Vill se mer mod från politikerna

Ute i ett industriområde i Täby står en oansenlig tvåvåningsbyggnad av tegel. Det enda som gör att den sticker ut i omgivningen är de blå bokstäverna på fasaden – BESQAB. Men även om byggnaden i sig inte påkallar något intresse så gör dess historia det. För 24 år sedan, 1989, valde Isidor Andersson och sex andra personer att lämna JM för att starta Besqab, men de fann snart att investerarna inte stod på kö för att göra affärer med det okända lilla bolaget. Efter ett tag, när JM- utbrytarna tröttnat på att sitta i en tom lokal med bara tysta telefoner som sällskap, valde de att på egen hand dra igång sitt första projekt, att bygga sitt eget huvudkontor.

Tegelbyggnaden i Täby är än idag bolagets huvudkontor men mycket annat har förändrats. Bland annat har mångårige VDn Kjell Jansson sedan i november förra året lämnat över stafettpinnen till Anette Frumerie, chefsfostrad inom just JM.

När Anette Frumerie tar emot i Besqabs reception stannar hon för en stund vid en modell av företagets projekt i Annedal. Hon pekar och berättar och engagemanget är uppenbart.

– Jag vet, jag är en bostadsnörd, det har jag alltid varit. Det är det här jag brinner för. Och hon har brunnit för bostäder i 20 år på tre olika bolag, JM, Skanska och nu Besqab. Men karriären fick inte den flygande start hon hoppats på då hon 1991 tog examen från KTH, civilingenjör med inriktning
på Väg och Vatten.

– Jag gick på KTH under guldåren och kompisarna kunde välja och vraka bland erbjudanden. Men när jag ringde runt till byggbolagen sa de ”tjejen, läser du inte tidningarna? Det är kris”.

Fastighetskrisen hade slagit till med full kraft och byggbolagen drog samtidigt i nödbromsen. Anette Frumerie fick till slut jobb hos JM med att sälja lägenheter, efter att ha kompletterat med en mäklarutbildning.

– Jag lärde mig oerhört mycket och det kundtänk som jag skaffade mig då präglar mig fortfarande idag. Jag har lätt för att se saker och ting ur kundens perspektiv.

När hon väl tog steget ut i byggbranschen gjorde hon det rejält, genom att i skyddshjälm och väst under sju år jobba som chef ute på JMs byggen.

– I den miljön måste man som kvinna bevisa sig lite mer än en man, men när man väl gjort det så är det inte längre någon som bryr sig. Jag trivdes bra, det var raka besked och inga krusiduller. I dag vet jag hur man bygger hus, inte bara i teorin.

Därefter gick karriären snabbt uppåt, från en position som regionchef i Uppsala 2002 till en plats i koncernledningen 2008, och en tjänst som affärsenhetschef för JM Bostad Storstockholm. Då gick investmentbanken Lehman Brothers omkull och krisen slog till på nytt.

– Vi hade precis delat upp Stockholm i två enheter för att regionen blivit för stor. Nu satt jag istället med facket och förhandlade om uppsägningar.

På JM städade man huset uppifrån och två personer fick för första gången lämna koncernledningen, dock inte Anette Frumerie vars stjärna fortfarande var i stigande. Hon blev istället ansvarig för JM Utland, JM Kommersiellt och JM Entreprenad. Strax därefter hörde bygg jätten Skanska av sig och erbjöd tjänsten som ansvarig för Skanskas Bostadsutveckling i Norden.

– Efter 17 år var jag nyfiken på livet utanför JM. Allt jag kunde hade jag lärt mig på JM och det var dags att prova något nytt.
Uppbrottet från JM var dock inte utan känslor.

– Det var hemskt. Jag kommer ihåg min sista dag på JM, det blev en hel del tårar när jag gick upp till min chef, VD Johan Skoglund, för att lämna in min dator och mitt kort.

Sejouren hos Skanska blev dock bara tvåårig och Anette Frumerie slutade utan att ha ett nytt jobb att gå till. För en utomstående betraktare låter det som att hon ville iväg från något snarare än var sugen på att gå till något nytt, hon hävdar att så inte var fallet.

– Tiden på Skanska var intressant och lärorik men jag kände att jag hade hamnat för långt bort från själva kärnaffären, bostäderna, och jag ville tillbaka dit.

Efter att hon lämnat Skanska fick hon ett antal erbjudanden men när Besqab hörde av sig tvekade hon inte.

– De erbjöd mig att leda en verksamhet som var helt fokuserad på de marknader och produkter som jag kunde, bostäder i Stockholm och Uppsala, och som dessutom förberedde sig för en börsintroduktion. Det var för lockande för att säga nej till.

Besqab siktar på en börsintroduktion under 2014. Innan en introduktion kan bli aktuell måste bolaget först göras börsfähigt vilket bland annat innebär att nya rutiner, dokumentation och policys ska tas fram. Det ska vara gjort till sommaren och bolaget håller tidsplanen. När själva introduktionen sker är fortfarande oklart.

– Det är upp till ägarna och en fråga om timing som beror på hur aktiemarknaden ser ut och hur läget i Europa och världen utvecklas.

Besqab har också ambitionen att växa ytterligare inför introduktionen och potentiella affärer står högt på Anette Frumeries priolista.

Besqab har idag tre affärsområden. Egen projektutveckling av bostäder, Construction Management där företaget bygger för externa beställare (för närvarande bygger Besqab bland annat i Ängby Park åt Stena och i Telefonplan för Familjebostäder) samt fastighetsutveckling. Även om bolaget vill växa i alla sina verksamheter är det främst inom projektutveckling av bostäder och fastighetsutveckling av vårdbostäder som Anette Frumerie ser möjligheter för tillväxt. I bolagets affärsmodell ingår att erbjuda boenden för alla livets skeenden, från ungdomslägenheter till vårdboenden. Besqab äger i dag redan tre vårdboenden men det är en andel som ska ökas.

– Det finns ett stort intresse kring vårdbostäder och vi vill bygga upp en hel portfölj av dem. Vårdbostäder löper på långa hyresavtal, det finns en ökad efterfrågan och kommunerna ser alltmer nyttan i att lägga ut den här verksamheten externt.

Med ökad omsättning och större projektportfölj ska Besqab bli aptitligt för investerarna och man siktar på att få in bland andra institutionerna som aktieägare. För tillfället råder inte direkt någon rusch av bolag till börsen men Besqab väljer i en offensiv satsning att gå mot strömmen.

– Vi vill få in kapital, den verksamhet vi sysslar med är oerhört kapitalintensiv, men vi vill också bli mer kända, både för våra kunder men också som arbetsgivare. När man tänker nyproducerade bostäder då ska man tänka Besqab.

Familjen Nordström är, med 44,7 procent av aktierna, Besqabs huvudägare och har även ägarintressen i ett flertal andra bolag inom fastighetsbranschen. Bland dem finns teknikkonsultföretaget Sweco som de också tagit till börsen. Johan Nordström, VD för familjens ägarbolag Skirner, är styrelseordförande i Besqab.

– Familjen Nordström är väldigt engagerade och skickliga ägare. Johan vet exakt var gränser går för vad jag ska sköta och vad han ska sköta.

När Besqab väl är börsintroducerade fördubblas antalet kvinnliga börs-VDar inom bygg- och fastighetsbranschen. Det tar hon med en axelryckning men konstaterar samtidigt att bristen på kvinnor är ett problem för branschen.

– Det är inte en jämlikhetsfråga utan en lönsamhetsfråga. Hälften av all kompetens på högskolor och universitet består av kvinnor och det är en brist att vi inte lyckas locka dem till oss.

För hennes egen del finns byggbranschen i blodet då hennes pappa var markplatschef på Bergendahl och Höckert som senare köptes upp av, just det, JM.

– Jag har alltid gillat matte och fysik och är oerhört intresserad av hur man bygger fungerande och hållbara samhällen. Så för mig var civilingenjörsutbildningen ett naturligt val.

Hon vill inte gärna hoppa upp på genusbarrikaden men säger samtidigt att hon inte har något emot att betraktas som en förebild för andra kvinnor.

– Jag tänker på Liza Marklunds bok ”Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra”. Jag bestämde mig tidigt för att i det helvetet vill jag inte hamna. Kompetens går alltid först, det skulle jag aldrig tumma på, men det handlar också om att se kvinnors kompetens.

Även om Besqab har stora planer för framtiden och siktar på ökad tillväxt så kommer ingen förändring att ske beträffande företagets geografiska marknader. Också framöver är det Stockholm och Uppsala som gäller.

– Se var till exempel Skanska och JM tjänar sina pengar, det är i Stockholm. Det finns fortfarande så mycket vi kan göra inom den här geografin för att tjäna pengar och hitta tillväxt så det finns ingen anledning att titta på nya marknader.

Besqab har merparten av sin verksamhet i Stockholm norr om staden men företaget gör ingen skillnad på norra och södra sidan utan var spaden sätts i backen handlar mer om tillgången på mark.

– Vi har kanske större delen av våra projekt norr om staden, vi är ett Täby-företag och det här är vår hemmamarknad, men vårt största projekt ligger söder om staden.

Hon pekar på en stor tavla på kontorets vägg, en kanna saft på en träveranda i förgrunden och bakom vajande timotej, havet.

– Det där är Tyresö Strand, en otroligt vacker bit mark där vi ska bygga 220 lägenheter. Vi ser Stockholm som en stor marknad men i den marknaden finns väldigt många mikromarknader som är av olika intresse för oss.

Varför byggs det så lite i Sverige?

– Därför att det är alldeles för krångligt att driva detaljplaner. Om vi hittar en bra exploateringsmöjlighet säger kommunen, ”jättebra, men vi måste ta ett helhetsgrepp”, och därefter följer utredning på utredning.

Under dina 20 år i branschen, har något blivit bättre?

– Nej, det har blivit sämre. Allt tar längre tid eftersom allt fler ska tycka till, det är bullerutredningar, miljödomstolar och pålagor. Någonstans måste politiker visa mod och säga, nu bygger vi.

Ser du ett sådant mod någonstans?

– Det kan vara tufft, politiker vill bli omvalda och har inget intresse att hantera en ilsken opinion som skriker not in my backyard! Men jag är optimist, politikerna ser ju också problemen och jag tror att det succesivt kommer att bli bättre. Att vi byggherrar har sämre tålamod ingår så att säga i spelets regler.

Affärsmodellen att sälja lägenheter på projektstadiet, där efterfrågan från kun­derna är lika svajig som konjunkturen, bidrar den till ökat byggande?

– När man köper hos oss så köper man på en förväntan hur marknaden kommer att vara två år framåt i tiden. Där finns en problematik men samtidigt kan vi inte starta ett projekt utan att ha en viss del uppbokat, och det vill inte bankerna som finansierar oss heller. Men istället för att se risknivån i varje projekt ser vi istället på risknivån i en hel portfölj med projekt. På så sätt kan vi hantera risk i ett större grepp. Men med de stora investeringar det rör sig om så vill vi självklart ha en lagom risk innan vi bygger, jag har svårt att se att det skulle tas bort.

Hur agerar ni när konjunkturen viker?

– Man får helt enkelt jobba hårdare. Det är då agnarna skiljs från vetet. Under krisen 2008 växte vi och kunde anställa personal som konkurrenterna fått säga upp. Besqab har historiskt sett tagit markandsandelar i lågkonjunkturer. Vi arbetar just nu dessutom med att vässa vårt erbjudande till kunder.

Varför ska man köpa aktier i Besqab istäl­let för JM eller Skanska?

– Därför att Besqab är unikt i det att vi har egen kompetens i alla led som krävs för att vara en bra projektutvecklare. Sedan är vi tillräckligt stora för att vara med i de stora projekten men fortfarande tillräckligt små för att inte fastna i byråkrati och interna processer. Vi är snabbfotade och ägnar vår kraft åt affären.

TEXT HENRIK WIDELL
FOTO MIKAEL SJÖBERG