Som relativt ny koncernmiljöchef för NCC och ny i fastighetsbranschen kan jag förundras över de frågor som finns i fokus när man diskuterar investeringar i fastigheter sett snävt från ett investerarperspektiv. Snabb avkastning, gynnsamma lägen, låga byggkostnader etc. dominerar bland argumenten. Frågor som: kommer gynnsamma lägen att förändras givet klimatförändringarna, har vi grepp om det som byggs in, är jag beredd att investera lite mer initialt för att få god avkastning och sänkta kostnader på sikt, hörs inte så ofta, ännu.

Härom månaden kom jag i kontakt med en forskningsrapport om miljöprestationer inom den kommersiella fastighetssektorn utgiven för ca ett år sedan som jag tror bl.a. gav mig en förklaring.  Bakom studien stod tre stora europeiska institutionella investerare: APG, PGGM och the Universities Superannuation Scheme, tillsammans med några stora fastighetsaktörer.

Rapporten baserades på en global undersökning med 700 fastighetsföretag och fondförvaltare. Den gjordes av the European Centre for Corporate Engagement vid Maastricht University i Holland. Ansvarig för rapporten är professor Nils Kok, verksam bl.a. i Mistras forskningsprogram Sustainable Investments.(Den svenska Stiftelsen för miljöstrategiskt forskning)

Trots investeringar i åtgärder som sparar energi, visar undersökningen att majoriteten av de undersökta företagen inte aktivt arbetar med miljöfrågor. Bara några få investerare från Australien, Sverige och Storbritannien kom i närheten av att toppa det globala ”Environmental Real Estate Index”. De här bäst-i-klassen-investerarna skulle kunna fungera som goda exempel för andra i branschen.

Undersökningen visar också att väldigt få undersökta företag kan rapportera om sin energikonsumtion (endast 19 procent), vattenkonsumtion (endast 16 procent) eller sina koldioxidutsläpp (14 procent). Forskningen har resulterat i en ny miljönorm, the global ”Environmental Real Estate Index”. I den ingår hur ledningen driver frågorna kring miljöarbetet och hur man inför detta inom företaget. Genom att använda samma uppgifter som finns i miljöindexet kan institutionella investerare jämföra enskilda fastighetsinvesteringar med deras egna miljömål för fastighetsbranschen. Ambitionen är att den här miljönormen ska fungera som en katalysator för miljöengagemanget inom fastighetsinvesteringar.

Med andra ord svenska investerare har ett försprång och svenska byggentreprenörer har ett försprång! Utnyttja det för att få till en kommersiellt, långsiktigt hållbar fastighetsutveckling både inom ny- och ombyggnad. Kunskapen och viljan finns hos oss entreprenörer. Ni investerare, utmana oss!