Vi ändrade beteende över en natt

Sedan 2020 fram tills idag har stora skiften skett i hur vi ser på arbete. Fram till 2020 hade arbetsgivare egentligen ingen annan referensram än den som byggts upp sedan industrisamhället började formas och vi fick en stadig arbetstid med en fast fysisk plats att gå till varje morgon. Distansarbete var dock något som skedde och som dessutom hade mer än fördubblats från 2009 till 2019 i Sverige (EU-kommissionen, 2020). Vi ville bara inte se det som något som vi på något sätt behövde anpassa oss till.

När pandemin slog till och vi tvingades hem var omställningen total och snabb. Vi ändrade beteende över en natt, implementerade nya digitala verktyg och ställde om våra fysiska möten till digitala. Och det funkade, om än inte perfekt, så bättre än någon någonsin velat hoppas på. Distansarbete blev också då synonymt med hemarbete för många.

I rapport efter rapport kunde vi läsa om hur majoriteten av medarbetare ville ha en fortsatt flexibel arbetssituation medan majoriteten av cheferna ville ha medarbetarna tillbaka till kontoret. Direkt efter pandemin, då det fortfarande var arbetstagarens marknad, kunde vi också se arbetsplatspolicys som var mer flexibla och mötte det behov som medarbetare uttryckte. Arbetsgivare kunde också öppna upp sökfältet för expertkompetenser och talanger som låg utanför det vanliga geografiska sökområdet och helt andra möjligheter och anställningar uppstod. Flexibiliteten och möjligheten att se på arbetsplatsen på ett annat sätt hade förändrats i grunden.

Efter pandemin blev det dock helt tydligt att det fanns en betydande skillnad mellan distansarbete och hemarbete. Där arbete från hemmet ofta resulterade i dålig ergonomi och distraktioner fanns det andra lösningar för distansarbetare. Tjänstefierade kontor, som coworking och kontorshotell hade länge funnits tillgängliga, men nu började de på allvar segla upp som värdefulla komplement som erbjöd såväl höj- och sänkbara skrivbord, en social kontext, bra kaffe och en semla på semmeldagen. Den nära arbetsplatsen fick fäste och hjälpte inte bara arbetsgivare att fullfölja sina förpliktelser inom arbetsmiljö utan skapade också kontaktytor mellan sina anställda och en mängd andra aktörer. I många fall stärkte möjligheten att sitta på ett specifikt coworkingställe också relationen till arbetsgivaren då medarbetaren trivdes i sin arbetssituation. Ändå verkade den felaktiga bilden av att distansarbete skedde från hemmet råda i stor utsträckning där arbetsgivare fortsatte lyfta utmaningar kopplade till hemmiljön som problem. När lågkonjunkturen tog sitt fäste och marknaden skiftade från arbetstagarens till arbetsgivarens ändrades också i stor grad inställningen till flexibiliteten för medarbetare.

Nu ser vi i allt större grad ett stramare förhållningssätt från arbetsgivare där stora bolag som Amazon, JPMorgan, Dell och Starbucks krävt att personal återvänder till kontoret och som också inspirerat svenska bolag som Volvo och Scania att införa liknande krav mot sina anställda. Där arbetsgivare hävdat att att ett bättre jobb utförs på plats har medarbetare inte hållit med. Öppna protester och så kallad “coffee badging” (där man gått till kontoret, visat upp sig och sedan fortsatt hemifrån) har kommit som motreaktioner. Flera forskningsstudier (bland annat från University of Texas och Göteborgs universitet) lyfter att det saknas vetenskapligt stöd för arbetsgivarnas ställningstagande och det lyfts tvärtom fram att distansarbete ökar den mentala hälsan, produktiviteten och framförallt arbetsplatstillfredsställelsen. Företag med krav på kontorsnärvaro har dessutom högre personalomsättning.

I ett Sverige som i stor utsträckning har en arbetskraftsbrist, i en gles struktur med stora avstånd har distansarbete möjliggjort för arbetsgivare att anställa den bästa kompetensen – men också för medarbetare att leva bättre liv.

Coworkingbranschen står idag för ett hållbart och flexibelt arbetsliv som stärker människor, driver företags utveckling och ökar Sveriges konkurrenskraft. Vi skapar bättre förutsättningar för företag att växa och för människor att må bra, utvecklas och prestera på jobbet.