Vid ett kontor intill Sergels Torg i Stockholm City basar Christina Gustafsson för ett hårt arbetande internationellt gäng som följer fastighetsmarknaden på nördnivå. Det är det internationella IPD:s Stockholmskontor, företaget som servar den nordiska marknaden med fastighetsindex och olika benchmarkingprodukter.
När Fastighetsvärlden träffar henne i början av januari sprudlar hon av energi.
– Det här är den roligaste perioden på året. Just nu får vi in massor av data från företagen som medverkar i indexet och det är en febril aktivitet, säger Christina Gustafsson.
Just nu pågår uppdatering av databasen, indata checkas så att alla siffror finns med, att de ligger på rimliga nivåer inom vissa intervall och att det är konsistent mot förra året och inte minst så att alla fastigheter finns med. De angivna marknadsvärdena kontrolleras också så att det finns en förklaring till varför förändringar skett av värdet. Det måste finnas rimliga förklaringar genom förändringar av yield, hyror och vakanser eller investeringar i fastigheten.
– Nu de närmaste veckorna återkommer vi till kunderna med kompletteringsfrågor, det är handfasta frågor som att till exempel motivera varför en fastighet har tappat 10 procent i värde samtidigt som yielden sänkts och hyrorna ökat.
Karriären fram till IPD har inte varit spikrak, utan vindlat sig fram och även bjudit på en rejäl återvändsgränd. Som många ledande inom fastighetsbranschen började den på KTH där Christina Gustafsson tog examen från Lantmäterilinjen 1976.
– Mina första arbetskamrater var Stellan Lundström och Hans Lind. Jag började redan under det fjärde året i ett projekt som handlade om värdering av lantbruksfastigheter som leddes av Erik Persson. Jag insåg väldigt snart att jag inte hade samma kapaciteten att skriva rapporter som till exempel Hans Lind. Det kändes inte som det bästa valet att fortsätta där.
Valet föll i stället på Vägverket och hantering av frågor kring inlösen av jord- och skogsbruksmark och där arbetade hon i fem års tid. Den senare delen tillbringade hon på KTH med att skriva anvisningar för Vägverket och LRF om hur man ska betala ersättning till lantbrukare. Det kändes kul att vara tillbaka i den miljön så av rena farten stannade hon och skrev en licentiatavhandling om arrondering av skogsmark – strukturekonomiska effekter i skogsmark.
– Jag arbetade med jord- och skogsfrågor i tio år. Det avslutades väldigt abrupt genom att det inte fanns intresse för den här typen av forskning längre eftersom hela lagstiftningen kring lant- och skogsbruk avreglerades 1987.
– Man ska inte ge sig in i den där typen av områden, sådana som styrs av politiker, för då kan man förlora sin kompetens. Det är ungefär som att det fanns ett antal konsulter mycket hårt nischade på räntebidrag, deras marknad försvann helt i början av 90-talet genom politiska beslut.
Christina Gustafsson är lantbrukardotter från Gotland och hon menar att det säkert spelade in på hennes ursprungliga yrkesinriktning. Hennes far sadlade senare om och blev fastighetsmäklare och har även gjort fastighetsvärderingar, exploaterat mark och liknande och de har därför alltid haft ett bra utbyte av erfarenheter även yrkesmässigt.
– Min far är 83 år och han håller fortfarande på att exploatera tomter. Vi har ett litet bolag tillsamman och i ett område nere vid Tofta har han fått ut 34 tomter de senaste 5 åren, och det finns 7 kvar just nu. Det där tror jag kanske att jag ska fortsätta med när jag går i pension. Och framför allt ska vi försöka att hitta mer mark att köpa.
När ”skogssidan” stängdes ringde Christina Gustafsson kamraterna, Tomas Ramälv, Jan Rosengren och Agneta Jakobsson på Värderingshuset, och sade att det där med skogsvärdering det kan man nog tillämpa även på kommersiella fastigheter. Samtalet ledde till ett jobb som värderare på det som senare utvecklades till DTZ.
Några år in på 90-talet när branschen i stort handlade om bankvärderingar fick hon ett erbjudande från Fastighetsägarna om att börja arbeta med fastighetsekonomiska frågor.
Det blev flera år med lobbyarbete kring bostadsmarknaden och då aktuella likviditetsproblem och finansieringsfrågor.
Den fullständiga artikeln går att läsa i Fastighetsvärlden #1/2010
