Krönikor

Så bra är bolagen på att ta hand om sina fastigheter

Lars Johnsson
Lars Johnsson var fastighetsdirektör i Folksamgruppen 2015–2023. Dessförinnan var han vice vd och chef för fastighetsinvesteringar vid Vasakronan. Han har även jobbat vid AP Fastigheter, Korbe och LE Lundbergs. Han har alltid gillar analyser och hockeylaget Rögle.

Visa faktaruta

Häromdagen fick jag en intressant sammanställning av Petter Widmark, VD på benchmarkingleverantören Sedis. Den visar hur några av de större fastighetsbolagen i landet presterat under de senaste åtta åren. I tabellen framgår med brutal tydlighet vilken stor påverkan en bra sammansatt och väl omhändertagen fastighetsportfölj har på resultatet, lönsamheten och avkastningen. För mig sätter den fingret på ett par viktiga saker.

I tabellen jämförs fastighetsportföljerna med hjälp av det endra riktigt relavanta måttet på hur skicklig man är på själva fastighetsaffären, nämligen totalavkastningen på fastigheternas marknadsvärden. Det måttet visar hur väl man har allokerat sin fastighetsportfölj, dvs vilken typ av fastigheter man har satsat på, om man valt rätt objekt och hur duktig man är på att ta hand om de enskilda fastigheterna. Sedan kan naturligtvis resultatet vässas ytterligare med belåning, men då också med ökad finansiell risk som följd. Det bästa måttet på hur skicklig man är på grundaffären är därför totalavkastningen (driftnettot plus värdeförändringen i förhållande till fastighetens totala värde). I sammanställningen visas den ackumulerade totalavkastningen (CAGR) under de åtta åren 2016 – 2023.

Bland de angivna fastighetsportföljerna skulle man fått 600 mkr mer på en investerad miljard i den bästa jämfört med i den sämsta portföljen (av hänsyn till bolagen har jag maskat de svagaste i tabellen). Det innebär alltså en merprestation på 60% under de åtta åren! Det spelar uppenbarligen väldigt stor roll vilken investerings- och förvaltningsstrategi man väljer.

Den andra insikten sammanställningen ger mig är att det är stor skillnad på fastigheternas värdeutveckling. I de bolag som som angett att de externvärderat hela beståndet per den 2023-12-31 har värdet gått ner med 8,1% under de två senaste åren. De som själva bedömt sina värden har däremot skrivit ner fastigheterna med endast 3,7%. Detta indikerar möjligen att det finns ett underliggande problem med värderingarna i bolagens balansräkningar. Det är många intressenter som är beroende av att värdena visar det aktuella och verkliga marknadsvärdet, t ex aktieägare, pensionssparare, revisorer, långivare, börser, Finansinspektionen, styrelseledamöter etc. Att värdet är det korrekta är naturligtvis speciellt viktigt under tuffare tider.

All verksamhet utvecklas bättre av konkurrens och tävling. Därför är det bra för hela vår bransch att det finns möjlighet att mäta och jämföra viktiga nyckeltal som gör det tydligt vad som är bra och vad som kan förbättras. Transparens och öppenhet gynnar utvecklingen av den totala effektiviteten. Denna typ av jämförelser kan ge alla som äger eller arbetar med fastigheterna nya insikter och inspiration att vässa sina egna processer och verksamheter ytterligare.

Annons

Fler Krönikor

Krönika

Öppna upp när avstånden ökar

”Plötsligt ser du mötesplatsen i stället för en öde stenöken.”

Krönika

Dags för en ny stadsbyggnadsmodell

”Svensk stadsbyggnad står inför ett vägskäl.”

Krönika

Släpp sargen!

Dag Klerfelt om bostadsmarknaden och konkreta åtgärder för att åstadkomma balans på kort tid.

Krönika

Mallorca en solig ”safe haven” i en orolig omvärld

Andreas Eneskjöld om Ivar Tollefsens La Foresta, om den något galna prisökningen på nyproduktion i Palma och om att ön är vinnare i Europa vad gäller prisökning för privatbostäder.

Krönika

Se till att kungen får åka fyrspår

”All byggverksamhet fördyras och försenas av alla motstridiga krav.”

Krönika

”Alla är ute efter vår lägenhet – även våra barn”

Viktoria Walldin om bostadsmarknadens obalans, om ensamhet och om hur ekonomiskt tillgängliga bostäder för äldre kan frigöra stora bostäder.

Krönika

Demografi och fastigheter – kan man tjäna pengar på det?

Samir Taha om risker och möjligheter – rätt tidpunkt för att vara motvalls?

Krönika

Nytt år och nya möjligheter?

Christina Nyman om ökad optimism och en mer mixad framtidsbild för byggindustrin.

Krönika

När hyresgästen lämnar – eller när anbudet försvinner i bruset

Klaus Hansen Vikström om att kavla upp ärmarna efter en dansk skalle.

Krönika

Trump har en poäng

”Trump är något på spåren när han kritiserar den globala handeln.”

Krönika

”L’architecture est une expression de la culture”

Yves Chantereau om att arkitekturens problem är så mycket mer än en stilfråga. ”Vi kan klistra på konstiga pilastrar på våra projekt, ­men det kommer bara att se ut som ett slags fejkat Disneyland.”

Krönika

Bostadsmarknad och framtiden: Missförstånd, behov och demografi

Mona Kjellberg är bekymrad över hur många som verkar tro att bostadsefterfrågan, och därmed bostadsbyggande, styrs av de enstaka få procent som föds eller flyttar.

Krönika

Vill vi att staden ska se ut så här?

Monica Bruvik ser ett stadsrum som allt mer belamras med olagliga affischer och frågar sig vad priset egentligen är för den sortens marknadsföring.

Krönika

Med facit i hand…

Transaktionsräven Lars Johnsson har genom åren gjort prognoser och bedömningar av framtida avkastningar. ”Tänk om vi haft tillgång till facit då. Det har vi nu”, skriver han i en FV-krönika.

Tillbaka till förstasidan