Värdelöst vetande
Fastighet! Känn på ordet!
Lite kantigt och kärvt, men diskret genomsyrat av soliditet och positiva värden.
Sammansatt med andra ord förändras värdet: ”fastighetskris”, fastighetsbransch”, fastighetsaffär”, ”fastighetsmäklare”, ”fastighetsskojare”…
Hur värdet förändras överlåts till läsaren att avgöra, men frikopplat återfår ordet sin ursprungliga karaktär.
Svenska akademiens ordbok är ett gigantiskt projekt som drogs igång 1786. I dag har den vittra församlingen kommit till bokstaven ”T”. I häfte 354–
358 behandlas orden Tall-Till.
I ordboken upptas minst fem betydelser av ordet ”fastighet”, alla utdöda utom i den betydelse vi känner i dag: ”jordegendom med därpå befintliga byggnader”, för att citera
ordboken.
Ordet kommer från tyskans ”festigkeit”, som betyder fasthet, styrka. En utdöd betydelse är just fasthet.
Då tvärdiken grafvas, får man undertiden en sand, hvilken bör kastas på desse åkerstycken och blandas, at dyjorden får någon fastighet, står i Linnés Skånska resa från 1751.
Ordet har stått för motståndskraft.
… på det mera fastighet må erhållas mot våldsamma försök, så ansågs nödigt, at en tvärstång påfästes med starka nedtnaglar. Så står det i Växjö domkapitels akter från 1790.
Fast, som en spänd rem, är ännu en betydelse. I Den practiske spinnmaskinsställaren från 1832 står:
”Läderna må vara lösa eller fasta, …nockerna antingen ega fastighet i lädret eller vrida sig fram och åter”
Ordet har också haft betydelsen av fatigheter bestående egendom, för den som förstår den subtila skillnaden.
Åttkantiga eller fyrkantiga spelmarker av hög valör har också kallats ”fastigheter”.
Alla betydelser är på något sätt positivt laddade. Även om många kallar innehållet i denna krönika för värdelöst vetande, kan det ändå vara kul att veta nästa gång man tar ordet i sin mun eller fäster det på papper.