”Vad menar vi egentligen med områdesutveckling?”

Begreppstringens kan göra stor skillnad vid samhällsutveckling. Vi behöver bilda en gemensam förståelse för vad vi gör. Följande handlar därför om begrepp och definitioner som kan vara viktiga framöver.

Begreppet ”hållbar utveckling” kan utrönas redan på slutet av 1800-talet. Diskussionen om miljömässiga och sociala konsekvenser av industrialiseringen liksom befolkningstillväxten avhandlades bitvis. I vår tid så har hållbarhet sin grund i Brundtlandrapporten (1987). Den fick en stor inverkan på miljöfrågor medan handlingsplanen Agenda 21 (1992) fokuserade tydligare på sociala frågor som demokrati och lokalt medborgarengagemang.

Begreppet social hållbarhet har varit både självklart och diffust. Självklart för att det värnar om människor, diffust för att det upplevs som svårt att mäta och definiera. Detta har vi som arbetar med det kämpat med i många år. Förfrågningar om att ”gör något socialt” i planen blev dock successivt konkreta beställningar. Vi ärvde begrepp från miljövetarna; biotop blev sociotop, MKB (miljökonsekvensbeskrivning) blev SKB (social konsekvensbeskrivning) numera SKA (social konsekvensanalys) osv.

När Agenda 2030 (2015) mer eller mindre cementerade den sociala dimensionen så exploderade social hållbarhet i samhällsbyggnadsbranschen. Kanske för att ramverket antogs av FN:s alla medlemsländer med skyldighet att följa FN-stadgan. Eller så är det frågan om en begreppsmognad där definitionen har förtydligats och dess tolkning är mindre spretig. Det är nog en kombination, men begrepp är viktigt och branschen är full av både överlappande och nya som kan diskuteras och definieras.

När nu branschen befäst hållbarhet så vill vi, mina kollegor och jag, lansera lite tankar och definitioner kring andra närliggande överlappande och nya begrepp som tar oss in i 2020-talet.

Många platser är i behov av revitalisering och begreppet för detta är områdesutveckling. Men vad menar vi egentligen med områdesutveckling? Hur får vi in det långsiktiga perspektivet? Och på vilka sätt kan vi få den kollektiva förmågan samt projektinvesteringar att hålla över tid?

För att få svar så fördjupar vi oss i praktiknära forskning med anslag från ARQ-stiftelsen. Vi undersöker hur områdesutveckling kan appliceras, mätas, och implementeras för långsiktiga resultat. Studien är i sin linda men en intressant aspekt som är relevant för branschen är just återigen begreppen. Att navigera rätt i dessa begrepp ger oss en skjuts framåt i arbetet med att förbättra och förändra platser i behov av utveckling. Så låt oss testa detta:

Platsutveckling fokuserar på en strategisk utveckling av en plats och drivs av nyckelord som ”tillväxt”. Tidsfristen är från ”start till mål” och initieras ofta av kommun, näringsliv och eller fastighetsägare.

Placemaking fokuserar på medskapande platsgestaltning och drivs av nyckelord som ”identitet” och ”upplevelse”. Här ska en förändring initieras. Aktörerna är invånare, föreningar, och privata eller kommersiella aktörer.

Platssamverkan vill skapa en struktur för samarbete och detta bör ske löpande. Nyckelord är ”organisation”, ”trygghet”, ”samfinansiering” och inkluderar med fördel alla berörda aktörer.

Områdesutveckling fokuserar på inkludering för att öka social sammanhållning i befintligt område som att aktivera levande offentliga platser. Här krävs en långsiktig fas som involverar invånare, föreningar, kommun och fastighetsägare. Nyckelord är främst ”medskapande”.

Platsförvaltning syftar till praktisk skötsel och drift. Tiden sker efter en platsutveckling och sköts av kommun och fastighetsägare. Nyckelorden är ”städning”, ”trygghet” och ”hyresgäster”.

Slutligen Placekeeping, ett relativt nytt begrepp i Sverige, handlar om aktiv vård och värnande om platsens över tid. En långsiktig fas som involverar invånare, civilsamhälle och samverkansparter. Nyckelord här är ”kultur”, ”relationer” och ”hållbarhet.”

Poängen med uppdelning är att visa på utvecklingsskeden, kortsiktiga kontra långsiktiga engagemang, ringa in relevanta aktörerna och sortera i övergripande och underliggande drivkrafter. Eller åtminstone initiera en diskussion kring detta.