Nytt år och nya möjligheter?
Christina Nyman
Chefsekonom vid Handelsbanken sedan slutet av 2018. Hon har över 20 års erfarenhet inom konjunkturanalys och praktisk penningpolitik. Före sin tid på Handelsbanken arbetade Christina i 10 år på Riksbanken, där hon ansvarade för att förbereda underlag till Riksbankens direktion inför räntebesluten.
Globalt är det just nu mer av utmaningar än möjligheter. Den nya administrationen i USA har gjort klart att handelstullar är en metod man kan använda för att tackla en mängd olika frågor. Allt från ”orättvisa” handelshinder och stora handelsunderskott till att förhindra invandring från grannländer och för att finansiera skattelättnader. Det gör utvecklingen mycket osäker vilket också syns i olika mått på upplevd ekonomisk-politisk osäkerhet, som är på rekordnivåer.
Hur ska man hantera denna osäkerhet när man som vi gör konjunkturprognoser tre år framåt eller om man är en centralbank eller en regering? Att inte lägga in något alls i sina prognoser är ungefär lika fel, eller mer, än att göra ett specifikt antagande. Det enda vi känner oss rätt säkra på är att det närmaste året kommer handelshinder vara större än under fjolåret.
I vår senaste konjunkturprognos från den 22 januari har vi utgått från en begränsad handelskonflikt med måttliga tullhöjningar mot Kina, och hot om höjningar eller måttliga sådana riktade mot specifika produkter eller länder. Med dessa antaganden blir BNP-effekterna relativt små, men den förhöjda osäkerheten gör att vi inte ser någon starkare tillväxt för svensk export de närmaste åren. Samtidigt är det större risk för ett sämre utfall än för ett mer positivt, enligt vår bedömning, vilket den allra senaste utvecklingen tydligt visar. Och effekterna av ett utfall linje med det som president Trump talade om i valrörelsen har potentiellt väldigt stora negativa effekter, globalt, för USA och för oss i Europa.
Däremot finns det goda förutsättningar för att hushållens konsumtion återigen kan öka, och även för ökande investeringar. Tillsammans bidrar det till en återhämtning i ekonomin. Reallönerna har stigit i snart ett år, i januari sänktes inkomstskatterna och bolåneräntorna faller nu snabbt då större delen av hushållen har rörlig ränta. Det ger utrymme både för ökad konsumtion och fortsatt sparande. Vi ser att både hushåll och detaljhandelsföretag uttrycker optimism i Konjunkturinstitutets senaste barometerundersökning vilket talar för att en återhämtning är på gång. För byggindustrin är bilden mer mixad, optimismen har ökat påtagligt i Konjunkturbarometern men samtidigt ser inte vi någon större uppgång i bostadsbyggandet. Men andra delar av byggindustrin har möjligheter att öka mer.
Sammantaget stödjer den senaste statistiken vår bild av att Riksbanken sänkt färdigt för denna gång och att styrräntan blir kvar på 2,25 procent. Inflationen är på målet om 2 procent och ekonomin på väg att återhämta sig. I det läget är vår bedömning att det inte behövs ytterligare stimulanser från Riksbanken, såvida inte någon ny chock, positiv eller negativ, inträffar. Men får vi den återhämtning vi alla hoppas på är nog räntan nere på ny normal nivå.
Fotnot: Texten baseras på läget i världsekonomin i början av februari 2025.
