Miljölagen måste göras om i grunden
Malin Siwe, Krönikör
Är sedan 2004 krönikör i magasinet Fastighetsvärlden. Hon är journalist och har bland annat jobbat på Finanstidningen och Dagens Nyheter. Sedan 2010 är hon knuten till Expressens ledarsida. 2005 utsågs Malin Siwe till Årets krönikör, av tidningen Resumé.
Åkermarken i Sverige krymper. I september kom Jordbruksverkets senaste rapport. Mellan 2016 och 2020 har 3.000 hektar – relativt sett mest på den fina skånska jorden – exploaterats för bostäder, företagsfastigheter och infrastruktur.
Hu och fy, sa inte bara LRF. Färre påpekade att det totalt har tagits 30.000 hektar ur bruk. 90 procent av jordbruksmarken har fått växa igen, eller bli våtmark. Med statliga bidrag för artrikedomens skull. Tvärtom är klagomålet att det anläggs för få dammar och översvämningsbäddar. 90 procent av det naturliga vatten som fanns på 1800-talet är borta, påpekade våtmarkssamordnaren i Västmanland i SVT i oktober.
Om nu gammalt är bäst kan man notera att 90 procent av ytan i dagens Helsingborgs kommun var äng och betesmark för 200 år sedan. Nu är över två tredjedelar åker.
Inte för den enskilde men för samhället är det dyrt
I Trellborg utgör åkerarealen 83 procent, mest i Sverige. Men nu planerar kommunen tillsammans med staten i form av Kriminalvården att bygga ett nytt fängelse på 40 hektar prima åker. LRF är emot liksom Centerpartiet. Facebookgruppen ”Fängelsefritt Trelleborg” konstaterar belåtet att kommunen fått in över tusen yttranden i ärendet och uppmanar alla att påverka kommande beslut: ”Det kostar ingenting att överklaga till Mark- och miljödomstolen.”
Inte för den enskilde, men för samhället är det dyrt. Också när det rör mindre ärenden än Cementa och LKAB. Miljölagstiftningen måste göras om i grunden. Det är inte rimligt att domstolar ska tvingas göra politiska avvägningar för att politikerna stiftar lagar med motstridiga mål. Men att göra om kommer att ta lång tid.
För att hålla mat- och foderproduktionen uppe trots krympande areal finns dock en enkel lösning – skrota målet om att ekologiskt ska vara 30 procent av produktionen och 60 procent av den offentliga konsumtionen. Det är effektivt och klimatsmart.
