EU:s klimattaxonomi är här!

EU-kommissionen har nu publicerat sitt detaljförslag till klimattaxonomi, ett initiativ för att styra investeringar mot hållbara verksamheter. Tanken bakom taxonomin är att skapa ett gemensamt språk för att underlätta för investerare att identifiera projekt och ekonomiska verksamheter som har en väsentlig positiv inverkan på klimatet och miljön. Taxonomin ställer även upplysningskrav på företag och aktörer på finansmarknaden. Lagstiftningen/reglerna må inte vara i hamn ännu men den förväntas träda i kraft i januari 2022 och den kommer att omfatta bland annat entreprenad- och fastighetsrelaterade verksamheter. Även politiskt arbete återstår dock beträffande bland annat kärnkrafts-, naturgas- och jordbrukssektorn.

Genom det nu publicerade förslaget införs en första uppsättning tekniska granskningskriterier för att göra det möjligt att identifiera vilken typ av verksamheter som bidrar väsentligt till två av taxonomiförordningens sex miljömål: ’klimatanpassning’ respektive ’begränsning av klimatförändringar’.

Klimatanpassning – En ekonomisk verksamhet som eftersträvar detta mål bör bidra väsentligt till att minska eller förebygga de negativa konsekvenserna för det nuvarande eller förväntade framtida klimatet, eller riskerna för sådana negativa konsekvenser, antingen för själva verksamheten eller för människor, natur eller tillgångar.

Begränsning av klimatförändringar – En ekonomisk verksamhet som eftersträvar detta mål bör bidra väsentligt till att stabilisera utsläppen av växthusgaser genom att undvika eller minska utsläppen eller genom att öka upptaget av desamma. Den ekonomiska verksamheten bör vara förenlig med Parisavtalets långsiktiga temperaturmål.

De tekniska granskningskriterierna tar dels sikte på att etablera om det finns ett väsentligt positivt bidrag till miljömålen ’klimatanpassning’ respektive ’begränsning av klimatförändringar’, dels att verksamheten inte på ett väsentligt sätt medför skada. De tekniska granskningskriterierna baseras på vilken typ av verksamhet som bedrivs utifrån statistiska klassificeringsstandarder. För entreprenad- och fastighetsrelaterade verksamheter delas kriterierna in i följande kategorier:

• Uppförande av nya byggnader
• Renovering av existerande byggnader
• Installation, underhåll och reparation av utrustning för energieffektivisering
• Installation, underhåll och reparation av laddningsstationer för elfordon i byggnader och parkeringsplatser i anslutning till byggnader
• Installation, underhåll och reparation av instrument och anläggningar för mätning, styrning och kontroll av energiprestanda hos byggnader
• Installation, underhåll och reparation av teknologier för förnyelsebar energi
• Förvärv och ägande av byggnader

Den sistnämnda kategorin omfattar köp av fast egendom och utövande av ägandet av den fasta egendomen. Att förslagen bland annat innefattar krav på energieffektivitet, begränsningar av vattenanvändning och återvinning torde inte vara överraskande. Men de positiva bidragen till respektive miljömål kännetecknas framför allt av att företaget har identifierat och implementerat lösningar som markant reducerar de viktigaste fysiska klimatriskerna som är väsentliga för verksamheten. Dessa risker ska identifieras på basis av en robust utvärdering av klimatrisker och -sårbarheter med hänsyn till den aktuella verksamheten och klimatprognoser över den förväntade livslängden. Klimatprognostiseringar och bedömningar av inverkan ska vara baserade på bästa tillgängliga standarder och vetenskap. Lösningarna som implementeras ska bland annat inte ha negativa effekter på fysiska klimatrisker för andra, för naturen, kulturarv, tillgångar eller ekonomiska verksamheter, favorisera naturligt orienterade lösningar samt vara förenliga med lokala, regionala och nationella planer och strategier. Dessutom ska lösningarna övervakas och mätas mot förutbestämda indikatorer och avhjälpande åtgärder ska övervägas om indikatorerna inte uppfylls.

Reglerna väntas träda i kraft den 1 januari 2022. Men regelverket är inte bara framåtblickande utan gör till exempel skillnad mellan byggnader som byggts före den sista december 2020 eller senare. Om byggnaden är uppförd senare ska de granskningskriterier som gäller vid förvärvstidpunkten användas.

Den europeiska gröna given omfattar även ett förslag beträffande utvidgningar av företags hållbarhetsredovisning. Genom förslaget kommer i princip alla stora företag och alla börsnoterade företag att omfattas. Därigenom utökas antalet företag inom EU som omfattas från ca 11 000 till ca 50 000 företag.

Utöver de förslag som tar sikte direkt på entreprenad- och fastighetsrelaterade verksamheter så innefattar den europeiska gröna given även en rad initiativ som i första hand fokuserar på den finansiella sektorn och investerare. Till exempel ska investerings- och försäkringsrådgivare diskutera hållbarhetspreferenser med kunderna, förvaltare ska bedöma hållbarhetsrisker och finansmarknadsaktörer kommer att behöva ta hänsyn till hållbarhetsfaktorer när de konstruerar finansiella produkter. Det bakomliggande syftet är att försöka styra över kapital till de verksamheter där miljönyttan gynnas.

För företag inom fastighetssektorn som önskar effektiv tillgång till kapitalmarknaderna är det därför hög tid att sätta sig in i de nya förslagen för att se om det finns behov att vidta nya, fler eller andra åtgärder än de som redan är på plats eller på väg att införas.