Den dyra snålheten

Livskvalitet är många saker. En av dem är att vara varm. Men den glädjen vill en del fastighetsägare ta ifrån oss. För miljöns skull, säger de. Och för att uppvärmningskostnaden är en stor del av hyran, säger de.
Visst. Om man jämför med att inte elda alls. Men skillnaden mellan att ha 21 grader i lägenheten och 20 är inte stor. Enligt kommunala Gårdstensbostäder tjänar folket i trerummaren 360 kronor på det. Om året. Drar de samtidigt ner sin elförbrukning med 20 procent tjänar de 600 kronor till.
I skrivande stund finns individuell mätning i 15 000
lägenheter. Boverket har gjort en rapport med en glädjekalkyl över fenomenet, verket gillar det ju ändå – för miljöns skull. Hållbar utveckling och allt det där. Ändå tvingas verket konstatera att ”det är långt ifrån självklart” att det är ”lönsamt”. Bara kostnaden för driften av systemet beräknas till uppåt 900 kronor om året, och då handlar det inte om månadsdebitering.
Jämför det med vad hyresgästen lockas med att kunna spara i Gårdsten och minns att mätsystemet faktiskt kostade kanske 10 000 kronor att installera också. Slutsatsen är given – det här är lika dött som talande kylskåp och självgående dammsugare.
Valet mellan hög hyra med låg värme och lägre hyra med högre värme är lätt som en plätt. Om man får lov att göra det.
Det får inte de som bor i kommunala Nyköpingshem. Där centralregleras värmen till max 20 grader. Eftersom systemet inte funkar sitter en del som levande kåldolmar med 17 grader i sina hem. Värden har lovat fixa det, men inte till mer än 20 grader. Så ska det vara, för miljöns skull. Att Socialstyrelsen anser att den optimala innetemperaturen är 20–23 grader och påpekar att äldre och funktionshindrade behöver vara varma struntar Nyköpingshem i.
De har fel. Hem ska vara ljuva. Och varma för den som vill. Inte uppfostringsanstalter.