Doktorn ordinerar fler incitament

Tina Karrbom Gustavsson har klätt sig i svart för att passa dagens tre schemalagda aktiviteter – intervju och foto med Fastighetsvärlden, inspirationsföreläsning på arkitektfirman Tengbom och temagruppsmöte med Sveriges Bygguniversitet. Föreläsningar håller hon en hel del, och just i dag ska hon prata om hur projektledningsområdet utvecklas och hur det påverkar byggandet. Upphandling, projektledning och projektkommunikation är Tinas egna forskningsområden. Vid årsskiftet blev hon prefekt för institutio­nen för fastigheter och byggande på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, ABE, vid KTH. Hon är nu en i den nya generation som ska driva och utveckla den tillsammans med avdelningscheferna efter de välkända profilerna Kallbro, Lind, Lundström och Wikforss.

Ända sedan 1996 har Tina Karrbom Gustavsson befunnit sig på KTH med undantag för två år då hon arbetade som utvecklings­ direktör i Huddinge kommun där hon var involverad i det praktiska arbetet kring Stockholmsregionens utveckling.

– Jag lärde mig att se och sätta in fastigheter och byggande i ett större sammanhang. Det blev så tydligt att samhällsbyggandet är komplext och inte i första hand handlar om enskilda projekt. Genom samhällsbyggandet skapas kvarter, stadsdelar, städer och samhällen. Jag såg hur olika delar av staden behöver samspela och hur olika aktörer behöver bli bättre på att samverka och kommunicera. Dessutom blev infrastrukturens betydelse för samhällsutvecklingen mycket tydlig, berättar Tina Karrbom Gustavsson.

Efter ett par år ute i ”den andra världen”, som hon kallar den, blev hon tillfrågad om att komma tillbaka till KTH. År 2010 var hon åter på högskolan och i dag arbetar hon som lektor och docent.

– Mitt arbete handlar om att utveckla kunskap som ger bättre förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Det gör jag genom utbildning, forskning och samverkan. Den nya kunskapen kan användas på olika sätt av samhället och näringslivet. Det kan vara för att utveckla nya strategier, nya samarbetsformer, nya arbetsmetoder eller för att bättre förstå sin omvärld. När jag är ute i branschen, till exempel vid föredrag och seminarier, delar jag med mig av min kunskap och erfarenhet och hämtar sam­tidigt hem nya frågor. KTH ska samverka och vara en del av samhället, inte en egen isolerad enhet.

– Ett aktuellt exempel på samverkan är arbetet för att etablera ett nytt forsknings­centrum för byggeffektivitet på KTH där vi tillsammans med branschens aktörer vill utveckla ny kunskap inom byggproduktion och bygglogistik.

Tina Karrbom Gustavsson är med i forskningsprojektet ProcSIBE, ett samarbete mellan Chalmers, Lunds tekniska högskola, Luleå tekniska universitet och KTH inom Sveriges Bygguniversitet. Projektet tar reda på hur upphandling kan bidra till ett mer innovativt och hållbart samhällsbyggande. Enligt Tina blir forskningen mer intressant och relevant när den görs tillsammans med forskare från andra högskolor. Samarbetet mellan högskolorna bidrar till att både frågorna och resultaten får större genomslag. Det blir också lättare att attrahera finansiering till fortsatt forskning.

– Tillsammans med de andra forskarna i projektet tittar jag närmare på incitamentens roll och funktion vid upphandling. Ge­nom incitament försöker beställare på olika sätt skapa drivkrafter hos leverantörer att bli mer innovativa och arbeta på nya sätt och med ny teknik.

Tina Karrbom Gustavsson berättar om en riskavert bransch där man inte utmanar i onödan. Det är en risk men också en möjlighet att testa nya arbetsmetoder och ny teknik, säger hon.

– Då behöver man kanske dela på risken mellan beställare och leverantörer. En leverantör behöver se nyttan i att testa eller utveckla nya metoder. Beställaren har möjlighet att förändra en marknad och ett samhälle genom de krav de ställer i upp­ handlingen.

Den kunskap som utvecklas i forskningsprojektet ska vara tillgänglig för samhälle och näringsliv och i utbildningen eftersom upphandling traditionellt varit svagt representerat i undervisningen. I dag pratar Tina Karrbom Gustavsson om upphandling som ett strategiskt viktigt område för innovation och hållbarhet när hon undervisar.

– När studenterna så småningom går in i beställarrollen måste de ha goda kunskaper i upphandling. Även de som väljer att arbeta på leverantörssidan behöver ha den kunskapen.

I dag finns stora krav på hållbarhet. De produkter och tjänster som utvecklas ska bidra till ett mer hållbart samhälle.

– Vi måste tänka längre än näsan räcker. Det betyder att det inte räcker att köpa el­ler upphandla det som är snabbast, billigast eller enklast. Hur ser jag till att det jag upp­ handlar blir effektivt att förvalta? Hur ser jag till att jag efterfrågar hållbara material och lösningar? De frågorna ska man som be­ställare ställa sig, uppmanar Tina Karrbom Gustavsson.

Att forska innebär att kritiskt granska och vara ifrågasättande. Forskare ska komma med reflektioner, funderingar och ibland också rekommendationer. Vägen dit går tillsammans med branschen.

– Vi jobbar ihop med branschens aktörer genom att använda våra teoretiska perspektiv, begrepp och modeller för att beskriva, utveckla, problematisera och förklara. Men man forskar inte för ett enskilt företags skull utan för att utveckla kunskap som flera kan dra nytta av.

Vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad finns föreningen Samhällsbygg­nadslänken, en brygga mellan akademi, samhälle och näringsliv, med representanter från företag, organisationer och myndigheter i bygg­- och fastighetsbranschen.

– Vi är beroende av goda samarbeten med branschens aktörer eftersom forskning bygger på att företag och samhälle har utvecklingsbehov och är med och finansierar. Vårt kritiska forskningsperspektiv kompletterar branschens praktiska. Vi ser olika saker och tillsammans hjälper vi varandra.

Tina Karrbom Gustavsson är glad över att få forska i Sverige.

– I Sverige fungerar det bra att samarbeta med branschens aktörer för att få tillgång till kvantitativ data och kvalitativ empiri. Vi har en fantastisk möjlighet att utvecklas som kunskapsnation eftersom det råder stor öppenhet och intresset för dialog är stort. Det har byggts upp ett bra samarbetsklimat mellan KTH, samhället och näringslivet under lång tid. Det hoppas jag kunna bidra till att bibehålla och utveckla vidare.

Förra året erhöll du utmärkelsen Årets Kvinna i fastighetsbranschen. Hur ser du på det priset?

– Det finns många skickliga kvinnor i branschen, varav flera har fått priset tidigare.

Fastighetsbranschen är mer jämställd än många andra branscher. Hur kan den bli ännu bättre?

– Det är viktigt att ha kvinnor på ledande positioner men man bör också arbeta för att kvinnors idéer får lika stort utrymme som mäns. Nu ser det ganska bra ut i fastighets­ branschen men hos byggentreprenörerna har man inte kommit lika långt. Inte inom akademin heller. Priset har säkert positiv betydelse men jag vet inte vilken relevans det kommer att ha framöver för utvecklingen i branschen. Det kanske är ett sätt att bibehålla den goda statistiken.

Finns det några andra viktiga frågor än jämställdhet som bör belysas?

– Jag tror att arbetsplatser och individer utvecklas bäst av mångfald. Mångfald kan vara genus och olika ursprung men också olika professioner eller att låta forskare och praktiker arbeta tillsammans. Jag driver kurser tillsammans med Arkitekturskolan där ingenjörer och arkitekter samarbetar. Det är ett exempel på mångfald som utmanar och berikar. Studenterna tycker att det är spännande och jag tror mycket på fler samarbeten mellan ingenjörer och arkitekter. Där ligger en strategiskt viktig utvecklingsfråga för branschens aktörer tror jag.

Motiveringen till årets kvinna avslöjade att du brinner för att inspirera studenter som ska börja jobba i branschen. Hur gör du för att inspirera dem?

– Jag lyfter in många praktiska exempel i min undervisning från fastighet och byggande och delar med mig av egna erfarenheter från när jag jobbade i Huddinge kommun. Jag trivs i mötet med studenterna. De är mycket intresserade av samhällsutveckling och hållbarhet och de kommer att förändra arbetssätt och gamla kulturer i bygg­- och fastighetsbranschen.

Sista dagen på civilingenjörsutbildningen vill hon ge studenterna ett, enligt henne, viktigt råd.

– Då har jag förmånen att få tacka för de fem år vi har haft tillsammans, berömma dem för deras flit och lyfta fram deras möjligheter. Jag brukar också tipsa dem om att försöka välja vilka de ska arbeta med. Välj människor som får dig att växa, som ger dig utrymme att både misslyckas och lyckas.

Vilka stora utmaningar står bygg- och fastighetsbranschen inför?

– De offentliga och de privata aktörerna har ibland en otydlig bild om varandras drivkrafter och förutsättningar. Vi har just initierat ett forskningsprojekt tillsammans med de nio kommuner i Stockholmsregionen som ingår i Stadsbyggnadsbenchen, och Sveriges Byggindustrier som handlar om att hitta metoder för bättre samverkan mellan kommun och byggherrar i tidiga skeden för vi ser att det inte riktigt fungerar bra i dag.

Det finns ett stort behov av ökad förutsägbarhet. Det är inte ovilja som i första hand är orsaken till problemen utan vi ser det mycket som en kompetensfråga. Det saknas kunskap om varandras roller och förutsättningar.

TEXT JOHANNA FOCK
FOTO AXEL BERGENDORFF