Djurgårdsstaden går till sjöss vid Ropsten

Byggkranarna i Norra Djurgårdsstaden har blivit allt fler sedan första spadtaget togs 2011. Första kvarteren väster om de vackra gasklockorna är sedan länge inflyttade och byggnationen vandrar nu åt nordöst längs Husarviken och mot Östersjöns vatten.

Här utanför planeras det för något spektakulärt, i alla fall med Sverigemått.

I det som i dag är en bukt mellan Husarvikens utlopp och Fortums fjärrvärmeverk ska det anläggas en konstgjord ö om knappt 30.000 kvadratmeter markyta. Syftet med bygget är främst att skapa fina miljöer vid vattnet och att öka antalet bostäder i detta goda bostads- och kollektivtrafikläge. Då blev den befintliga markytan för liten.

Av central betydelse för ö-bygget är den nya vattenarenan som skapas mellan den nuvarande kajen och den nya konstgjorda ön. Namnet till trots är det inte fråga om någon idrottsanläggning utan den är främst tänkt för lättare vattenaktiviteter sommartid, med restauranger och uteserveringar runt om. I inloppet till vattenarenan ligger även småbåtshamnen.

– Satsningen är betydande, därför är det viktigt att den ska vara en angelägenhet och ett besöksmål för hela Stockholm. Inte bara för de boende i området, poängterar Britta Eliasson Stockholms stad planeringschef för Norra Djurgårdsstaden.

För själva ön planeras det för 440 bostäder, alla med upplåtelseformen bostadsrätt. Bostäderna fördelas över åtta kvarter och planen är att fyra byggherrar ska få dela på att bygga de åtta kvarteren.

Ön kommer att byggas med påldäcksteknik. Valet av byggteknik kommer sig av att vattendjupet på den aktuella platsen är förhållandevis stort samtidigt som botten är mjuk. Det kombinerat gör en muddring till ett alltför dyrt och komplicerat företag.

Påldäckning går till så att stålrör om cirka en meter i diameter vibreras eller slås ner genom bottensedimenten tills de når berget. När rören nått sin önskade position förses de med betongtoppar. Stora betongplattor placeras sedan mellan dem, gjuts ihop och sedan täcks alltsammans med grus. Konstruktionen ska ha en teknisk livslängd på minst 200 år.

Värtapiren inspirerar
En stor inspirations- och lärdomskälla i projektet är den nya Värtapiren, på södra sidan av Lidingöbron, som ska stå klar under året och som byggts med samma teknik. Den är dubbel så stor som ön, 67.000 kvadratmeter, och beräknas ha kostat cirka 2 miljarder kronor vilket ger en klar fingervisning om kostnadsramarna för ö-projektet.

En viktig faktor i alla vattennära byggprojekt, och inte minst de som byggs på vattnet, är översvämningsrisken. Kolkajen-Ropsten kommer att byggas enligt SMHI:s rekommendationer med bostäder tre meter över havsnivån.

Tidigare har flera byggherrar per kvarter varit ett framgångsrecept för Djurgårdsstaden. När det gäller ön kommer det inte att vara möjligt av praktiska skäl eftersom alla byggaktiviteter måste samordnas. Därför får maximalt fyra byggherrar dela på ön, men får två tomter var. Mot slutet av 2018 kan planen ha vunnit laga kraft och eftersom miljösanering och markberedning påbörjats tidigare bör spaden till de första husen kunna sättas i jorden året därpå.

Bättre kollektivtrafik
Det sista delområdet att bebyggas i den etappen är området runt Ropstens tunnelbana. Vid tunnelbanestationen fick Wallenstam i december 2015 en tidig markanvisning för 200 bostäder, 45.000 kvadratmeter kontor och 10.000 kvadratmeter butikslokaler. Tanken är att de båda fastigheterna ska fungera som ett nav för kollektivtrafiken med tunnelbanan och Lidingöbanan och framöver göra det möjligt att förlänga tunnelbanan till Lidingö samt hantera en eventuell angöring av Spårväg city till platsen.

I januari 2016 vann detaljplanen för Gasverket laga kraft. Det handlar om de äldre och bevarade tegelbyggnader som JR Kvartersfastigheter har fått ansvar för att utveckla. Verksamheterna i Gasverket ska öppna succesivt från 2018 och framåt. Det är alltså hit de boende på ön ska gå för att få sitt lystmäte av nöje och kultur uppfyllt.

Områdets namn Kolkajen-Ropsten kommer av att det var hit råvaran, kol, anlände till gasverksområdet som det första steget i processen för att framställa stadsgas. Ambitionen är att strukturen i den gamla produktionslinjen från förra sekelskiftet i möjligaste mån ska bevaras i det nya bostadsområdet.

Utmanande sanering
På området har förutom koltransporter även förekommit tjärtillverkning. Eftersom dåtidens miljöhänsyn inte var så utvecklad finns gott om restprodukter kvar som föroreningar i marken. Även den landnära vattenmiljön i området är värre förorenad än vad stadens experter från början trodde.

– Det innebär en enorm utmaning för oss att ta hand om det, säger Britta Eliasson.

Det måste till en omfattande sanering till en kostnad om ett par hundra miljoner kronor, vilken dock ser ut att rymmas inom budget. I dagsläget har föroreningarna karterats och ett åtgärdsprogram tagits fram.

Genom hela området löper Bobergsgatan döpt efter arkitekten Ferdinand Boberg som ritat de båda gasklockorna) och som kommer att ges karaktären av grön boulevard som knyter samman bostäderna med shoppingen och nöjena på gasverksområdet. Ytterligare grönska planeras i form av en stadspark som kommer att planteras bland annat med många ekar. Nära finns förstås även hela Stora Skuggan som är en del av Nationalstadsparken.

Text Jörgen Wiberg