När vi bygger idag använder vi ofta underhållsfritt material. Baksidan av detta är att materialet inte går att underhålla. Äldre hus måste däremot underhållas – byggnadsvård är ju att ta hand om huset. Du byter till exempel inte ut ett träfönster mot ett i aluminium. Byggnadsvård handlar till stor del om att lyssna på huset och att använda sig av samma material och metoder som huset byggdes av – med god byggnadsvård väljer du material som skapar värde för både huset och människorna på sikt.

För att lyckas måste du vara öppen, göra alternativa utredningar och titta på olika lösningar som tillgodoser både kulturarvet och våra olika moderna krav.

Detta kräver i sin tur ständig dialog med alla som är involverade i projektet. Om någon medlem i projektet inte förstår eller har vilja att förstå innebörden av kulturhistoriska värden kan det leda till onödiga konflikter där byggnadsvården bara ses som ett hinder.

Förankring i alla led är oerhört viktigt – och måste få ta tid. Bara att ansöka och få beslut från Riksantikvarieämbetet eller länsstyrelsen tar några månader, och även när projektet är igång kräver det mer eftertanke än ”vanliga” byggprojekt. Det finns inga genvägar.

Några tips är därför:

• Ha koll på vilket skydd din fastighet har.
• Lägg stor vikt vid att skapa förståelse för de kulturhistoriska värdena och för byggnadsvård hos alla som arbetar i projektet.
• Det finns sällan bara en lösning på de problem som kan uppstå.
• För en öppen dialog med byggnadsantikvarien.
• Avsätt ordentligt med tid för alla delar i projektet.