Försäkringsbolag – hot mot grön omställning?

Att bygga med trä har en mycket lång tradition i Sverige, och det finns bevarade byggnader så långt tillbaka som från 1200-talet. Från 1874 begränsades användningen av trä till byggnader med högst två våningar. Men för småhus och lägre flerbostadshus var trä fortsatt det dominerande byggmaterialet. Fortfarande är mer än hälften av Sveriges bostadsbestånd byggt av trä. Först 1994 blev det möjligt igen att bygga flervåningshus med bärande stomme av trä.

Modern träbyggnation kännetecknas av en hög industriell förtillverkningsgrad och korta byggtider. Tillverkning och slutmontering sker med stora inslag av automatisering. Detta erbjuder idag konkurrenskraftiga byggsystem för allt ifrån småhus, flervåningshus, skolor, och kontors- och industribyggnader.

Den stora populariteten för trä på senare år är nog främst beroende på träets egenskaper som förnybart material och förmågan att binda CO2. Bygg- och fastighetssektorn står för ca 40 % av det globala klimatavtrycket (i Sverige ca 21%). Träbyggandet blir därför instrumentellt för samhällsbyggnadsektorns gröna omställning. Det är en beprövad teknologi som är skalbar. Den kräver inga tekniksprång eller gigantiska investeringar som CCS-teknologi (carbon capture storage).

Regeringen, nuvarande och tidigare har identifierat att bygga i trä som ett mycket viktigt teknikskifte och för att kunna nå de fastställda klimatmålen. Detsamma gäller kommuner och regioner som använder träbyggnation som ett tydligt sätt att adressera lokala klimatmål.

Staten och branschen verkar överens om att träbyggnation är en av lösningarna på klimatkrisen. Ett hot som i sig är ännu större mot t.ex. försäkringsbolagen. I en artikel i Financial Times (september 2025) framhålls att vissa områden i världen kommer att vara oförsäkringsbara på grund av återkommande katastrofer (t.ex. delar av Los Angeles). Incidenter hotar försäkringsbranschen hela struktur och därigenom hela det globala finansiella systemets stabilitet.

Mot bakgrund av detta är det märkligt hur den svenska försäkringsbranschen agerar när det gäller flerfamiljshus byggda med trämoduler. Att försäkra ett flerfamiljshus idag i Sverige är om inte helt omöjligt näst intill omöjligt. Om det går är det extremt svårt och extremt dyrt. Vi pratar om att det kan vara 8–10 gånger dyrare per kvadratmeter att försäkra trähus (jmf betonghus), istället för 6–10 kr per kvadratmeter så talar vi alltså om 60–100 kr!

För de större fastighetsägarna med hus i trä så har dessa hus hittills ”glidit med” i deras större försäkringsupphandlingar. Kostnaden smetas ut på väsentligt många fler kvadratmetrar betonghus. Små- och medelstora fastighetsägare har erhållit extremt mycket högre premier.

Efter samtal med flera av de större försäkringsmäklarna i Sverige så är bilden ganska klar. De har just nu enorma svårigheter att överhuvudtaget få fram offerter, och de som trots allt fås fram har under 2025 blivit extremt mycket dyrare och färre. I princip inga av dessa lösningar kommer från något av de svenska bolagen. Och den svenska försäkringsbranschen säger nu också upp redan befintliga försäkringar.

Vi pratar alltså om hus som antingen färdigställs nu, eller har några år på nacken, dvs moderna hus som är byggda enligt alla gällande lagar och regler, och följer BBR i alla avseende gällande brandsäkerhet.

Är det rimligt att ett försäkringsbolag sjappar från sin överenskommelse och säger upp försäkringar om inget har förändrats i objektet, alla brandkrav efterlevs och ingen lagöverträdelse skett? Vad har de svenska försäkringsbolagen för ansvar som institutionella samhällsbärare egentligen?

Det ironiska i detta är att många svenska försäkringsbolag själva är stora ägare av trähus och gärna framhåller sina gröna ambitioner. Lansa ägs av nio stycken Länsförsäkringsbolag. Affärsidén definieras som att Lansa har ett tydligt mål att vara marknadens mest gröna bostadsbolag. Man ska utveckla moderna bostadsfastigheter och bidra med samhällsengagemang. Ambitionen är netto noll i CO2 utsläpp till 2045. Har de pratat med risk- och räknenissarna på sin sakförsäkringsdel? Har ju i och för sig svårt att tänka mig att de har samma utmanande premier eller få sina försäkringar uppsagda.

Vad får detta för konsekvenser om det fortsätter? Sannolikt har inte risk- och räknenissarna på de svenska försäkringsbolagen tänkt på helheten. Agerande skapar mängder med frågor:

Har besluten att inte längre försäkra gröna hus verkligen tagits på ledningsnivå?

Vad tycker regering och regioner om att deras avsikter om hållbart byggande torpederas?

Och hur påverkas förutsättningarna för grön, hållbar träbyggnation i Sverige. Vilka fastighetsbolag vågar satsa på det under rådande förutsättningar?

Vad händer med lånen där bankerna har som krav på att fastigheten skall vara fullförsäkrade?

Hur påverkas den BRF som får sin försäkring uppsagd utan orsak trots att man följer alla regler?  Vad händer då med lån och insatser?

Vad händer med trävaruindustrin och arbetstillfällena?

Frågorna är många, och sannolikt så kommer relevanta parter att agera när detta uppmärksammas på rätt nivå om det tillåts att fortgå.

Statsmakterna kommer då att ta försäkringsbolagen i örat, och bland kunder och ägare till försäkringsbolagen finns intressenter som äger skog, sågverk och har betydande finansiella engagemang i frågan. Men då har skadan redan skett, och förtroendet från investerare, banker, och konsumenter redan skadats.

Det skadar Sverige, svensk industri, och den gröna omställningen.

Därför måste såväl fastighetsägarna, träindustrin, regering med flera agera nu. Försäkringsbranschen måste ta sitt ansvar som samhällsbärande institution.

Kanske ska fastighetsägarna och träindustrin skapa en egen försäkringslösning genom att samla ihop sina premier i en pool, och ringa Lloyds för att få fram fungerande och finansiellt hållbara alternativ. Varför inte med initiativ från Svenskt Näringsliv och Fastighetsägarna. Glädjande nog är nu sådana initiativ på gång.