Krönikor

Styrelser – här kommer ett tips

Lars Johnsson

Lars Johnsson var fastighetsdirektör i Folksamgruppen 2015–2023. Dessförinnan var han vice vd och chef för fastighetsinvesteringar vid Vasakronan. Han har även jobbat vid AP Fastigheter, Korbe och LE Lundbergs. Han har alltid gillar analyser och hockeylaget Rögle.

Visa faktaruta

För några veckor sedan var jag med och presenterade MSCIs fastighetsindex för 2024 och för ett par dagar sedan skickade Petter Widmark på Sedis en uppdaterad sammanställning över totalavkastningen för de svenska fastighetsbolagen. Det finns alltså nu massor med bra och färskt jämförelsematerial tillgängligt för att benchmarka sitt eget resultat och utvärdera hur effektiva de egna processerna är. Om man vill. Jag vet att man gör detta i många styrelser och bolag, men långt ifrån i alla.

Konkurrens och tävling driver utveckling. Därför gynnas hela branschen av ökad transparens och öppenhet. Att jämföra sig med andra bolag i branschen är nödvändigt, nyttigt och bra för alla som äger eller arbetar med fastigheter. Det ger också inspiration till att vässa sin verksamhet och bli ännu bättre.

I ett bolag är styrelsens viktigaste uppgift att leda affärsverksamheten på ett så framgångsrikt sätt som möjligt. För att kunna göra det menar jag att man måste veta hur verksamheten går i förhållande till liknande bolag. Inte bara i förhållande till uppställda mål eller förra årets resultat. En bedömning av hur kärnverksamheten går i ett fastighetsbolag börjar alltid med totalavkastningen på totalt kapital. Det är måttet som visar hur duktig man är på de två grundläggande processerna – allokering och värdeskapande. Många styrelser utvärderar organisationen och verksamheten på detta sätt, men jag vet samtidigt att det finns många andra som inte har en aning om hur det egna bolaget presterar relativt branschen i övrigt.

Jämförandet med övriga branschen bör man göra även på fastighetsnivå. Det ger en löpande medvetenhet om vilka objekt som går bra, vilka som går dåligt och vad det i så fall beror på. Utan den jämförelsen kan man inte veta att man vid varje tidpunkt realiserat fastigheternas fulla potential.

Sedis sammanställning av publika uppgifter av fastighetsbranschens prestation 2024 (nedan) visar hur några av de större fastighetsbolagen presterat under de senaste sju åren. I tabellen framgår vilken enorm skillnad det är på de olika fastighetsportföljernas prestation över tid.

I sammanställningen visas den ackumulerade totalavkastningen (CAGR) under de sju åren 2018 – 2024. Totalavkastningen på det totalt marknadsvärdet i portföljen är ett resultat av såväl allokering som aktiv förvaltning och värdeskapande. Måttet är oberoende av eventuell belåning och visar alltså hur skicklig man är på själva hanteringen av fastigheterna och portföljen.

Skillnaden på den bästa och sämsta fastighetsportföljen är enorm (av hänsyn till bolagen har jag här maskat den svagare delen). På en investerad miljard kronor den 1 jan 2018 skiljer det idag hela 670 mkr. Det är 67% av hela investeringen.

Bland toppskiktet noterar jag att Balder klättrat fyra placeringar jämfört med förra året och Hemsö tre (krönika FV 2024-09-12). Catena och Platzer ligger fortfarande i topp och nya på tio-i-topp är Diös och Wihlborgs. Grattis!

Att jämföra sin prestation med branschen är nödvändigt för att på riktigt kunna följa upp, utvärdera och förbättra både sin allokeringsstrategi och den dagliga förvaltningen. Det är en bra möjlighet för bolagen att ta vara på och till syvende och sist styrelsens ansvar att se till att det verkligen görs.

Annons

Fler Krönikor

Krönika

Framförhållning – eller panik i slow motion

Viktoria Walldin om att ställa sig i Blomsterfondens bostadskö, att tänka om och att vilja ha odling och vinkvällar på seniorboendet. Om det finns några rum kvar då.

Krönika

Kom ångesten smygande? – Förlåt i så fall!

Monica Bruvik om att kontors- och retailmarknaden har översköljts av mörka rubriker. Och om att det nu vänder. ”Stockholm city är starkare än många tror.”

Krönika

Förtätning utan att nå målen

”I mitt gamla område skulle det snarare leda till mindre blandning.”

Krönika

Vi bygger framtidens hus men konkurrerar med 1900-talets hyror

Ola Serneke ser att två avgörande beslut krävs för det stora ”bostadslyftet”.

Krönika

Försäkringsbolag – hot mot grön omställning?

Samir Taha frågar sig varför försäkringsbolagen motarbetar den gröna omställningen. ”Vad har försäkringsbolagen för ansvar som institutionella samhällsbärare egentligen?”

Krönika

Varför byggs det för lite av det vi har behov av?

Stig Svedberg undrar om vi verkligen har den bostadsbrist som så ofta påstås råda?

Krönika

Fastighetsvärderare – en skojarbransch?

Det pekas finger och frågor ställs om värderarkåren egentligen är en skojarbransch. Eller är det till och med så illa att hela fastighetsbranschen är rutten?

Krönika

”Vad händer om vi tänker precis tvärtom?”

Mona Kjellberg ser Bob Hunds sista konsert och funderar över om inte en textrad från en av låtarna borde bli en strategi inom fastighetsbranschen.

Krönika

”Ivo – när ska vi ses och prata?”

Anna Marand, projektutvecklingschef hos Hemsö, om att Ivos yxiga regler stoppar privata fastighetsaktörer att utveckla nya och innovativa äldreboenden.

Krönika

”Vi kan inte bygga framtiden med gårdagens processer”

Yves Chantereau om återbruk och bromsklossar. Och om att lämna den eviga debatten om stil.

Krönika

Alla har fel om de amerikanska kontoren

Adam Tyrcha är klar med sitt mål – att besöka alla 50 delstater. Han har kommit hem med en slutsats om den amerikanska fastighetsmarknaden.

Krönika

2.781 (!) kr/kvm … väcker reflexioner

Var ligger ”rättvisan” i ”2.781” ? Vi anvisar inflyttade, till nyproducerade hyresbostäder i ytterförort. I en miljö med påver kvalitet, kommunikationer, utbud av service och kultur.

Krönika

Harry Potter-känsla i plan & bygglagen!

Yves Chantereau: ”Vi måste tala om det uppenbara: plan- och bygglagen hjälper oss inte att skapa bra arkitektur.”

Krönika

”Vad menar vi egentligen med områdesutveckling?”

Många platser är i behov av revitalisering och begreppet för detta är områdesutveckling.

Tillbaka till förstasidan