Porträtt

Doktorn ordinerar fler incitament

Vetgirig. Tina Karrbom Gustavsson gillar att ifrågasätta och i rollen som forskare och lärare är det bra att göra just det i sökandet efter nya frågor, svar och perspektiv. Nyligen tog hon över som prefekt vid institutionen för fastigheter och byggande på KTH, det som under lång tid varit plantskolan för ledare inom fastighetsbranschen.

Tina Karrbom Gustavsson

FÖDD:
1973 i Nora. Uppväxt i Sundsvall.

UTBILDNING:
Civilingenjör från KTH 1999 i maskinteknik, inriktning industriell ekonomi.

KARRIÄR:
Doktorerade 2006 i industriell ekonomi. Lektor i projektkommunikation på KTH 2010. Docent i projektkommunikation 2013.

AKTUELL:
Prefekt på institutionen Fastigheter och byggande 2015. Blev årets kvinna i fastighetsbranschen 2014.

OM FASTIGHETS-BRANSCHEN:
”En strategiskt viktig fråga för KTH är tillgången till bostäder för våra studenter. Vi vill attrahera de bästa studenterna till KTH så att vi kan förse bygg- och fastighetsbranschen med skickliga och välutbildade medarbetare”.

KARRIÄREN I KORTHET
1999 Civilingenjör, KTH
2006 Doktorerar i industriell ekonomi, KTH
2008 Utvecklingsdirektör Huddinge kommun
2010 Lektor i projektkommunikation KTH
2013 Docent i projektkommunikation
2014 Årets Kvinna i fastighetsbranschen
2015 Prefekt institutionen Fastigheter och byggande

”Mångfald kan vara genus och olika ursprung men också olika professioner eller att låta forskare och praktiker arbeta tillsammans.”

Visa faktaruta

Tina Karrbom Gustavsson har klätt sig i svart för att passa dagens tre schemalagda aktiviteter – intervju och foto med Fastighetsvärlden, inspirationsföreläsning på arkitektfirman Tengbom och temagruppsmöte med Sveriges Bygguniversitet. Föreläsningar håller hon en hel del, och just i dag ska hon prata om hur projektledningsområdet utvecklas och hur det påverkar byggandet. Upphandling, projektledning och projektkommunikation är Tinas egna forskningsområden. Vid årsskiftet blev hon prefekt för institutio­nen för fastigheter och byggande på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, ABE, vid KTH. Hon är nu en i den nya generation som ska driva och utveckla den tillsammans med avdelningscheferna efter de välkända profilerna Kallbro, Lind, Lundström och Wikforss.

Ända sedan 1996 har Tina Karrbom Gustavsson befunnit sig på KTH med undantag för två år då hon arbetade som utvecklings­ direktör i Huddinge kommun där hon var involverad i det praktiska arbetet kring Stockholmsregionens utveckling.

– Jag lärde mig att se och sätta in fastigheter och byggande i ett större sammanhang. Det blev så tydligt att samhällsbyggandet är komplext och inte i första hand handlar om enskilda projekt. Genom samhällsbyggandet skapas kvarter, stadsdelar, städer och samhällen. Jag såg hur olika delar av staden behöver samspela och hur olika aktörer behöver bli bättre på att samverka och kommunicera. Dessutom blev infrastrukturens betydelse för samhällsutvecklingen mycket tydlig, berättar Tina Karrbom Gustavsson.

Efter ett par år ute i ”den andra världen”, som hon kallar den, blev hon tillfrågad om att komma tillbaka till KTH. År 2010 var hon åter på högskolan och i dag arbetar hon som lektor och docent.

– Mitt arbete handlar om att utveckla kunskap som ger bättre förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Det gör jag genom utbildning, forskning och samverkan. Den nya kunskapen kan användas på olika sätt av samhället och näringslivet. Det kan vara för att utveckla nya strategier, nya samarbetsformer, nya arbetsmetoder eller för att bättre förstå sin omvärld. När jag är ute i branschen, till exempel vid föredrag och seminarier, delar jag med mig av min kunskap och erfarenhet och hämtar sam­tidigt hem nya frågor. KTH ska samverka och vara en del av samhället, inte en egen isolerad enhet.

– Ett aktuellt exempel på samverkan är arbetet för att etablera ett nytt forsknings­centrum för byggeffektivitet på KTH där vi tillsammans med branschens aktörer vill utveckla ny kunskap inom byggproduktion och bygglogistik.

Tina Karrbom Gustavsson är med i forskningsprojektet ProcSIBE, ett samarbete mellan Chalmers, Lunds tekniska högskola, Luleå tekniska universitet och KTH inom Sveriges Bygguniversitet. Projektet tar reda på hur upphandling kan bidra till ett mer innovativt och hållbart samhällsbyggande. Enligt Tina blir forskningen mer intressant och relevant när den görs tillsammans med forskare från andra högskolor. Samarbetet mellan högskolorna bidrar till att både frågorna och resultaten får större genomslag. Det blir också lättare att attrahera finansiering till fortsatt forskning.

– Tillsammans med de andra forskarna i projektet tittar jag närmare på incitamentens roll och funktion vid upphandling. Ge­nom incitament försöker beställare på olika sätt skapa drivkrafter hos leverantörer att bli mer innovativa och arbeta på nya sätt och med ny teknik.

Tina Karrbom Gustavsson berättar om en riskavert bransch där man inte utmanar i onödan. Det är en risk men också en möjlighet att testa nya arbetsmetoder och ny teknik, säger hon.

– Då behöver man kanske dela på risken mellan beställare och leverantörer. En leverantör behöver se nyttan i att testa eller utveckla nya metoder. Beställaren har möjlighet att förändra en marknad och ett samhälle genom de krav de ställer i upp­ handlingen.

Den kunskap som utvecklas i forskningsprojektet ska vara tillgänglig för samhälle och näringsliv och i utbildningen eftersom upphandling traditionellt varit svagt representerat i undervisningen. I dag pratar Tina Karrbom Gustavsson om upphandling som ett strategiskt viktigt område för innovation och hållbarhet när hon undervisar.

– När studenterna så småningom går in i beställarrollen måste de ha goda kunskaper i upphandling. Även de som väljer att arbeta på leverantörssidan behöver ha den kunskapen.

I dag finns stora krav på hållbarhet. De produkter och tjänster som utvecklas ska bidra till ett mer hållbart samhälle.

– Vi måste tänka längre än näsan räcker. Det betyder att det inte räcker att köpa el­ler upphandla det som är snabbast, billigast eller enklast. Hur ser jag till att det jag upp­ handlar blir effektivt att förvalta? Hur ser jag till att jag efterfrågar hållbara material och lösningar? De frågorna ska man som be­ställare ställa sig, uppmanar Tina Karrbom Gustavsson.

Att forska innebär att kritiskt granska och vara ifrågasättande. Forskare ska komma med reflektioner, funderingar och ibland också rekommendationer. Vägen dit går tillsammans med branschen.

– Vi jobbar ihop med branschens aktörer genom att använda våra teoretiska perspektiv, begrepp och modeller för att beskriva, utveckla, problematisera och förklara. Men man forskar inte för ett enskilt företags skull utan för att utveckla kunskap som flera kan dra nytta av.

Vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad finns föreningen Samhällsbygg­nadslänken, en brygga mellan akademi, samhälle och näringsliv, med representanter från företag, organisationer och myndigheter i bygg­- och fastighetsbranschen.

– Vi är beroende av goda samarbeten med branschens aktörer eftersom forskning bygger på att företag och samhälle har utvecklingsbehov och är med och finansierar. Vårt kritiska forskningsperspektiv kompletterar branschens praktiska. Vi ser olika saker och tillsammans hjälper vi varandra.

Tina Karrbom Gustavsson är glad över att få forska i Sverige.

– I Sverige fungerar det bra att samarbeta med branschens aktörer för att få tillgång till kvantitativ data och kvalitativ empiri. Vi har en fantastisk möjlighet att utvecklas som kunskapsnation eftersom det råder stor öppenhet och intresset för dialog är stort. Det har byggts upp ett bra samarbetsklimat mellan KTH, samhället och näringslivet under lång tid. Det hoppas jag kunna bidra till att bibehålla och utveckla vidare.

Förra året erhöll du utmärkelsen Årets Kvinna i fastighetsbranschen. Hur ser du på det priset?

– Det finns många skickliga kvinnor i branschen, varav flera har fått priset tidigare.

Fastighetsbranschen är mer jämställd än många andra branscher. Hur kan den bli ännu bättre?

– Det är viktigt att ha kvinnor på ledande positioner men man bör också arbeta för att kvinnors idéer får lika stort utrymme som mäns. Nu ser det ganska bra ut i fastighets­ branschen men hos byggentreprenörerna har man inte kommit lika långt. Inte inom akademin heller. Priset har säkert positiv betydelse men jag vet inte vilken relevans det kommer att ha framöver för utvecklingen i branschen. Det kanske är ett sätt att bibehålla den goda statistiken.

Finns det några andra viktiga frågor än jämställdhet som bör belysas?

– Jag tror att arbetsplatser och individer utvecklas bäst av mångfald. Mångfald kan vara genus och olika ursprung men också olika professioner eller att låta forskare och praktiker arbeta tillsammans. Jag driver kurser tillsammans med Arkitekturskolan där ingenjörer och arkitekter samarbetar. Det är ett exempel på mångfald som utmanar och berikar. Studenterna tycker att det är spännande och jag tror mycket på fler samarbeten mellan ingenjörer och arkitekter. Där ligger en strategiskt viktig utvecklingsfråga för branschens aktörer tror jag.

Motiveringen till årets kvinna avslöjade att du brinner för att inspirera studenter som ska börja jobba i branschen. Hur gör du för att inspirera dem?

– Jag lyfter in många praktiska exempel i min undervisning från fastighet och byggande och delar med mig av egna erfarenheter från när jag jobbade i Huddinge kommun. Jag trivs i mötet med studenterna. De är mycket intresserade av samhällsutveckling och hållbarhet och de kommer att förändra arbetssätt och gamla kulturer i bygg­- och fastighetsbranschen.

Sista dagen på civilingenjörsutbildningen vill hon ge studenterna ett, enligt henne, viktigt råd.

– Då har jag förmånen att få tacka för de fem år vi har haft tillsammans, berömma dem för deras flit och lyfta fram deras möjligheter. Jag brukar också tipsa dem om att försöka välja vilka de ska arbeta med. Välj människor som får dig att växa, som ger dig utrymme att både misslyckas och lyckas.

Vilka stora utmaningar står bygg- och fastighetsbranschen inför?

– De offentliga och de privata aktörerna har ibland en otydlig bild om varandras drivkrafter och förutsättningar. Vi har just initierat ett forskningsprojekt tillsammans med de nio kommuner i Stockholmsregionen som ingår i Stadsbyggnadsbenchen, och Sveriges Byggindustrier som handlar om att hitta metoder för bättre samverkan mellan kommun och byggherrar i tidiga skeden för vi ser att det inte riktigt fungerar bra i dag.

Det finns ett stort behov av ökad förutsägbarhet. Det är inte ovilja som i första hand är orsaken till problemen utan vi ser det mycket som en kompetensfråga. Det saknas kunskap om varandras roller och förutsättningar.

TEXT JOHANNA FOCK
FOTO AXEL BERGENDORFF

Fler Porträtt

Porträtt

”Det kan leda till en krasch för dem”

Analytisk. Han valde fastighetsmarknaden framför en it-bransch i startgroparna och han har varit involverad i Sveriges största fastighetstransaktion. Men det är framför allt på Skandia Fastigheter som Åke Pettersson har gjort avtryck. Möt bolagets nya vd.

Porträtt

Tar det till en ny nivå

Hotellguru. Ett är säkert, Hans Åke Petersson älskar hotell. Han har varit involverad i många nysatsningar och letar nyfiket efter nya idéer och trender. Nu växlar han upp verksamheten i rådgivningsföretaget Annordia.

Porträtt

Tuffa grepp ger nystart

TURNAROUND. Nu har Tomas Carlsson städat i tre kvartal och dragit fram den ena surdegen efter den andra. Nyligen gav styrelsen dessutom aktieägarna en råsop med halverad utdelning. Men han är övertygad om att NCC kommer att bli bättre för var dag som går.

Porträtt

"De som har köpt av oss har tjänat mycket pengar"

Mattias Roos berättar hur han ser på spekulationsköp, varför det är vettigt att ha swimmingpooler i bostadsprojekt och varför det inte var självklart att tacka ja till vd-tjänsten på SSM.

Porträtt

"Jag ville arbeta med vad som helst, bara inte fastigheter"

Fastighetskrisen på 90-talet ledde Max Barclay in i branschen.

Porträtt

Inget finlir i kalkylen

Opportunist. Det är en påse gott och blandat han har samlat på sig. En flygplatsstad, ett slott, ett badhus, ett auktionshus med mera. Nyligen sålde han sin bästa investering någonsin, för hundra gånger insatsen. Läs FV:s långa intervju med Per Taube.

Porträtt

”Om 40 år flyger vi kanske runt i små flygplan”

Ica Fastigheters vd Lena Boberg ger sin syn på robotar och berättar vad hon tror krävs för att fortsätta locka människor till fysiska matbutiker. Hon avslöjar även bolagets senaste uppfinning.

Porträtt

"Viktigt få grepp om var problemen sitter"

Skanskas nya vd började med att skära ned personalstyrkan och ta bort ett chefsled. Att han inte har problem med att ta tuffa beslut var en av sakerna som styrelsen fastnade för.

Porträtt

Anna Nyberg stöper om Stockholm

Vasakronans fastighetsutvecklingschef leder förvandlingen som ska skapa ett nytt intryck av området runt Sergels torg. Hon vill att city ska locka fler från förorten.

Porträtt

Ansvar för 100 miljarder

AMF är den institution som satsar hårdast på fastigheter. Sedan några månader tillbaka är Pernilla Arnrud Melin ansvarig för bolagets fastighetsinvesteringar. Nya segment och marknader kan vara att vänta.

Porträtt

"Jag visste ingenting så jag gjorde som när jag köpte baguetter"

Från kaféägare och komiker till vice vd för Sveriges största börsnoterade fastighetsbolag. För Fastighetsvärlden berättar Sharam Rahi om karriärbytet, fastigheten han drömmer om att köpa tillbaka och vänskapen med Erik Selin.

Porträtt

"Inte vår affärsidé att kamma hem vinsten och sticka"

Investorägda Vectura ska växa kraftigt de kommande åren. För Fastighetsvärlden berättar vd Susanne Ekblom om expansionsplanerna, den turbulenta tiden på SVT och filosofin hon använder från verkstadsindustrin.

Porträtt

Pressen på nya vinster – redo att dubbla

Långsiktigt. Från början var fastigheterna något som mest fanns där för att hysa koncernens verksamheter. Carl-Johan Bonnier berättar hur fastigheterna kommit att bli allt viktigare genom åren. Nu förbereder Bonnier Fastigheter för en större satsning.

Porträtt

Porträttet: Redo för nystart

Tobin Properties har haft ett kärvt år. Men efter att ha fått in Klövern som ny huvudägare ser VD Erik Karlin ljust på framtiden.

Tillbaka till förstasidan