Det heliga överskottet?

Anne-Marie Pålsson, Krönikör
Docent i nationalekonomi och fd riksdagsledamot (M).Hon har skrivit flera böcker bland annat om skattepolitik. 1993 drog hon igång den så kallade Pigdebatten och hon har flera gånger kritiserat vinster i välfärden. Pålsson är krönikör i magasinet Fastighetsvärlden sedan 2016.

Visa faktaruta

Överskottsmålet har länge haft en närmast helig status. Oantastligt. Men nu ifrågasätts det av allt fler.

Varför ska vi spara när statsfinanser är i utmärkt skick och statsskulden ligger på en historiskt låg nivå? Därtill när behoven är stora inte minst vad gäller infrastrukturen och bostadssituationen.

Det handlar om politik. Om att överskottsmålet varit en framgångssaga. Ett medel för varje regering att luta sig mot för att framhäva sig själv som ansvarskännande. Göran Persson – målets initiativtagare – fick rollen som Sveriges räddare och alliansregeringen gjorde allt för att övertrumfa Persson. Bland annat att
lagreglera målet.

Men bortsett från det politiska – har det krampaktiga fasthållandet vid överskottsmålet varit till gagn för Sverige? Frågan går inte att besvara för vi vet ju inte hur regering och riksdag skulle ha handlat utan den tvångströja som överskottsmålet innebär. Fast med hjälp av lite baklängesräkning kan man bilda sig en uppfattning om vad det handlar om.

För att inte beskyllas för att förespråka en oansvarig politik baserar jag mina kalkyler på att målet för de offentliga finanserna varit i balans över en konjunkturcykel. Samma som för kommunerna. Då hade regering och riksdag totalt sedan målet infördes år 2000 haft cirka 3-400 miljarder kronor mer att använda än vad som varit fallet.

”Har fasthållandet vid överskottsmålet varit till gagn?”

Skatterna hade kunnat ha sänkts med 20 miljarder per år. Eller bidrag och transfereringar hade kunnat ha ökat med motsvarande belopp. Stora tal men ändå rätt små i förhållande till vad staten totalt tar in i skatter och betalar ut i bidrag.

Hade de frigjorda medlen i stället använts för investeringar hade beloppet räckt till att finansiera hela utbyggnaden av höghastighetstågen. Eller till cirka 200 000 nya lägenheter på 70 kvadratmeter. Det är vad vi avstått i från genom att göra sparsamhet till ett självändamål.

Omdömesgill hantering av skattebetalarnas pengar är en självklarhet. För det behövs inget överskottsmål. Ja, faktum är att det inte ens behövdes när det infördes. Ty statsskulden var då fullt hanterbar och budgetregler fanns på plats som gjorde det omöjligt för riksdagen att mot regeringens vilja driva igenom
kostnadsdrivande åtgärder.

Men som sagt, allt handlar om politik och den lever sitt eget liv. Omöjligt för de flesta att begripa.

Fler Krönikor

Krönika

När kommer inflationen?

”Minsta signal om att inflationen är på väg upp får investerarna att ta position.”

Foto Jan Wifstrand
Krönika

Visitismen är Sveriges framtid

”Samtliga jag talar med – undantagslöst – saknar de sociala kontakterna”

Krönika

Renässans för fastighetsskatten?

”Fastighetsskatten är godtycklig – dess avkastning går inte att beräkna”

Krönika

Utseende är inte allt

”Att sälja radhus och villor kan vara svårt i det polisen kallar särskilt utsatt område.”

Krönika

Dan Andersson och Klarakvarteren

”Vi renoverar det som är borta, bevarar rivna hus, återupplivar de döda.”

Foto Jan Wifstrand
Krönika

Studieresa till Landskrona?

”Det behövs helt nya, lång­siktiga grepp. Fastighets­ägarna borde till exempel börja bry sig.”

Krönika

Happy days are here again

”Så snart allt återgår till det normala blir det business as usual.”

Krönika

En chans för att överleva

Så har jag suttit här hemma framför datorn dag efter dag och ibland stirrat ut över den skräpiga bergsknallen på …

Krönika

Förstärkta trender i pandemins spår

Dag Klerfelt redogör för tendenserna – dit coronan för oss.

Foto Jan Wifstrand
Krönika

Det osända kundbrevet

Visst, när det kommer ett företag och vill hyra sådär 6.500 kvm på fina gatan brukar det bli litet fart …

Krönika

Måste få bygga som man vill

”Sen kom kommunen för att inspektera. Pang, bom. Entrén var inte tillgänglighetsanpassad nog”

Krönika

Kapitalet tränger ut folk

”Åtråvärd mark med hus kidnappas av kapitalstarka riskbolag.”

Krönika

Racka inte ner på det unika

Första gången statsminister Löfven neggade om Almedalen var 2017. Han sa då att han hellre reste runt i landet för …

Krönika

2001 – ett år att minnas

År 2001 kan gå till historien. Då chockades USA av 9/11 och inledde med det kriget mot terrorn. Samma år …

Tillbaka till förstasidan