Göran Greider, författare, poet, journalist och debattör. Är sedan 1999 chefredaktör för Dala-Demokraten och deltar ofta i den offentliga debatten.

Tidningen Fastighetsvärlden är ju rimligen den bästa platsen att skriva om Donald Trump i. Denne republikanske presidentkandidat har tjänat sina pengar på fastighetsaffärer och byggande (han har till och med ett golfimperium). Men det hade ju aldrig gått om inte hans far, den tyskättade Fred Trump, gett sonen ett nätt litet lån på en miljon dollar på sjuttiotalet. Fadern Trumps pengar kom dessutom i grunden från de amerikanska skattebetalarna – det var federala pengar som under de amerikanska rekordåren årtiondena efter kriget finansierade mycket av nationens byggande.

Jag har stått i Chicago och blickat upp mot det Trump tower som reser sig där över floden, näst högst – om jag minns rätt – i stadens skyline. (Det finns ett annat Trump tower i New York).

Chicago är faktiskt skyskrapornas vagga. En äldre republikansk herre och hans fru som jag satt och pratade med pekade på byggnaden och sa: ”Det där är ett självporträtt”. Han skrattade elakt åt sin egen kommentar. Vid den tiden, för några år sedan (jag reste då en del fram och tillbaka till USA för att skriva min bok om Joe Hill) kunde ingen drömma om att Trump skulle ställa upp i primärvalen och allra minst göra det för republikanerna.

Numera drömmer ingen om det, men många har befogade mardrömmar av hans kampanj. Och nu kan jag, efter att hört vissa av de lägst stående debatterna i republikanernas primärval, heller inte låta bli att tänka på denna skyskrapa som just en fallossymbol.

Donald Trump är en bortskämd rikemansson som startade med två fulla händer. Att han kunnat presentera sig som etablissemangets fiende säger något om hur vrickad amerikansk politik är. Han är förmodligen full av komplex och det är osäkert hur framgångsrik han egentligen varit som affärsman.

Göran Greider, Krönikör