På den svenska hotellmarknaden är det vanligt med omsättningsbaserade hyresavtal, vilket innebär att fastighetsägarens hyresintäkter varierar över tid. I sin senaste rapport från början av oktober skriver Konjunkturinstitutet att högkonjunkturen är över och sänker sin prognos för den ekonomiska tillväxten i Sverige för nästa år. Hur kommer detta att påverka hyresintäkterna för fastighetsägare med omsättningsbaserade hyresavtal?
Det beror så klart på hur den svenska hotellmarknadens koppling till den ekonomiska konjunkturen ser ut. Historiskt är kopplingen mycket stark. En tumregel är att tillväxten i belagda hotellrum ligger 1,5 procentenheter över BNP-tillväxten. En tillväxttakt i BNP på drygt en procent för 2020 indikerar därmed en tillväxt i belagda hotellrum på knappt tre procent. Med en sådan utveckling kommer hyresintäkterna på aggregerad nivå att fortsätta öka även nästa år.
Det finns dessutom en trend på hotellmarknaden som kan innebära en minskad koppling till den ekonomiska konjunkturen på sikt. Den växande efterfrågan kommer nämligen nästan uteslutande från ökad privatturism och inte från ökat affärsresande. Sedan 2012 har turismen, enligt hotellens egen rapportering, stått för cirka 75 procent av efterfrågetillväxten.
Efterfrågan på hotellrum från turister har historiskt en svagare koppling till konjunkturen och en jämnare tillväxt än efterfrågan från affärsgäster. När privatturismen successivt står för en allt större del av den samlade efterfrågan kommer konjunkturriskerna med omsättningsbaserade hyresavtal på hotellmarknaden därmed att minska. Större andel privatgäster på hotellen ger en tillväxttakt på belagda hotellrum med mindre svängningar, vilket ger större stabilitet i hyresintäkterna för fastighetsägare med omsättningsbaserade hyresavtal.