Peter Leimdörfer tar emot vid fastighetsrådgivningsfirman Leimdörfers kontor på tolfte våningen i tredje Hötorgsskrapan. Där finns en god utsikt över stora delar av Stockholms city. Den bokstavligen goda överblicken över den marknad där han medverkat i så många affärer tilltalar säkert den metodiske Peter Leimdörfer.
Han har förmedlat fastigheter för mångmiljardbelopp. Peter Leimdörfer motsvarar dock inte alls den klassiska bilden av en
gåpåig fastighetsmäklare utan intrycket är snarast en plugghäst. Det är han själv medveten om och ser som en konkurrensfördel.
– Min styrka har alltid varit att tänka i modeller, säger han, vilket vi också haft nytta av i Leimdörfer.
Peter Leimdörfer föddes 1961. Familjen bodde då på Gärdet i Stockholm. Pappa Martin var kärnfysiker men hoppade av den akademiska karriären 1967 då han bildade Industrimatematik. Bolaget börsnoterades sedermera både på svenska börsen och på Nasdaq i USA.
Martin Leimdörfer gjorde allt fler affärer med amerikanska företag, vilket gjorde att familjen tillbringade mycket tid i USA.
Något som gjorde ett djupt intryck på unge Leimdörfer.
– Jag älskar New York, berättar Peter Leimdörfer. Jag gillar tempot, energin och mångfalden. Redan som ung började jag att drömma om att jobba i New York.
Efter gymnasieexamen på Östra Real började han på Handelshögskolan i Stockholm. Det var en ambitiös elev som klev genom portarna till den välrenommerade institutionen 1980.
Han var mycket fascinerad av nationalekonomi och såg fram emot spännande diskussioner med engagerade lärare och studiekamrater. Han blev besviken.
– Jag mötte oengagerade lärare som enligt min mening gav dålig undervisning.
Bland kamraterna var det knappast någon som hade intresse för ämnet nationalekonomi utan de flesta ville bara lära sig att göra ”business”. Det blev inget utsvävande kårliv för Leimdörfer på Handels utan han pluggade hårt och utvecklade sin känsla för modelltänkande.
– Vissa saker är konstanta, berättar han, som människors känslor, till exempel fruktan och girighet, vilket styr deras beteende. Det kan man delvis fånga i en matematisk modell.
Det var också en modell för handel med valutor som blev examensarbetet från Handels. Peter Leimdörfer matade in sju års kurser för flera olika valutor i den tidens jämförelsevis primitiva datorer.
Ett dataprogram tolkade sedan aktuella valutakurser och gav köp- eller säljrekommendationer. Den 21-årige studenten gav sig 1983 ut på en ”roadshow” till banker i London, New York och Geneve för att sälja sin modell.
– De hårdhudade valutahandlarna hade nog lite svårt att ta en 21-åring som aldrig sett en arbetsplats inifrån på allvar, konstaterar Leimdörfer.
Han fick ändå napp på UBS i Geneve där han började att arbeta med sin modell. Han firade viss framgång inom valutahandeln och fick ett erbjudande från Citibank i New York. Innan 23 hade Peter Leimdörfer nått sina drömmars mål. Han jobbade på bank i New York!
Trots detta dröjde det inte länge förrän Peter Leimdörfer åter flyttade hem till Sverige. Hans flickvän och numera fru var inte riktigt lika förtjust i det hektiska livet i New York. När det kom ett intressant erbjudande från Sverige nappade Peter Leimdörfer.
År 1985 startade SEB investmentbanken Enskilda Securities och han erbjöds att vara med i ledningsgruppen från starten. På Enskilda arbetade man mycket med Corporate Finance, finansiell rådgivning.
Hans chef på Enskilda blev Gerard De Geer som blev en viktig mentor för Leimdörfer.
– Han var den självklare ledaren och kanske en av dem som betytt mest för mig personligen och i karriären. Vi har gjort mycket tillsammans även efter tiden på Enskilda.
I USA hade Peter Leimdörfer lärt sig teorin bakom ränteswappar, ett finansiellt derivat där man byter betalningsflöden i form av räntebetalningar med varandra. Han var först med detta i Sverige och drog 1985 personligen igång marknaden, som idag är mycket stor.
– Jag åkte runt till finanscheferna på de stora företagen och missionerade för ränteswappar.
År 1987 var det dags för nästa utmaning då Peter Leimdörfer började att arbeta med något annat som var nytt på 1980-talet, optionshandel. Han blev chef för en liten grupp på Enskilda som körde igång handeln. Det var strax innan börskraschen 1987 då aktiekurserna föll runt 20 procent på en dag.
– Det var fruktansvärt, även om vi ”bara” förlorade några miljoner. Bland annat den här upplevelsen har gjort mig mycket försiktig i affärer.
Den fullständiga artikeln finns att läsa i Fastighetsvärlden 12-06
