Regeringen har inte lyssnat på Lagrådet när det gäller förslaget om avgiftsreduktion vid sölig kommunal hantering av bygglov, förhandsbesked och ansökan. Heller.

Juristerna avrådde från lagstiftningen med många goda argument. Att staten ska bestämma om kommunala sanktioner strider mot självstyret. Förseningsproblemet överdrivs grovt av regeringen. Förslaget att ge rabatt på avgiften med en femtedel per overksamhetsvecka riskerar att förvärra problemet, har man bommat tidsgränsen finns inget skäl att agera alls.

Lagrådet påpekar att remissinstanserna, liksom Boverket, menar att långsamheten i hög grad förklaras av att det saknas kunnigt folk att anställa.

Personalbristen kommer dessutom att bli värre i kommunerna på grund av regeringens satsning på Boverket. Myndigheten ska växa från 250 till 300 personer i år. Den behöver anställa just de personer som behövs i kommunerna för att klara bygghanteringen i tid.

Boverket har tidigare haft problem att rekrytera på grund av att man placerades i Karlskrona 1988. Staden är vacker, men blåsig och en kommunikativ avkrok. Och verket tycks inte tro att de nya tjänsterna är tillräckligt attraktiva för att locka 50 personer till staun. Hälften av jobben, med riksarkitekten i spetsen, hamnar mitt i Malmö.

”Som om vi inte hade sådana så det räcker och blir över.”

Riksarkitekten – som om vi inte redan har en, Gert Wingårdh är ju med överallt – ska dock inte dundra runt Sverige och lägga ut planer som en Albert Speer. Hen, och de andra i Malmö, ska ”inspirera och vägleda”, privata aktörer såväl som kommuner och landsting.

Det handlar alltså om konferens-, mötes- och studiebesöksmänniskor. Som om vi inte hade sådana så det räcker och blir över.

Om regeringen verkligen vill få fart på bygghanteringen borde Peter Eriksson ropa ”mea culpa” och tvärstoppa Boverkets expansion som innebär att praktiker blir pratpersonal. Därmed får Heby, Årjäng och andra en bättre möjlighet att effektivt kapa köerna.