Finns framtidens kontor i morgon?
Charlotta Liljefors Rosell Affärsområdeschef Kontor vid AMF Fastigheter. Bolaget är en av Sveriges största fastighetsägare och äger hus för drygt 30 miljarder kronor, varav merparten finns i bästa läge i centrala Stockholm.
Utformningen av kontorsmiljöer styrs mer av trender och mode än vad de flesta skulle vilja erkänna, och står inte minst i kontrast till de grå kostymernas enformighet genom åren. Under de senaste 20-30 åren har vi gjort en snabb resa från kontorsrum till de öppna landskapen, via flexkontor och distansarbete till den senaste trenden kring aktivitetsbaserade kontor (A2, ABW – kärt barn har många namn). På engelska heter det Activity-based workplace men har felöversatts. Det borde heta verksamhetsbaserade kontor. För det handlar om att utgå från verksamheten och har ingenting fysisk aktivitet att göra.
Vissa av trenderna, kanske framför allt de öppna landskapen, har styrts av en övergripande idé om yteffektivitet och kostnadsbesparingar. Visst har det funnits tankar om att möten mellan människor blir enklare och informella, men i allt väsentligt är det tanken om besparingar som styrt. Förvånansvärt sent har forskningen kommit in i bilden, eller för den delen att bara helt enkelt fråga hur människorna trivs och fungerar i dessa miljöer.
Då är den senaste utvecklingen med aktivitetsbaserade kontor mycket mer fokuserad på hur vi verkligen arbetar, inte minst med ny teknik som inte binder oss till en klumpig stationär dator på ett skrivbord. Allt fler av oss har också arbetsuppgifter där utbytet av idéer och tankar med andra är viktigare än att skriva en perfekt disponerad rapport bakom kontorsrummets frostade glasdörrar.
En av de mer positiva aspekterna med A2 är att fokus hamnar på medarbetarna – hur man rekryterar de bästa och får dem att trivas och prestera bra. Som angreppssätt är därför aktivitetsbaserade kontor mycket lovande för alla inblandade. Kontoret betraktas då också som en tillgång som anpassas efter medarbetarna och inte tvärtom. Som alltid finns det dock några hakar. Uppdelningen i olika göranden kan bli mycket förenklad, och man kan också ifrågasätta om man så tydligt vill dela upp sin dag och flytta runt mellan olika platser. Den snabba teknikutvecklingen gör också att vi egentligen har en ganska oklar bild av hur vi kommer att arbeta i framtiden.
För att få idéer kring detta har vi tillsammans med Arkitekturskolan på KTH och Konstfack satt igång projektet futuRum där vi lägger blicken fem år framåt. Det kommer att bli mycket intressant att se hur unga, kreativa människor formar platser för framtida arbete, oförstörda av vad kontorsarbete bör vara. Ett par av förslagen kommer att byggas i full skala för att de skall kunna provas och utvärderas praktiskt. Förhoppningsvis vet vi i början av nästa år om framtidens kontor redan då finns i studion på Regeringsgatan 29.
Ps Är du intresserad av att följa studenternas arbete, gå in på www.futurumstudion.se
