Porträtt

Får fart i motvinden

Nybyggare. Allt kändes rätt. Namnet på det nya företaget var catchy, rekryteringarna hade löpt på bra och uppdragsportföljen hade fyllts på i god takt. Nu skulle ingenting gå fel.

Svante Jonsson

Född:
1971 i Kungsängen, Järfälla. Uppvuxen i Uppsala

Bor:
Villa i Saltsjö Boo, Nacka

Utbildning:
Civilingenjör KTH Lantmäterilinjen

Aktuell:
Etablerat företaget Tango i karantäntider

Om branschen:
”Handling och långsiktiga relationer är grundläggande nycklar för oss i vårt arbete. It takes two to Tango.”

Karriären i korthet
1995: Tar examen från KTH och börjar arbeta vid Svefa Uppsala.
1997: Anställs som en av de första medarbetarna vid Lundberg & Partners.
2000: Går vidare till Catella. Får ansvaret för att starta deras ombildningsaffär.
2008: Medgrundare och partner i nybildade Tenzing.
2014: Tenzing blir en del av JLL Sverige.
2019: Startar det nya rådgivningsföretaget Tango.

Visa faktaruta

Det har gått riktigt bra för de verksamheter Svante Jonsson funnits med i. Till viss del har han liksom de flesta inom fastighetssektorn befunnit sig i en gynnsam miljö de senaste 25 åren. Men han har vid ett antal tillfällen lyckats tajma viktiga personliga beslut med utmanande händelser. Genom att uthärda och vara lösningsorienterad har han kunnat vända dessa till bra erfarenheter.

Starten av Tango förra hösten manifesterades med en invigningsfest där totalt 500 personer minglade i de 300 kvm stora lokalerna på Nybrogatan, en smått obegriplig trängsel så här efter nio månader i pandemins grepp.

Bolaget var rustat för en flygande start och några månader senare, i slutet av februari, hade man affärer för nära 6 miljarder i slutfasen och avsiktsförklaringar var skrivna. Men efter sportlovsveckan var ingenting sig likt, viruset hade tagit sig in i affärerna.

– Allt bara krackelerade. De var som sand som rann mellan fingrarna. Ingenting, inga av affärerna som i princip hade varit klara, gick att genomföra, konstaterar Svante Jonsson krasst.

Samtidigt kan han nu räkna in flertalet av de påtänkta affärerna som slutförda, men på andra villkor och ibland med lite olika sammansättning på portföljerna än det ursprungligen var tänkt.

– Om viljan att göra affärer finns så går det att anpassa de olika delkomponenterna och börja bygga affären igen.

Det är inte första gången han varit med om att starta nytt och drabbas av en överraskande motgång redan vid inledningen. Tryggheten med att ha gjort det förr kände han som en stor styrka den här gången, men mer om det senare.

Svante Jonsson säger sig inte ha haft någon uttänkt karriärplan. Inte heller valet att läsa just Lantmäterilinjen på KTH var noga planerat, men i en broschyr om de olika linjerna framstod den som en väg där teori relativt omgående kunde omsättas i praktik, och det tilltalade honom.

Ett beslut som han nu kan skratta åt, men som var riktigt tufft att uthärda, var när han något år innan han började på KTH köpte en bostadsrätt i hemstaden Uppsala.

– Det var ju en synnerligen dålig tajming, några månader in på 1990 började priserna falla och de rasade väl med 25–35 procent på bostäder överlag.

Det innebar att han inte kunde ta sig ur sitt boende i Uppsala, utan när han kom in på KTH blev det till att pendla fram och tillbaka varje dag.

– Jag behöll samtidigt mitt extrajobb i en H&M-butik i Uppsala där jag arbetade helger och andra ledigheter, så något socialt kårliv var jag aldrig i närheten av under Teknisåren.

Förutom valet av studieinriktning menar Svante Jonsson att det är några få personer som påverkat hans inriktning och fortsatta utveckling i yrkeslivet mycket.

Den som ledde honom mot det fastighetsekonomiska hållet var Anders Carlquist, numera exploateringschef i Knivsta, som då arbetade som chef vid Lantmäteriet i Uppsala. Svante Jonsson gjorde praktik där, och Carlquist inspirerade och gav honom främst den typen av uppdrag att arbeta med. Det ledde sedan till anställning i Svefa som bildades ungefär samtidigt som när hans själv tog examen 1995.

– Men det hände ganska mycket inom företaget samtidigt, många hittade nya arbetsgivare och det blev inte så mycket inskolning och andras erfarenhet att ta del av. Det fanns inga långa uppdragsavtal, utan det var ganska fritt spelrum att göra det mesta, bland annat att själv försöka skaffa mig kunder. Det var säkert bra för mig, men då kändes det både ensamt och oroligt.

Mycket handlade om fastighetsvärdering, och han kommer ihåg hur jätteuppdraget att bistå vid värderingen av Castellum inför en möjlig försäljning till Morgan Stanley satte en ny standard hos många inblandade.

– Det kändes mycket kul och det här var ju på tiden då ingen inom fastighetsbranschen hade en susning om vad DD, due diligence, var för något.

Där någonstans kom det ett telefonsamtal från Magnus Edlund som ville intressera Svante Jonsson för att arbeta med ett nytt mäkleri som han och Thure Lundberg höll på att starta. Företaget in spe var Lundberg & Partners, det som senare blev grunden för Pangea.

– Jag tror att Magnus hade frågat runt uppe på KTH efter någon som var bra på att räkna och att mitt namn nämndes då. Hur som helst, jag åkte på intervju. Så mycket till företag var det ju inte än, det fanns i princip ingenting organiserat ännu men de sålde in idén, det lät spännande och jag valde att hoppa på det.

Verksamheten gick bra och den nystartade firman växte till tolv medarbetare. Svante Jonsson byggde databaser i MS Access och såg sig främst som bra på kalkyler och analys.

– Thure Lundberg lärde mig vikten av att kunna jobba konfidentiellt, och då menar jag verkligen konfidentiellt.

Men efter tre år kände han att han ville vidare, helst till ett stort företag för att kunna utvecklas.

– Där någonstans fick jag för mig att jag borde lära mig mer om analys, att satsa på att vidareutbilda mig via Handels. Men det skulle ju samtidigt innebära sämre ekonomi och studielån, och min sambo visade då en annons från Catella för mig. Den tände jag till på. De var större och där skulle det säkert gå att lära sig mycket.

Vid den tiden hade Catella en oerhört stark ställning, och Svante Jonsson befann sig plötsligt i en mycket dynamisk omgivning.

– En av de viktigaste sakerna jag lärde mig av Johan Ericsson och Lennart Schuss var ”gör det nu”. Det gällde att fånga affärerna i flykten.

Han befann sig således på rätt plats vid rätt tillfälle när Catella skulle starta upp sin ombildningsaffär.

Ombildningar var en stor affär men Catella var inte så starka där.

”Bankberoende vid finansiering var ju nästan fullständigt då. Men vi hade inget val, det var bara att hoppa i och simma”

I stället skulle man satsa på en svårare marknad där man hade kunder med stora volymer, närförorter och kranskommuner. Det var bara ett problem, ingen ville syssla med det på Catella, inte Svante Jonsson heller.

– Du får ta det här, sa Johan Ericsson till mig. Men han satte sig ner och skissade upp hur arbetet borde gå till och jag satte i gång. Tillsammans med flera andra medarbetare kunde jag på så sätt lägga beslag på den marknaden på några få år, vi blev mycket framgångsrika.

När Catellas incitamentsprogram havererade runt 2005–2006 försökte man finna en ny struktur, men det lyckades inte. Flera rådgivare hoppade av och Svante Jonsson och hans kollega Joachim Pelles hyrde in sig med eget kontor på Strandvägen 7A och fortsatte att göra ombildningsaffärer. Samtidigt började de forna arbetskamraterna diskutera ihop sig om att starta ett helt nytt bolag, Tenzing, och Svante Jonsson tyckte att det kändes riktigt intressant och ombildningsaffären dockades in. På försommaren 2008 öppnade den nya firman dörrarna och några månader senare var det klippt – Lehmankraschen.

– Det såg ju riktigt illa ut. Vi var ju många som på något sätt upplevt kraschen i början av 90-talet och nervositeten över bankernas agerande var stort. Bankberoendet vid finansiering var ju nästan fullständigt då. Men vi hade inget val, det var bara att ”hoppa i och simma”.

Förutom att arbeta med alla affärer väckte tiden med Tenzing även ett intresse för hur man kan bygga ett starkt varumärke och företagskultur.

– Jag insåg hur viktigt det är att verkligen arbeta systematiskt med den frågan och att företagets medarbetare och bemötande lever upp till det varumärket ska stå för, så det är ärligt och gediget.

Efter några framgångsrika år med Tenzing började det hända saker bland de som var partners. Av olika anledningar ville ungefär 30 procent av aktieägarna ut ur bolaget.

Svante Jonsson tar en koll i backspegeln så allt ser bra ut, sedan fullt fokus framåt och på nya affärer.

Företagets framgångar blev nu dess akilleshäl. Att lösa ut kollegorna skulle innebära att man behövde låna en hel del pengar.

– Vi vände och vred på möjligheterna. När sedan JLL visade intresse så tog vi den lösning som var enklast och sålde in oss dit.

Svante Jonsson beskriver de första åren under JLL:s hatt som mycket bra. Företaget som i princip levt på att slå ihop företag sedan det grundades var mycket liberalt inställt till affärskulturen i de olika länderna. Man ville att den svenska verksamheten skulle skötas på svenskt vis.

– Med tiden genomfördes en utvidgning av verksamheten som innebar att en del affärsfokus förlorades när energi var tvunget att läggas på sådant som inte fungerade. Jag kände att det var svårt att få någon ytterligare utväxling där.

Det fanns en inlåsningsperiod, och flera forna Tenzingpartners drog sig mot ytterdörren så snart slutdatumet nalkades. Svante Jonsson och Joakim Pelles stannade ytterligare ett år, men i juni 2019 gick de på evigt sommarlov från JLL.

Kändes det som om en ridå drogs ner när alla affärer frös inne i ert nya bolag i början av mars i år?

– Det är naturligtvis ingen drömsituation när det inträffar saker och ting som kraftigt påverkar möjligheterna i en verksamhet. Men det finns alltid något man kan göra, och det gäller att inte göra det för komplicerat, säger Svante Jonsson.

– Att fokusera på det som går att göra är viktigt, att inte bli stillasittande utan gå till handling.

Vad är det med dig och bokstaven T egentligen?

– Ha, ha, du tänker på att både Tenzing och Tango börjar med T. Jo jag gillar bokstaven och det tidigare namnet fanns inte på kartan att vi skulle använda, men ganska snabbt kom Tango, som i den internationella bokstaveringsformen upp som idé. Märkligt nog var inte domänen tagen. Sedan fylldes det på med värdegrunden inom tango med livslångt lärande, uttryck som ”it takes two to tango” och så vidare. Det kändes som att det låg rätt i tiden.

Jag har hört att du inte enbart har möten i konferensrum runt affärer, utan att du ibland tränar med dem, hur tänker du då?

– Det är möten mellan människor som ofta leder till bra idéer och bra affärer. Under den här utmanande tiden får man ta de tillfällen som bjuds. Ett möte under en promenad eller samtidigt träningspass kan underlätta för att hinna med.

Men du gillar att röra på dig, och Vasaloppet tycks du ha klippkort på?

– Jo, det stämmer. Jag tar ofta motorcykeln från hemmet i Nacka till jobbet i city för att hinna i tid till de träningar jag leder för min sons fotbollslag, och det har blivit 15 Vasalopp. Har även genomfört Vasaloppstrippeln, då man under ett och samma år genomför Vasaloppet på skidor, cykel och löpning.

Fler Porträtt

Porträttet

Seglatsen som ändrade allt

Bengt Malmegård om yoga, affärerna, och att fortsätta bygga för framtiden.

Porträtt

Långläsning: Frälser med affärer

Hon skulle bli präst. 20 år ­senare är Anna-Carin Telin vd för Outpoint.

Porträtt

Långläsning: Snabb tillväxt med lågpris

Få pratar om att växa inom fastigheter just nu. Men Fredrik Mässing är ett undantag. Nu leder han det nischade Prisma Properties som har en tydlig tillväxtagenda. Läs FV:s personporträtt – ur magasinet.

Porträtt

Långläsning: Storspelare på turbulent marknad

Henrik Jussi-Pekka är vd för investmentbolaget Möller & Partners, men är också medgrundare till bostadsbolaget Resinova som varit storköpare under våren.

Porträtt

Långläsning: Omsorg i detaljerna

Dan T Sehlberg lämnade it- och mediesektorn för att satsa på socialt entreprenörskap, numera via bolaget Sehlhall.

Porträtt

Långläsning: 100-åringen och framtiden

Jubilaren om tvärniten, om värdegrunden och de nya utmaningarna.

Porträtt

Lång intervju: Oväntad vinnare på kuppen

Han hade inga planer på att bli fastighetsägare – i dag äger han ett miljardbestånd.

Porträtt

Redo att ta risk

Han gillar att ta kalkylerade risker och reser just nu Almas tredje fond.

Porträtt

Mer psykolog än ingenjör

FV-intervju. Under hans år som vd på Svefa har bolaget dubblats i storlek, och Mikael Lundström har gett sig den på att få till ytterligare en lika stor ökning.

Porträtt

Redo för förnyelse

Pembrokes Nordenchef berättar om bolagets filosofi och det efterlängtade projektet i Stockholms city.

Porträtt

Sätter tydliga mål

Målmedvetet och med låg risk har Hans Eliasson byggt en av Sveriges största bygg- och fastighetskoncerner.

Porträtt

Fängslande uppdrag

Ökade behov. Bolaget hon leder är verkligen speciellt, som namnet antyder. Och tyvärr behöver det växa.

Porträtt

Samhällsbyggare utan långbänkar

FRAMÅT. Inte ens när Johanna Frelin som ny tv-chef såg sig själv på löpsedlarna blev hon avskräckt. Hon visste redan att det var just chef hon ville vara. Nu leder hon Riksbyggen med fokus på hållbarhet och digitalisering, och helst vill hon att allt ska hända så snabbt som möjligt.

Porträtt

Fokus på det bästa

Hufvudstadens nya vd Anders Nygren i en lång FV-intervju.

Tillbaka till förstasidan