Vill bygga ett halvt miljonprogram

Det är nu tre år sedan Södertäljes starke man, Anders Lago, valde att lämna sin tjänst som ordförande för kommunstyrelsen och istället ge sig in i fastighetsbranschen. Rent ideologiskt var det inte ett stort steg för socialdemokraten Lago eftersom bolaget han gick till var HSB – en kooperativt ägd förening med folkrörelseidealet som ledstjärna. Totalt var han aktiv 25 år inom kommunpolitiken, varav tolv år som kommunstyrelsens ordförande. Det var inget enkelt beslut att lämna politiken.

– Nej, det var det inte men samtidigt tycker jag inte att man ska sitta för länge på en sådan position, och tolv år är en lång tid. Att vara kommunpolitiker är oerhört tufft, särskilt i en ort som Södertälje, och jag tror det var bra både för mig och kommunen med ett byte, säger Anders Lago.

Han hade redan informerat partiorganisationen om att han gjorde sin sista mandatperiod när erbjudandet från HSB dök upp och det slutade med att Lago gick ett år tidigare än han hade planerat.

– Styrelseordförande för HSB, jag såg det som ett spännande uppdrag som passade mig. Bostadsfrågor är så oerhört grundläggande i samhället och med mitt stora samhällsengagemang kändes det som ett meningsfullt uppdrag att få jobba konkret med bostäder.

Anders Lago är intimt förknippad med Södertälje dit han flyttade för snart 30 år sedan. Från början kommer han dock från Småland, Jönköping, och han flyttade till Stockholm för att jobba inom en elevförening. Därefter tog han ett jobb som utredare på fritidsförvaltningen i Södertälje, flyttade dit och har efter det aldrig lämnat kommunen. Han bor fortfarande kvar och pendlar in till kontoret på Fleminggatan i Stockholm. Det är inte längre HV71 och öster som gäller utan Södertälje SK och Assyriska.

Han har bytt en maktposition mot en annan och har i dag en helt annan möjlighet att bli en del av lösningen på ett av landets större samhällsproblem, den akuta bostadsbristen. Den lösning som Anders Lago ser är till viss del en tillbakablick mot en av Socialdemokraternas största, om än omdebatterade, bedrifter – byggandet av miljonprogrammet. För att komma tillrätta med den akuta bostadsbristen lägger Lago ribban högt och i sitt tal efter att ha valts till ordförande lyfte han fram tanken på ett ” halvmiljonprogram”.

– Det fascinerar mig att när vi byggde miljonprogrammet på 60- och 70-talet så stod 100.000 personer i bostadskön i Stockholm och då var bostadsbristen en stor politisk fråga. I dag står 400 000 personer i samma kö men frågan anses ändå inte speciellt politiskt viktig.

Anders Lago tror att det är möjligt, och nödvändigt, att bygga lite mer än 40.000 bostäder om året de kommande tio åren. Om man ser tillbaka till husen som byggdes under miljonprogrammets era så är det få som betraktar dem som smycken inom svensk arkitektur, betongkolosser utkastade på slätterna runt sina tätorter.

– Vi har lärt oss en hel del sedan dess. Då tog man influenser från både USA och öst-staterna där man byggde de här komplexen där folk skulle både arbeta, bo och tillbringa sin fritid. I dag är tankarna mer att man förtätar i befintliga områden.

Lago betonar att miljonprogrammet också rymde så mycket mer än bara grå hyreskaserner, bland annat byggdes också 100.000 radhus och ett stort antal villor. Att bygga både attraktivt, effektivt och billigt är absolut ingen omöjlig ekvation säger han.

– HSB har alltid byggt industriellt. Husen som vi byggde på 40-talet, och som är älskade i dag, består i princip av fyra olika trappuppgångar och två olika fönsterlösningar. Bara för att man bygger industriellt behöver det inte bli fult.

Men vad krävs för att Sveriges samlade bostadsproduktion ska komma upp i de över 40.000 bostäder som årligen krävs för att komma till rätta med bostadsbristen? Anders Lago efterlyser ett bättre och mer proaktivt planarbete ute bland kommunerna så att detaljplaner och markanvisningar finns klara redan innan projektbolagen knackar på dörren. Från regeringen vill han se fler lättnader i regelverket så att projekten kan komma igång snabbare. Ansvaret har vilat tungt på bostadsminister Stefan Attefall som ibland, lite spefullt, har kallats utredningsministern av politiska motståndare. På frågan om det är ett välförtjänt epitet skrattar Lago.

– Ja, det är väl 67 utredningar vid det här laget? Stefan vill väl och han skulle nog vilja göra ännu mer men jag har en stark känsla av att det är Anders Borg som sätter stopp för ett större statligt engagemang. När man pratar med Stefan märker man ju hans engagemang och en del av det han drivit igenom är bra, som enklare regelverk, men det räcker inte.

Men det är inte bara den politiska makten som måste göra mer, anser Lago, utan också de projektdrivande bolagen. Under hans tid som ordförande för HSB har bolaget fått ordentligt schvung på bostadsproduktionen. Under 2013 byggstartades 1 245 bostäder och under 2014 har antalet ökat till 2 000.

– Under kommande år, förutsatt att marknaden håller i sig, ser jag att vi kanske klarar av upp mot 2.500 till 3.000 byggstarter per år. Med det kapital vi har idag kan vi inte bygga så mycket mer.

Att bygga handlar inte bara om att vilja och om att dra igång saker. HSB måste, som alla andra projektdrivande bolag, sätta investeringen i relation till risken. För att kunna bygga mer måste HSB börja bygga billigare, något som Anders Lago inte ser som ett nödvändigt ont utan rent av önskvärt.

– Ska man vara lite självkritisk så har HSB valt att bygga för mycket i centrala lägen. I norra Djurgårdsstaden betalar vi till exempel upp till 35.000 kronor per kvadratmeter bara för marken och slutpriset för en bostad där är inte något som alla klarar att betala.

Lago återkommer flera gånger till unga vuxna och unga familjer som tillhör dem som har det tuffast att ta sig ut på boendemarknaden.

– Vi måste se marknaden i fler segment och bygga billigare så att fler har råd att köpa en bostad. Vi gör det redan idag, förstås, men måste göra det i ännu större utsträckning.

Han Lyfter fram Sabos Kombohus som ett bra exempel. Sabo, branschorganisationen för Sveriges allmännyttiga bostadsbolag, utlyste för några år sedan en tävling för entreprenadbranschen som gick ut på att ta fram ett koncept på ett hyreshus i två till fyra plan som skulle rymma åtta till sexton lägenheter och som skulle kunna byggas var som helst i landet till en kostnad om max 12.000 kronor per kvadratmeter.

Företaget JSB vann tävlingen och är nu i full färd med att bygga Kombohus över hela landet.

– Kombohuset har hittills använts enbart för att bygga hyresrätter och det är bra, hyresrätter behövs, men jag ser ingen anledning varför konceptet inte skulle kunna användas för att också bygga billiga bostadsrätter.

Turning Torso i Malmö var dock ett projekt som inte byggdes för dem med en mager budget i åtanke. Faktum är att projektet helt och hållet sprängde HSB Malmös egen budget och skapade en allvarlig ekonomisk kris som tvingade bolaget att sälja en större del av sitt övriga fastighetsinnehav.

Trots upprepade försök har skrapan inte gått att sälja.

Vanligtvis delar riksorganisationen och den lokala organisationen på projektkostnaden enligt devisen 50–50 men i fallet med Turning Torso sa riksorganisationen nej. De tvådde sina händer inför projektet som de bedömde som alltför riskabelt.

HSB Malmö hade dock bestämt sig och valde ändå att gå vidare med projektet på egen hand. Det gjorde att de inte omfattades av den garanti för osålda lägenheter som HSB erbjuder sina medlemsorganisationer. Allt det här skedde före Anders Lagos tid på HSB men han har ändå sin uppfattning klar om tornet.

– Rent ekonomiskt var det ett dåligt projekt, det går inte att komma ifrån, men jag tycker ändå inte att man kan sätta en fiaskostämpel på det. Det finns väl inte en informationsfolder eller ett vykort från Malmö där Turning Torso inte avbildas. Byggnaden har blivit ett landmärke och en källa till stolthet i Malmö. Det är också värt något.

Lago är positiv om utsikerna att få tornet sålt:

– Det har gått trögt hittills men det har å andra sidan inte varit något riktigt bra säljläge. Tids nog kommer vi att få ett bra bud och kunna lösgöra det kapital som är bundet i fastigheten och återinvestera det i nya projekt.

Han har nu varit ordörande för HSB i tre år. Ställer man det i relation till ett helt liv inom politiken, där han bland annat var med i diskussionen som efterträdare till Mona Sahlin som partiledare för Socialdemokraterna, så kommer frågan naturligt – saknar han politiken?

– Jag kan sakna pulsen, att det är nya utmaningar att hantera från dag till dag. Att bygga och förvalta bostäder är ingen dag till dag-syssla utan ett långsiktigt arbete. Kanske till och med lite tråkigt kan folk tycka har jag förstått, men eftersom våra medlemmar i undersökningar säger att tryggheten är det viktigaste med boendet tror jag att det rentav kan vara bra att vara lite tråkig.

På tal om puls så erkänner Ander Lago att han hade en hel del av den varan i april 2008 då han i egenskap av ”Mayor of Sodertalje” bjöds in till USA:s kongress för att prata om Södertäljes flyktingmottagning. Vid den aktuella tidpunkten, efter att USA med sin koalition av villiga hade invaderat Irak, tog Södertälje ensamt emot fler irakiska flyktingar än USA och Kanada tillsammans. Vad Anders Lago inte visste var till vilken grad hans anförande skulle fånga mediernas intresse.

Hans besök i kongressen blev en världsnyhet och han säger med ett skratt att om han vetat om det hade han förmodligen förberett sig ännu bättre än vad han gjorde.

– Men det gick bra och kort därefter började USA att ta emot fler flyktingar. Jag tar inte åt mig äran för det men hoppas ändå att mitt besök spelade en viss roll i beslutet.

De kickarna kan han kanske inte räkna med hos HSB man han säger att det är en kick nog att få vara en del av lösningen på ett problem som påverkar så många människors vardag. Och arbetet inom HSB, som är en stor medlemsägd förening, har också vissa likheter med politiken.

– Vi är en folkrörelse och det är en utmaning att inom den modellen få alla att känna att de har inflytande och att demokratin fungerar.

I början av 90-talet lämnade många föreningar HSB. Varför då tror du?

– Innan 90-talet var det inte möjligt för föreningar att lämna HSB och när möjligheten öppnades är det naturligt att det blir en viss rörelse. Samtidigt har inte föreningar bara lämnat utan många andra har också kommit till.

Sett till de senaste fem åren på riksnivå. Hur ser nettoresultatet ut med föreningar som lämnat och kommit till?

– Då skulle jag säga att vi absolut ligger på plus.

Det finns 100.000 bosparare i HSB, vilka är de?

– Till stor del är det yngre personer som blir medlemmar. HSB äger sammantaget 340.000 bostadsrätter men också 27.000 hyresrätter. Genom att bospara hos oss får man tillgång till de hyresrätterna, vilket har varit attraktivt för många.

Vilka är de viktigaste frågorna för HSB framöver?

– Vi har lagt mycket kraft på att utveckla bolagets förvaltning. Förvaltning är vår kärnverksamhet och även om jag anser att vi är marknadsledare i dag så måste vi hela tiden bli bättre.

– Den digitala utvecklingen och en ny attityd hos bostadsrättsföreningarna ställer andra krav. Styrelserna i dag har mycket högre krav än förr och det som de i stor utsträckning gjorde själva tidigare vill de nu köpa in, och då måste vi vara en bra leverantör.

TEXT HENRIK WIDELL
FOTO MIKAEL SJÖBERG