Alla talar om sex kolon tre

Under de senaste två åren har fördyringarna hamnat på bordet hos inköpare av entreprenader när det visar sig att ett avtalat fast pris kanske inte är så fast som man tidigare trott och upplevt. Att avtalat pris ska ändras motiveras med det nya modeordet som är ”6:3”. Det handlar om en hänvisning till kapitel 6 och paragraf 3 i byggbranschens vanligaste standardavtal som nu upplevt ett sällan skådat uppsving.
Bestämmelsen säger nämligen något förenklat att ett avtalat pris ska ändras vid kostnadsändringar som orsakas av krig eller i övrigt när prishöjningar på byggmaterial kan anses som onormala. Utöver det krävs oförutsebarhet och väsentlighet.

När 6:3 åberopas i ett entreprenadförhållande blir det ofta hårda och inte sällan långdragna diskussioner mellan parterna. Den som önskar en prisjustering har också att ”bevisa” att 6:3 ska tillämpas. Vägledning från domstolarna om hur 6:3 ska förstås är sparsam och de få rättsfall som finns firar snart 50-årsjubileum.
Parter som kan enas om hur de ökade kostnaderna ska fördelas kan kanske känna sig tillfälligt lättade men hur ska man agera om priserna fortsätter uppåt? Eller ska pengar betalas tillbaka om priserna sedan sjunker? Ska återkommande 6:3-förhandlingar bli det nya ÄTA-kriget?

Ur ett juridiskt perspektiv är det svårt att ge råd till beställare och entreprenör hur situationen ska hanteras på bästa sätt. Att helt vältra över risken för okända prisstegringar på entreprenören är knappast rätt väg framåt – hur högt blir inte det fasta priset i så fall? Och vilken beställare vågar gå med på ren löpande räkning där de verkliga kostnaderna ska ersättas i tider av stigande räntor när det samtidigt finns en investeringskalkyl som måste innehållas?

Det bästa för framtida entreprenadupphandlingar – för vilka helt eller delvis löpande räkning inte är ett alternativ – är nog en ersättningsmodell där ett avtalat fast pris löpande justeras med ett väl genomtänkt och relevant kostnadsindex. Med ett sådant index bör utrymmet för att tillämpa 6:3 begränsas avsevärt. Man kanske till och med vågar bestämma att 6:3 inte ska tillämpas vid fasta priser där det finns ett avtalat index? Det har nämligen byggmaterialindustrierna gett sig på i deras allmänna bestämmelser (se ABM 07 p 28).