Porträtt

Samhällsbyggare utan långbänkar

FRAMÅT. Inte ens när Johanna Frelin som ny tv-chef såg sig själv på löpsedlarna blev hon avskräckt. Hon visste redan att det var just chef hon ville vara. Nu leder hon Riksbyggen med fokus på hållbarhet och digitalisering, och helst vill hon att allt ska hända så snabbt som möjligt.

Johanna Frelin

Född: 1969 i Trosa.
Bor: Kungsholmen.
Utbildning: BA, Luther College, Decorah, Iowa, samt MBA, Handelshögskolan, Stockholm.
Aktuell: Vd för Riksbyggen.
Om branschen: ”Alla skulle må bra av att vara lite mer nyfikna på ny teknik och digitalisering.”

Karriären i korthet

1990: Börjar som praktikant på SVT, fortsätter som producent och därefter chef för SVT barn och ungdom, SVT fiktion samt divisionschef för Allmän-TV.
2011: Vd för Hyper Island.
2016: Vd för Tengbom arkitektkontor.
2020: Vd för Riksbyggen.

Visa faktaruta

Bara en kort tid efter att Johanna Frelin hade tillträtt som vd för Riksbyggen i januari 2020 slog pandemin till. Mycket fick ställas om, men för den tidigare SVT-chefen blev det en tämligen enkel övergång till att hålla digitala seminarier och workshoppar. Som att gå in i en tv-sändning, konstaterar hon och tillägger att hennes bakgrund från SVT antagligen spelade stor roll när hon blev erbjuden vd-tjänsten. Inte på grund av den stundande pandemin, utan för att Riksbyggen är en kooperativ organisation som både ska producera och förvalta bostäder och som ägs av bostadsrättsföreningar och fackliga parter. Johanna Frelin ser flera paralleller mellan den och public service, bland annat nämner hon samhällsuppdraget.

– Det är väldigt tillfredsställande att leda en organisation som är samhällsbyggare, jämfört med en riskkapitalorganisation. Visst ska vi göra bra vinster, men en del av våra vinster går ju tillbaka till våra ägare som är föreningar och riksorganisationer. De värderingarna känns mycket mer motiverande än att någon enskild person blir rik på allt arbete som läggs ner inom företaget, säger hon.

Från det övre planet på Kungsbron 21 pekar Johanna Frelin ut landmärken och gator. Utsikten mot Kungsholmen är minst sagt fascinerande, men sedan april hyrs våningsplanet ut till en extern aktör. Samtidigt har Riksbyggen minskat sin egen kontorsyta från fem till tre plan i den egenägda fastigheten. Huvudkontoret är numera aktivitetsbaserat och medarbetarna har möjlighet att delvis arbeta på distans.

– Pandemin har bidragit till att omställningen har gått ganska fort. Vi hade antagligen gått den här vägen ändå, men det hade tagit längre tid och varit svårare för många att acceptera, för det har funnits viss skepsis till aktivitetsbaserat kontor. Men det handlar också om att vi vill att det vi gör ska vara hållbart. Och det är inte hållbart att sitta med den här ytan mitt i city, säger hon.

Johanna Frelin återkommer ofta till begreppet hållbarhet. Det ska genomsyra Riksbyggen på flera sätt. Solceller på all nyproduktion samt betong som ger lägre koldioxidavtryck är två exempel, men hon nämner även social hållbarhet, till exempel i form av grillplats på gården eller festlokal i huset.

– Vi minskar hellre lönsamheten i ett projekt än gör avkall på hållbarheten. I ett av våra projekt visade det sig att marginalen skulle sjunka om vi installerade solceller, men vi var eniga om att den då fick göra det. Och det känns jäkligt bra att sitta i ett bolag där man kan göra så.

Johanna Frelin växte upp i Trosa, men bodde som barn också tre år i Malawi, där hennes pappa under en period hade en utlandstjänst. Han var veterinär, och kanske var det genom honom som hennes intresse för naturkunskap utvecklades. Som ung såg hon en karriär som läkare framför sig, och hon läste naturvetenskaplig linje på gymnasiet i Nyköping. Parallellt hade ett stort dans- och teaterintresse vuxit fram. Det ledde till ett stipendium på Luther College i Iowa. Där fortsatte hon med teatern parallellt med studierna i kommunikation och började också arbeta på den lokala radiostationen. När hon tre år senare var tillbaka i Sverige fick hon praktikplats på SVT:s dåvarande flaggskepp för ungdomar: Bullen. Programmet sändes en gång i veckan och fokuserade på ämnen som ungdomar grubblar över i sin väg till vuxenlivet. Ett viktigt inslag var veckans brevfilm, och det var den som Johanna Frelin ansvarade för.

– Det var fantastiskt. Det fanns ingen stor budget så jag fick göra allt, casta skådespelare, skriva manus, se till att det blev en film. Jag har nog gjort över 50 brevfilmer.

Praktiken övergick i anställning, och Johanna Frelin blev kvar på SVT, först som projektledare och producent och därefter som programchef för SVT:s barn och ungdom. Kort därpå blev hon också känd för att hon hade gett Björne – den omåttligt populära björnen som länge var ett stående inslag i SVT:s barntablå – sparken. Skådespelaren ersattes av en annan person, och Björne fanns fortfarande kvar i tv-rutan, men det framgick inte av löpsedlarna.

– Jag var 30 år och hade haft mitt första chefsjobb i tre månader. Det var tufft, väldigt tufft. Jag var inte förberedd kommunikativt och tyckte att det var jättejobbigt. Det tog nästan ett år innan jag slutade vara nervös när telefonen ringde, eftersom jag var orolig att det skulle vara en kvällstidning, säger hon.

Johanna Frelin var tidigare vd för utbildningsföretaget Hyper Island som framför allt arbetar med digitala medier. Nu vill hon se ett ökat fokus på digitalisering även i fastighetsbranschen.

I dag har det blivit en nyttig erfarenhet och en historia som hon gärna berättar på konferenser och chefsseminarier, för händelsen avskräckte henne aldrig från chefsrollen. Redan några år tidigare, när Johanna Frelin deltog i den interna ledarutbildning som SVT erbjuder unga talanger, visste hon att det var ledarskap hon ville arbeta med.

– Det var som om någon öppnade en dörr. Vi pratade om strategier och helhet, och sen var det svårt att gå tillbaka in i klipprummet och producentrollen. Jag har alltid älskat att vara chef!

Hon konstaterar att chefskapet är relativt lika oavsett vilket fält man jobbar inom, det gäller bara att omge sig med duktiga människor som har branschkunskapen så att hon själv kan koncentrera sig på att leda verksamheten. Efter SVT blev hon vd först på utbildningsföretaget Hyper Island och därefter på arkitektkontoret Tengbom. Det är framför allt helhetsperspektivet och att skapa strategier som hon gillar. Och att få rätt människor på rätt plats.

– Det är så spännande med människors drivkrafter! Att fundera på vad det är som gör att de vill gå en extra mil extra, vad de strävar efter, säger hon.

Personer i Johanna Frelins närhet skvallrar om att hon själv också har ett stort driv, att hon alltid vill framåt och sällan vilar.

– Jag har väldigt mycket energi och jag går mycket på lust. Jag tycker att det är kul att jobba med ständiga förbättringar. Men jag vill också att allt ska hända nu. Jag vill ha action hela tiden, inga långbänkar, utan bestämmer vi något så ska det genomföras så fort som möjligt, så det är tur att jag har människor omkring mig som bromsar ibland, säger hon och skrattar.

Däremellan hämtar hon energi i skidspåret, i stugan i Dalarna och i stallet, där hon tillsammans med sin ena dotter har två hästar.

– Som chef är jag tillgänglig och bra på att ringa tillbaka om någon söker mig, men när jag åker till stallet är det för stunden inget annat som är viktigt, utan då är jag verkligen här och nu, det är full avkoppling.

”I Sverige har vi bestämt att sjukvård är gratis och att alla ska kunna studera. Ja, men alla ska också kunna flytta hemifrån och ha ett vuxet liv.”

För Riksbyggen ligger stort fokus på fortsatt digitalisering, både av sina egna arbetsmetoder och av tjänster till kunderna. Med den elprisdiskussion som förs i Sverige ligger bolagets AI-baserade verktyg för energioptimering i tiden. Tjänsten lär sig hur byggnaden reagerar på väderväxlingar och använder framtida väderprognoser för att hålla en jämnare innertemperatur med lägre energiförbrukning.

– Då blir det ett smart hus på riktigt. Det blir mindre miljöbelastande och du kan sänka din energikostnad väldigt mycket mer än vad många tror, i snitt runt 20 procent, lite beroende på hur huset ser ut.

Johanna Frelin syns ofta i de små videofilmer som publiceras på Riksbyggens hemsida, men konstaterar att det för branschen generellt fortfarande finns stora steg att ta när det gäller ny teknik.

– Vi kan lära oss mycket av både rese- och mediebranschen. Där har kriser drivit förändringen, men eftersom det har gått väldigt bra för bygg och fastighet så blir det lätt lite bekvämt att fortsätta på samma sätt som man alltid gjort. Bostadspriserna har ökat under lång tid, och därför har inte branschen varit tvingad att producera billigare eller använda digital teknik.

Riksbyggen är en av de aktörer som har lyft frågan om särskilda bolån för unga vuxna, liknande CSN-lånet. Parallellt med regeringens utredning om startlån har Riksbyggen lanserat konceptet hyrköp som innebär att den som är under 35 år har möjlighet att hyra sin bostad i fem år och därefter köpa loss den. Tanken är att man under hyrperioden ska kunna spara ihop till kontantinsatsen.

– Det blir bara några få bostäder per bostadsrättsförening, men det är i alla fall några personer som får en vinstlott. Ett ungbolån skulle göra det möjligt för fler unga människor att flytta hemifrån. I Sverige har vi bestämt att sjukvård är gratis och att alla ska kunna studera. Ja, men alla ska också kunna flytta hemifrån och ha ett vuxet liv, säger Johanna Frelin.

Då behövs också fler bostäder. Riksbyggen har som mål att öka sin bostadsproduktion med 20 procent, från dagens 4 000 nya bostäder i pågående produktion varje år till 5 000 per år från 2025. För att finansiera en ökad nyproduktion har de paketerat sina 99 i fastigheter i det nya bolaget Unobo. I dag ägs det till 70 procent av SBB, och Riksbyggen har kvar 30 procent.

Ni tvekade inte om att sälja majoriteten?

– Nej, vi ville ju ha pengarna! Vi har nu en ganska bra kassa för att kunna investera i nyproduktion och inte vara beroende av bankkrediter eller att behöva sälja 50 procent av lägenheterna innan vi kan sätta i gång. Nu kan vi speeda upp direkt, och våra ägare är ju intresserade av att vi ska öka produktionen.

Hur har pandemin påverkat bostadsströmmarna?

– Vi ser att efterfrågan på bostäder har blivit större i bland annat Västerås, Uppsala, Nyköping och Norrköping. Det finns absolut en boom i de orter varifrån man kan pendla till Stockholm två eller tre dagar i veckan.

Du har varit vd för Tengbom. Vad kan du ta med från arkitekt- till fastighetsbranschen?

– Jag skulle önska att arkitekten blev en mycket mer central del av byggprocessen, och jag vet att många också vill vara det. Det som skapas i början ska ju också ut på slutet, men ofta är arkitekten helt bortkopplad under byggprocessen, och det tycker jag är slöseri med kollektiv intelligens

Hur långsiktiga beslut kan ni ta, med tanke på allt som händer i samhället?

– Särskilt i stora organisationer är det viktigt att man inte överanalyserar, för det är svårt att förutse framtiden. Jag brukar jobba med att vi tar inriktningsbeslut, och sedan får man lösa detaljerna under tiden och testa sig fram. Det är inte så mycket värde i att göra långa analyser och utredningar som håller på i åratal, för omvärlden hinner förändras så mycket under tiden.

Fler Porträtt

Porträttet

Seglatsen som ändrade allt

Bengt Malmegård om yoga, affärerna, och att fortsätta bygga för framtiden.

Porträtt

Långläsning: Frälser med affärer

Hon skulle bli präst. 20 år ­senare är Anna-Carin Telin vd för Outpoint.

Porträtt

Långläsning: Snabb tillväxt med lågpris

Få pratar om att växa inom fastigheter just nu. Men Fredrik Mässing är ett undantag. Nu leder han det nischade Prisma Properties som har en tydlig tillväxtagenda. Läs FV:s personporträtt – ur magasinet.

Porträtt

Långläsning: Storspelare på turbulent marknad

Henrik Jussi-Pekka är vd för investmentbolaget Möller & Partners, men är också medgrundare till bostadsbolaget Resinova som varit storköpare under våren.

Porträtt

Långläsning: Omsorg i detaljerna

Dan T Sehlberg lämnade it- och mediesektorn för att satsa på socialt entreprenörskap, numera via bolaget Sehlhall.

Porträtt

Långläsning: 100-åringen och framtiden

Jubilaren om tvärniten, om värdegrunden och de nya utmaningarna.

Porträtt

Lång intervju: Oväntad vinnare på kuppen

Han hade inga planer på att bli fastighetsägare – i dag äger han ett miljardbestånd.

Porträtt

Redo att ta risk

Han gillar att ta kalkylerade risker och reser just nu Almas tredje fond.

Porträtt

Mer psykolog än ingenjör

FV-intervju. Under hans år som vd på Svefa har bolaget dubblats i storlek, och Mikael Lundström har gett sig den på att få till ytterligare en lika stor ökning.

Porträtt

Redo för förnyelse

Pembrokes Nordenchef berättar om bolagets filosofi och det efterlängtade projektet i Stockholms city.

Porträtt

Sätter tydliga mål

Målmedvetet och med låg risk har Hans Eliasson byggt en av Sveriges största bygg- och fastighetskoncerner.

Porträtt

Fängslande uppdrag

Ökade behov. Bolaget hon leder är verkligen speciellt, som namnet antyder. Och tyvärr behöver det växa.

Porträtt

Fokus på det bästa

Hufvudstadens nya vd Anders Nygren i en lång FV-intervju.

Porträtt

Helgläsning: Varumärket i fonden

NREP-grundaren Rickard S Dahlberg i stor intervju.

Tillbaka till förstasidan