På frågan om vad som karaktäriserar Håkan Bryngelsons affärsmannaskap svarar han snabbt entreprenör.
– Jag har det ”i blodet”, min uppväxt i en småföretagarfamilj påverkade mig starkt.
Håkan Bryngelsons pappa Göran var uppfinnare och hans mamma Gunvor drev en egen pappers- och tobaksaffär. Pappan hade ett eget verkstadsföretag och där tillverkade han bland annat en maskin för världens första fluff-fyllda blöjor (Bambinoblöjor), en succeprodukt i början av 60-talet. Fabriken låg i Årsta i södra Stockholm och efter skolan samt på skollov arbetade Håkan ofta med att bygga maskiner i pappans företag. Det hände också ofta att han fick hjälpa till med att sälja Aftonbladet, Expressen och Bellmans Siesta i mammans affär.
I affären lärde han sig att hantera kunder och i verkstaden fick han känna dynamiken som arbete i team kan ge. Han känner själv att det här var karktärsdanande för honom och att det präglat hans inställning i livet därefter.
Håkan var inte enda barnet utan har också en storasyster, Ann-Marie.
– Jag är henne mycket tacksam för att hon pushade mig till att bli utbytesstudent i usa. Det var ovanligt i mitten av 60-talet men det var oerhört nyttigt för mig.
Han har också haft stor nytta av de kontakter det innebar med andra utbytesstudenter som Per Unckel, Lars Heikensten, Ingela Agardh med flera.
Efter gymnasiet valde Håkan att söka sig till Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm där han studerade på flyglinjen. 1973 var han 25 år gammal och färdig med sin
civilingenjörsexamen.
Han gick ut från teknis 1973 och var då 25 år gammal. Då stod ett jobb och väntade på honom. Han tog över som vd i familjeföretaget som hade 15 anställda. Företaget som främst sålde sina maskiner på export gick bra och endast tre år senare ville Modo köpa upp företaget. Det blev en tids vånda innan familjen slog till. En bidragande anledning till att det blev försäljning var att reavinsten på aktier i fåmansbolag strax därefter skulle höjas från 10 till 40 procent. Skulle man sälja var det här ett gyllene tillfälle.
Håkan Bryngelson följde med i förvärvet och blev divisionschef hos Modo.
Fem år senare blev han ”headhuntad” till ett jobb som divisionschef på lic Dental. Företaget hade lönsamhetsproblem, men med Bryngelson i täten vändes det på några år till den mest lönsamma delen inom dåvarande lic. Han erbjöds jobbet som koncernchef för hela lic som då hade en mycket bred verksamhet med 84 000 produkter, tio divisioner, åtta utländska dotterbolag och ingen lönsamhet.
På fem år halverades antalet anställda genom att produktutbudet minskades, dotterbolag såldes med mera. Till sist såldes även det tidigare kooperativt ägda bolaget till
AxTrade där det blev det lönsammaste dotterbolaget. När finanskrisen kom hamnade AxTrades ägare Johnsonkoncernen i akut kris. lic blev säljkandidaten och ett riskkapitalbolag, Procuritas, blev ny ägare. Åtta månader senare börsintroducerades lic Care med Håkan Bryngelson som vd. Under de åtta månaderna fick bolaget ny struktur, man köpte och sålde enheter så att det istället blev mer av en grossist. Börsintresset var dock litet för det nya bolaget och i början av 1995 lade Getinge ett bud på bolaget. Procuritas och lic:s företagsledning (inklusive Håkan Bryngelson) hade gjort en kanonaffär på mindre än två år.
För första gången stod han nu utan jobb.
– Nu ska jag bli konsult och på fredagar ska jag spela golf tänkte jag.
Hur det blev med golfen ska vara osagt, men konsulttiden blev ganska kort. Under ett knappt år fortsatte hb att på olika sätt stödja företag i tjänste- och sjukvårdssektorn, bland annat det bolagiserade S:t Görans sjukhus, där han var styrelseordförande och blivande Capio, innan ytterligare en headhunter hörde av sig. Denna gång var det staten som kallade till tjänstgöring. Vid det tillfället fanns en eventuell börsnotering av Vasakronan inom synhåll. Hans bakgrund som generalist, med erfarenhet av gränslandet mellan politik och näringsliv (företagen med närhet till sjukvårdsfrågor påverkas alltid mycket av politiska uppgörelser) samt att han nyligen varit med att ta ett bolag till börsen spelade säkert in i rekryteringen av honom till Vasakronan.
– Dessutom var Vasakronan redan försett med en gedigen fastighetskunskap så jag kompletterade därmed den befintliga företagsledningen.
När Håkan Bryngelson kom in i Vasakronan fanns redan grundstrategin på plats. Det skulle ske en geografisk koncentration och visionen var att bli den bästa arbetsgivaren, bästa hyresvärden och bästa investeringsobjektet.
Den fullständiga artikeln går att finna i Fastighetsvärlden nummer 3, 2005
