Maria Svensson Wiklander
Ordförande för Sveriges organisation för coworking och kontorshotell (SOCK).
Driver Gomorron Östersund sedan 2017 med coworkinganläggningar i Östersund samt bedriver forskningssamarbeten om coworking i Sverige och världen genom The Remote Lab.
Debatten om framtidens arbetsliv kretsar ofta kring teknik. AI, digitalisering och automatisering beskrivs som de stora drivkrafterna bakom hur arbete förändras. Samtidigt visar en dagsfärsk rapport (“State of the workplace”, Gallup 2026) något mer paradoxalt.
Trots historiskt stora investeringar i ny teknik ökar inte produktiviteten i den takt många förutspått. Anledningen är att chefer och medarbetare fortsätter att tappa engagemang i sitt arbete och det driver hela nedgången. Utan engagerad personal händer ingenting. Det är en påminnelse om något fundamentalt: arbete är i grunden ett socialt fenomen. Hur människor möts, samarbetar och delar kunskap spelar en grundläggande roll för att vi överhuvudtaget ska kunna ta in och dra nytta av nya verktyg. I den utvecklingen har coworking vuxit fram som mer än en ny typ av arbetsplats. Det är en del av ett större skifte i hur arbete organiseras.
På samhällsnivå handlar coworking i grunden om hur vi skapar miljöer där företag kan uppstå och växa. Företag växer där människor möts. Coworking stärker Sveriges konkurrenskraft genom att samla människor och företag i delade miljöer där möjligheter uppstår, idéer utvecklas och innovation tar fart. Det är särskilt relevant i ett land där små och medelstora företag utgör ryggraden i ekonomin.
I Sverige står dessa företag för 99,9 procent av alla företag och omkring två tredjedelar av alla jobb i näringslivet. När dessa företag får tillgång till miljöer där nätverk, kunskap och samarbeten kan uppstå stärks i praktiken hela ekonomins innovationskraft.
Forskning (Vogl, Orel, Appel-Meulenbroek, 2024) visar också att coworkingmiljöer ofta fungerar som småskaliga innovationskluster. När olika företag delar arbetsmiljö uppstår det ekonomer kallar agglomerationseffekter: människor hittar samarbetspartners, resurser delas och idéer sprids mellan organisationer.
Innovation sker då inte bara inom organisationer utan mellan dem. Studier från Tillväxtanalys pekar dessutom på att coworking påverkar hur företag etablerar sig geografiskt. I takt med att arbete blivit mer digitalt flyttar företag i allt större utsträckning dit kompetensen redan finns, snarare än att försöka flytta arbetskraften till företaget. Coworkingmiljöer fungerar i många fall som landningsplatser för sådana etableringar, vilket bidrar till att skapa nya arbetstillfällen och stärka lokala arbetsmarknader även utanför storstäderna.
På företagsnivå erbjuder coworking en modell som ligger väl i linje med hur många organisationer vill arbeta i dag. För många mindre och växande företag är flexibilitet avgörande. Traditionella kontorslösningar innebär ofta långsiktiga hyresavtal och stora fasta kostnader.
Coworking gör det möjligt att i stället flytta delar av dessa kostnader från fasta till rörliga. Företag kan skala upp när de växer och skala ner när behoven förändras utan att vara bundna till långsiktiga investeringar i lokaler. Det gör modellen mer kostnadseffektiv, särskilt för företag i tillväxt eller i projektbaserade verksamheter. Samtidigt innebär coworking att företag får tillgång till mer än bara kontorsplatser.
De får också tillgång till ett sammanhang där andra företag, entreprenörer och specialister arbetar sida vid sida. I sådana miljöer uppstår ofta spontana samarbeten, nya affärsmöjligheter och kunskapsutbyten som annars kan vara svåra att skapa i isolerade kontorsmiljöer. Coworking blir därmed inte bara en fråga om lokaler utan också en del av företagens strategiska verktyg för arbetsmiljö, innovation, nätverk och kompetensförsörjning.
På individnivå handlar coworking i hög grad om något som ofta saknas i ett allt mer digitalt arbetsliv: sociala möten. Även korta och till synes små interaktioner med andra människor har stor betydelse för vårt välmående och motivation.
Forskaren Gillian Sandstrom har i sin forskning om så kallad relational diversity visat att människor som möter och interagerar med en större variation av människor i sin vardag tenderar att rapportera högre nivåer av välbefinnande och energi. Det handlar inte bara om nära relationer utan även om svaga sociala band som korta samtal, spontana möten och vardagliga interaktioner.
Coworkingmiljöer skapar just sådana sammanhang. Där möts människor från olika företag, branscher och bakgrunder i samma arbetsmiljö. För många som annars skulle arbeta hemifrån eller i små organisationer kan detta bidra till en större känsla av sammanhang, inspiration och social energi. I en tid då allt mer arbete sker digitalt blir sådana miljöer ett sätt att återskapa något som länge varit en självklar del av arbetslivet: att idéer, motivation och kreativitet ofta uppstår i mötet mellan människor.
Coworking visar ur dessa tre perspektiv (samhälle, företag och individ) att fenomenet handlar om mer än arbetsplatser. Det handlar om hur vi organiserar arbete i ett mer nätverksbaserat och kunskapsdrivet samhälle. Tekniken förändrar hur vi arbetar, men människor fortsätter att vara den viktigaste resursen i ekonomin.
Och när människor möts, uppstår fortfarande något som ingen algoritm kan ersätta: nya idéer, nya samarbeten och utveckling för företag.



















