Monica Bruvik, Krönikör
Monica Bruvik är vd för City i Samverkan, Stockholms cityorganisation. Hon har tidigare arbetat vid HUI Research, WSP och Centrumutveckling och är utbildad i fastighetsekonomi vid KTH.
Det låter både obehagligt och oförutsägbart – en ny, tvingande fastighetsavgift. Regeringens planer på en lag om områdessamverkan har väckt starka reaktioner hos många. Hos andra har det inte väckt några reaktioner alls. Det är helt enkelt svårt att förstå vad det handlar om.
I korthet innebär lagen att alla fastighetsägare inom ett utvalt område ska betala en avgift för områdessamverkan, oavsett om de vill eller inte. Pengarna kan användas till att förebygga brott, stärka tryggheten och även till att utveckla områdets attraktivitet och lokala näringsliv. Obligatoriet kan införas om två tredjedelar av fastighetsägarna i området står bakom det – eller om kommunen bedömer att behovet är stort och inte tillgodoses på annat sätt.
Men kommer det verkligen att införas – och vad har egentligen hänt på vägen? I januari 2025 presenterades ett första utredningsförslag där många remissinstanser tyckte till. Sedan dess har förslaget arbetats igenom och lett fram till den lagrådsremiss som regeringen lade fram i december 2025, och som även föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 augusti 2026. Trots de många kritiska remissinstanserna och ett skeptiskt lagråd är sannolikheten ändå stor att lagen införs enligt plan.
Vi som dagligen arbetar med samverkan ser många utmaningar med lagen. Den mest grundläggande invändningen är att samverkan alltid har byggt på frivillighet och samskapande. Framgångsrika samfinansieringsprojekt kräver gemensamt framtagna planer för att satsningarna ska stärka allas affär. Fastighetsägare har olika perspektiv och behöver dela sina tankar för att skapa en samsyn kring nuläge, behov och målbild. Det är principer vi bör hålla hårt i.
Lagstiftaren har ändå en underförstådd poäng: att det finns en ekonomisk uppsida för fler fastighetsägare att delta i områdessamverkan. Men det lagen missar är att den som tvingas in i baksätet har betydligt svårare att påverka strategin – och svårare att ta del av den ekonomiska nyttan. Det blir helt enkelt både obehagligt och oförutsägbart att tvingas in i något man själv inte valt.
Så vad innebär lagen för dig som fastighetsägare? Jo – att det framöver blir allt mindre gynnsamt att stå utanför när dina grannar vill samverka. Det blir därför ett mer affärsmässigt beslut att aktivt delta i områdessamverkan och vara med och påverka riktningen. Det är så du får avkastning på din avgift.














