Krönikor
Anna-Carin Telin

Jag har en dröm!

Anna-Carin Telin, Krönikör

Anna-Carin Telin är CIO och medgrundare till Gordion Capital och var innan vd vid konsultbolaget Outpoint med transaktioner som specialitet. Hon har tidigare arbetat vid Veidekke, Nordier och Svefa. Som ung ville hon bli präst. Utbildad i fastighetsekonomi vid KTH.

Visa faktaruta

Att ta steget in på bostadsmarknaden är en dröm för många unga, men det är också en utmaning som ofta känns oöverkomlig. Höga bostadspriser och krav på stora kontantinsatser gör det svårt för unga att köpa sin första bostad. Men tänk om det fanns ett bostadslån som fungerade som ett CSN-lån? En lösning som skulle kunna revolutionera bostadsmarknaden för unga och skapa flexibilitet även för samhället när det uppstår behov i samband med näringslivssatsningar. Det skulle också öppna upp för unga personer att flytta dit arbetstillfället finns även om det råkar vara en storstad med en hyfsat hög tröskel för att komma in med nuvarande prisnivåer och såklart krav på eget kapital.

En ny typ av lån

Ett bostadslån som fungerar som ett CSN-lån skulle innebära att unga kan låna pengar till sin första bostad med förmånliga villkor och längre återbetalningstid. Precis som med CSN-lånet skulle återbetalningen vara inkomstbaserad, vilket innebär att man betalar tillbaka mer när man har en högre inkomst och mindre när man tjänar mindre. Detta skulle ge unga en trygghet och flexibilitet som dagens bolån inte erbjuder.

Fördelar med Ett CSN-liknande Bostadslån
  1. Ökad Tillgänglighet
    Ett sådant lån skulle göra det möjligt för fler unga att komma in på bostadsmarknaden, även de som inte har möjlighet att spara ihop till en stor kontantinsats. Detta skulle kunna bidra till en mer rättvis bostadsmarknad
  2. Minskad Ekonomisk Stress
    Genom att koppla återbetalningen till inkomsten minskar risken för ekonomisk stress. Unga behöver inte oroa sig för höga månadskostnader under perioder av lägre inkomst eller en period av arbetslöshet
  3. Stöd för Utbildning och Karriär
    Genom att minska den ekonomiska bördan för ett första bostadsköp kan unga fokusera mer på sin utbildning och karriärutveckling vilket i sin tur leda till högre inkomster och bättre ekonomisk stabilitet på lång sikt

Den sista punkten är faktiskt ett samhällsintresse om vi tittar utifrån perspektivet, fler som kan tacka ja till drömjobbet i en stad där drömjobbet annars inte är förenligt med en dräglig bostadssituation.

Självklart finns det utmaningar med att införa ett sådant system. Finansieringen av lånen och risken för att låntagare inte kan betala tillbaka är två stora frågor som måste lösas. En möjlig lösning kan vara att staten garanterar lånen, precis som med CSN-lånen, vilket skulle minska risken för långivarna. Rimligt är ju såklart att fråga sig hur det skulle gå till? Tja, det finns ju inslag av ägande från statens sida i åtminstone ett antal av våra storbanker.

En framtidsvision

Att införa bostadslån för unga som fungerar som CSN-lån är en vision om en mer inkluderande och rättvis bostadsmarknad, eller kanske mer exakt öppna upp för valmöjligheter som inte finns för den yngre befolkningen och det är i sin tur rättvist. Det skulle ge unga en bättre start i livet och möjligheten att bygga en stabil ekonomisk grund. Jag skulle önska att idén åtminstone prövas vidare, en bra start är att snegla på grannländer tex UK som har ett välfungerande system som implementerades av samma skäl och som också i grova drag är uppbyggd på principerna nämnda här. Målet är att skapa en framtid där fler har möjlighet att förverkliga drömmen om ett eget ägt hem, för jag vet att fler, särskilt unga delar min dröm!

Annons

Fler Krönikor

Krönika: Anders Elvinsson

Skillnaden mellan pris och värde

När aktier används som betalning kan det uppstå en stor skillnad mellan det värde som kommuniceras och det som säljaren faktiskt får. Läs Anders Elvinssons krönika.

Krönika: Willy Wredenmark

Dimridåerna är täta

Bostadsfastigheter sågs länge som något av det enklaste att värdera. Numera ser dock jag framför mig ett lapptäcke där olika hyresmodeller gör marknaden svår att överblicka.

Krönika: Samir Taha

Vad händer nu då?

En investerares spaning om världen, fastighetsbranschen och om man ska investera eller inte …

Krönika: Malin Siwe

Motstå ropen på extra pengar

”Det skulle inte göra den illa fungerade bostadsmarknaden bättre, utan ännu klyddigare.”

Krönika: Maria Svensson Wiklander

Vi ändrade beteende över en natt

Men när lågkonjunkturen tog sitt fäste och marknaden skiftade från arbetstagarens till arbetsgivarens ändrades i stor grad inställningen till flexibiliteten för medarbetare.

Krönika: Mona Kjellberg

Plötsligt var jag mitt i samhällskrisen

Om bristen på boenden och om en förälder som är rädd och ensam i en lägenhet som en gång varit trygg men som Alzheimers sjukdom sakta gjort obegriplig.

Krönika: Adam Tyrcha

Vad Stockholm kan lära av Malmö

Marknadshyror i hela beståndet är inte realistiska i dagsläget – de politiska låsningarna är för stora.

Krönika: Monica Bruvik

Har du råd att inte investera i samarbeten?

Begreppet är inte utslitet, utan vi ägnar oss snarare åt för mycket snack och lite verkstad.

Krönika: Lars Johnsson

Skenande capex – dyrt för klimatet och fastighetsägaren

Tre gånger högre investeringskostnader än för 25 år sedan – men lägre avkastning. Lars Johnsson ifrågasätter om kontorsmarknadens ombyggnadstrend är hållbar.

Krönika: Ola Serneke

Dolda rabatter – en nota för skattebetalarna

”Det finns ett problem i byggbranschen som sällan diskuteras öppet.”

Krönika: Mona Kjellberg

Vi har byggt in oss i ett hörn

Varför byggs det inte där behoven är som störst? I en FV-krönika granskas glappet mellan bostadsbehov, politiska beslut och människors faktiska möjligheter att flytta.

Krönika: Samir Taha

Det har plötsligt blivit svårare än på länge

Allt mer komplext att investera i fastigheter generellt, och i bostäder i synnerhet. Motstridiga signaler försvårar kalkylen.

Krönika: Stig Svedberg

Ge bollen till de privata fastighetsägarna!

Stig Svedberg om en brist som borde åtgärdas – för allas bästa.

Krönika: Karolina Keyzer

Trygghet och säkerhet är inte samma sak

Om säkerhet nu förs in som ytterligare parameter riskerar det att bli ännu ett krav i ett redan tungrott system.

Tillbaka till förstasidan