Krönikor
Maria Svensson Wiklander

När människor möts växer företag

Maria Svensson Wiklander

Ordförande för Sveriges organisation för coworking och kontorshotell (SOCK).
Driver Gomorron Östersund sedan 2017 med coworkinganläggningar i Östersund samt bedriver forskningssamarbeten om coworking i Sverige och världen genom The Remote Lab.

Visa faktaruta

Debatten om framtidens arbetsliv kretsar ofta kring teknik. AI, digitalisering och automatisering beskrivs som de stora drivkrafterna bakom hur arbete förändras. Samtidigt visar en dagsfärsk rapport (“State of the workplace”, Gallup 2026) något mer paradoxalt.

Trots historiskt stora investeringar i ny teknik ökar inte produktiviteten i den takt många förutspått. Anledningen är att chefer och medarbetare fortsätter att tappa engagemang i sitt arbete och det driver hela nedgången. Utan engagerad personal händer ingenting. Det är en påminnelse om något fundamentalt: arbete är i grunden ett socialt fenomen. Hur människor möts, samarbetar och delar kunskap spelar en grundläggande roll för att vi överhuvudtaget ska kunna ta in och dra nytta av nya verktyg. I den utvecklingen har coworking vuxit fram som mer än en ny typ av arbetsplats. Det är en del av ett större skifte i hur arbete organiseras.

På samhällsnivå handlar coworking i grunden om hur vi skapar miljöer där företag kan uppstå och växa. Företag växer där människor möts. Coworking stärker Sveriges konkurrenskraft genom att samla människor och företag i delade miljöer där möjligheter uppstår, idéer utvecklas och innovation tar fart. Det är särskilt relevant i ett land där små och medelstora företag utgör ryggraden i ekonomin.

I Sverige står dessa företag för 99,9 procent av alla företag och omkring två tredjedelar av alla jobb i näringslivet. När dessa företag får tillgång till miljöer där nätverk, kunskap och samarbeten kan uppstå stärks i praktiken hela ekonomins innovationskraft.

Forskning (Vogl, Orel, Appel-Meulenbroek, 2024) visar också att coworkingmiljöer ofta fungerar som småskaliga innovationskluster. När olika företag delar arbetsmiljö uppstår det ekonomer kallar agglomerationseffekter: människor hittar samarbetspartners, resurser delas och idéer sprids mellan organisationer.

Innovation sker då inte bara inom organisationer utan mellan dem. Studier från Tillväxtanalys pekar dessutom på att coworking påverkar hur företag etablerar sig geografiskt. I takt med att arbete blivit mer digitalt flyttar företag i allt större utsträckning dit kompetensen redan finns, snarare än att försöka flytta arbetskraften till företaget. Coworkingmiljöer fungerar i många fall som landningsplatser för sådana etableringar, vilket bidrar till att skapa nya arbetstillfällen och stärka lokala arbetsmarknader även utanför storstäderna.

På företagsnivå erbjuder coworking en modell som ligger väl i linje med hur många organisationer vill arbeta i dag. För många mindre och växande företag är flexibilitet avgörande. Traditionella kontorslösningar innebär ofta långsiktiga hyresavtal och stora fasta kostnader.

Coworking gör det möjligt att i stället flytta delar av dessa kostnader från fasta till rörliga. Företag kan skala upp när de växer och skala ner när behoven förändras utan att vara bundna till långsiktiga investeringar i lokaler. Det gör modellen mer kostnadseffektiv, särskilt för företag i tillväxt eller i projektbaserade verksamheter. Samtidigt innebär coworking att företag får tillgång till mer än bara kontorsplatser.

De får också tillgång till ett sammanhang där andra företag, entreprenörer och specialister arbetar sida vid sida. I sådana miljöer uppstår ofta spontana samarbeten, nya affärsmöjligheter och kunskapsutbyten som annars kan vara svåra att skapa i isolerade kontorsmiljöer. Coworking blir därmed inte bara en fråga om lokaler utan också en del av företagens strategiska verktyg för arbetsmiljö, innovation, nätverk och kompetensförsörjning.

På individnivå handlar coworking i hög grad om något som ofta saknas i ett allt mer digitalt arbetsliv: sociala möten. Även korta och till synes små interaktioner med andra människor har stor betydelse för vårt välmående och motivation.

Forskaren Gillian Sandstrom har i sin forskning om så kallad relational diversity visat att människor som möter och interagerar med en större variation av människor i sin vardag tenderar att rapportera högre nivåer av välbefinnande och energi. Det handlar inte bara om nära relationer utan även om svaga sociala band som korta samtal, spontana möten och vardagliga interaktioner.

Coworkingmiljöer skapar just sådana sammanhang. Där möts människor från olika företag, branscher och bakgrunder i samma arbetsmiljö. För många som annars skulle arbeta hemifrån eller i små organisationer kan detta bidra till en större känsla av sammanhang, inspiration och social energi. I en tid då allt mer arbete sker digitalt blir sådana miljöer ett sätt att återskapa något som länge varit en självklar del av arbetslivet: att idéer, motivation och kreativitet ofta uppstår i mötet mellan människor.

Coworking visar ur dessa tre perspektiv (samhälle, företag och individ) att fenomenet handlar om mer än arbetsplatser. Det handlar om hur vi organiserar arbete i ett mer nätverksbaserat och kunskapsdrivet samhälle. Tekniken förändrar hur vi arbetar, men människor fortsätter att vara den viktigaste resursen i ekonomin.

Och när människor möts, uppstår fortfarande något som ingen algoritm kan ersätta: nya idéer, nya samarbeten och utveckling för företag.

Annons

Fler Krönikor

Krönika

Det har plötsligt blivit svårare än på länge

Allt mer komplext att investera i fastigheter generellt, och i bostäder i synnerhet. Motstridiga signaler försvårar kalkylen.

Krönika

Ge bollen till de privata fastighetsägarna!

Stig Svedberg om en brist som borde åtgärdas – för allas bästa.

Krönika

Trygghet och säkerhet är inte samma sak

Om säkerhet nu förs in som ytterligare parameter riskerar det att bli ännu ett krav i ett redan tungrott system.

Krönika

Först liv – sen lönsamhet

Varför syns inte handel, kultur och möten i bottenvåningarna i alla delar av staden?

Krönika

Bästa bolaget i branschen

Lars Johnsson skriver en krönika om bolagen med den bästa totalavkastningen. Läs om de 15 bästa.

Krönika

Svensk Handel: Ta förtroendeklyftan på allvar

”Vi vill betona att rätten att be om revision inte är en misstroendeförklaring, utan ett verktyg för att skapa trygghet – för båda parter.”

Krönika

Framtiden är redan byggd – men inte färdigtänkt

I dag kommer arkitekter ofta in för sent. Det är ett slöseri med kompetens. Läs en gästkrönika av Alessandro M. Lucca och Pernilla Ivarsson.

Krönika

”Det är inte AI som är hotet, det är medelmåttan”

Branschen behöver inte fler som väntar på att telefonen ska ringa – den behöver folk som ringer själva. Läs Klaus Hansen Vikströms FV-krönika.

Krönika

Ta det Isitt!

”Det beror på SVT:s ängsliga inställning att allt måste vara komik.”

Krönika

Floskler om stadens framtid –⁠ men tyst om ekonomin

Louise Lindquist Sassene: ”När den ekonomiska verkligheten inte diskuteras riskerar stadsdebatten att bli just det den ofta låter som: visioner utan finansiering. Eller floskler staplade på varandra.”

Krönika

Demografi förändrar spelplanen

Adam Tyrcha om demografins skifte – och varför fastighetsinvesterare inte längre kan gömma sig bakom nationell medvind.

Krönika

Hänger du med? Nu blir det tvingande områdessamverkan

Vad innebär lagen för dig som fastighetsägare? Jo – att det framöver blir allt mindre gynnsamt att stå utanför när dina grannar vill samverka.

Krönika

Systemet knakar – och regeringen skruvar i presumtionshyran…

Regeringen finjusterar reglerna för nybyggda hyror. Mer förutsägbarhet utlovas – men de större låsningarna på bostadsmarknaden består.

Krönika

Det vore bra att prata lite mindre om Nobel Center

”Vi bråkar om Nobel Center – medan framtidens samhälle faller mellan stolarna.”

Tillbaka till förstasidan