Krönikor

Jultider och BNP

Nu när julen närmar sig kommer jag helt osökt att tänka på BNP! Långsökt säger du. Men vänta. Så här hänger det ihop: Till jul skall vi alla köpa julklappar. För 50 eller 100 år sedan köptes julklappar som mottagaren verkligen behövde. Idag är det svårt att finna julkappar som mottagaren behöver, oftast har denne/denna person redan allt den behöver, följaktligen försöker vi finna en present som är minst onödig eller till besvär. Skall vi fortsätta med det?

Om ni frågar era barn vad de helst vill ha: ytterligare en Legomodell eller Barbiedocka (utöver de 10-eller 20 som ligger i ett skåp) eller en dag med mamma eller pappa. Jag utgår ifrån (dvs. hoppas) att barnen väljer alt.2. Skulle större delen av barnen i den rika delen av världen vid varje tillfälle då frågan blir aktuell välja en dag med en eller två föräldrar skulle konsumtionen och därmed även BNP sjunka. (Mina barn skulle förmodligen överlista mig genom att med tindrande ögon välja alt. 2 och när dagen kommer föreslå en förmiddag i ett köpcentrum). Om våra barn väljer detta alternativ varför försöker föräldragenerationen öka på ett index (BNP) som var nyttigt och nödvändigt under förra seklet? Under första hälften av förra seklet handlade det om att få råd att installera en värmepanna och dra in vatten i huset…… Idag strävar vi efter att kunna åka till både Thailand och Australien under samma år och att äntligen kunna byta ut den gamla 4-cylindriga bilen till en riktig 6:a, eller varför inte en V8:a? Tycker barnen också det är viktigt? Jag tror att det är dags att ändra på innehållet i de parametrar som bestämmer BNP.

Av en händelse fann jag förra veckan att jag inte är ensam med dessa tankar. Jag har sällskap av David (Cameron). Hans lösning är att inte röra BNP utan att lägga till ett nytt index som han kallar GWB (General Well-Being).Den brittiska Statistiska Centralbyrån har därför fått i uppdrag att ta fram ett GWB.
Ytterligare tankegemenskap (på denna punkt) finner jag i den gröna rörelsen (utan att den nog vet om det). I Tyskland representerar de gröna 23 procent av väljarna och i Sverige var Mp ett av de partier som ökade mest i valet. Utan att ha studerat de grönas partiprogram utgår jag ifrån att många punkter i programmet skulle ha en negativ inverkan på dagens BNP, men välkomnas av alltfler unga.

Jag förutser din invändning: Har inte världen och även EU annat att tänka på än att ändra på en index-sammansättning!

Jomenvisst. Men dagens problem och BNP-måttet kanske hör ihop. Om vi tittar på Europas ”enfant terrible” Grekland. Demonstrationerna i landet har ju visat att grekerna själva inte vill ändra livsstil (dvs.börja lämna kvitton, betala skatt, höja pensionåldern…..) deras GWB borde därför vara högt (=bra) och med ett högre BNP/GWB-index borde kreditgivarna kunna tillåta en högre skuldkvot.

Det största problemet med ett BNP/GWB-index för oss svenskar är emellertid att i de hittills företagna mätningarna hamnar…… Danmark överst!

Annons

Fler Krönikor

Krönika

Systemet knakar – och regeringen skruvar i presumtionshyran…

Regeringen finjusterar reglerna för nybyggda hyror. Mer förutsägbarhet utlovas – men de större låsningarna på bostadsmarknaden består.

Krönika

Det vore bra att prata lite mindre om Nobel Center

”Vi bråkar om Nobel Center – medan framtidens samhälle faller mellan stolarna.”

Krönika

Överskottets tid är förbi

”Det slutar aldrig väl. Förr eller senare måste notan betalas.”

Krönika

PropTech – Dags att tjäna pengar!

Samir Taha om att använda proptech konsekvent över tid – och inte slänga bort möjligheten som ett gymkort i januari.

Krönika

Kontorshyrorna i city är låga och vakanserna minskar

Lars Johnsson om läget på kontorsmarknaden – och han ger en helt annan bild.

Krönika

Det är inte 55-åringen det är fel på – det är Sverige

Klaus Hansen Vikström om ålderism: När det gäller människor beter vi oss som om alla över 55 vore yoghurt: potentiellt farliga efter bäst före-datum.

Krönika

”Gyllene tillfälle att lära av europeiska marknaden”

Maria Svensson Wiklander om hur coworkingbranschen utvecklas i Europa och hur Sverige kan lära sig av mogna marknader i Storbritannien och Frankrike.

Krönika

Konjunkturen har vänt – ny utmaning för branschen

Ljusnande tider för fastighetsmarknaden, men utmaningar kvarstår när fokus skiftar från finansieringskostnader till driftskostnader.

Krönika

”Dags släppa myten om den rättvisa svenska hyran”

Adam Tyrcha om Sveriges världsunika hyresregleringssystem, marknadshyror och om en nödvändig reform.

Krönika

Utveckla olivolja med samma recept som fastigheter?

Andreas Eneskjöld tar Arbequinaträd från fastlandet till Mallorca. ”Ett lyckat recept för fastighetsaffärer kan vara att utveckla och förädla något som redan finns, men även att tillföra ett nytt tänk från utsidan.”

Krönika

Framförhållning – eller panik i slow motion

Viktoria Walldin om att ställa sig i Blomsterfondens bostadskö, att tänka om och att vilja ha odling och vinkvällar på seniorboendet. Om det finns några rum kvar då.

Krönika

Kom ångesten smygande? – Förlåt i så fall!

Monica Bruvik om att kontors- och retailmarknaden har översköljts av mörka rubriker. Och om att det nu vänder. ”Stockholm city är starkare än många tror.”

Krönika

Förtätning utan att nå målen

”I mitt gamla område skulle det snarare leda till mindre blandning.”

Krönika

Vi bygger framtidens hus men konkurrerar med 1900-talets hyror

Ola Serneke ser att två avgörande beslut krävs för det stora ”bostadslyftet”.

Tillbaka till förstasidan