Krönikor

Fred i Ukraina, en svart svan för branschen?

Samir Taha, krönikör

Samir Taha har en bakgrund inom reklam- och produktionsbranschen. Därefter var han en av pionjärerna när det gällde att konvertera kontorshus till bostäder. 2006 var han med och grundade Aros Bostad. Är nu stor ägare i börsnoterade Besqab – som gått ihop med Aros. Född i Västerås.

Visa faktaruta

Vad är en svart svan? Är det bara jag eller känns det som att vi upplever svarta svanar allt oftare?

En ”Svart Svan” är en oväntad händelse med stor och omfattande inverkan. I finansvärlden används begreppet för att beskriva en oväntad händelse som kraftigt påverkat finansmarknaderna negativt. Termen kommer från den franska termen ”cygne noir” och populariserades av Nassim Nicholas Taleb i boken ”The Black Swan”. Svarta svanar kan egentligen vara både positiva och negativa händelser, men är oftast oförberedda.

Fred och upphörande av mänskligt lidande och död är så klart något positivt, men låt oss titta på de finansiella konsekvenserna för fastighetsbranschen.

De senaste 20 åren har ett antal händelser karaktäriserats som svarta svanar som tsunamin, Fukoshima, finanskrisen och pandemin. De senare ledde till finanspolitiska insatser, extremt låga räntor och minusräntor under en lång period och i förlängningen till en mycket stark börsutveckling och en fastighetsmarknad med betydande värdetillväxt.

Detta avbröts abrupt i början av 2022, då vi oväntat fick uppleva ett krig i Europa. Rysslands brutala anfall på Ukraina sammanföll med en global kostnads- och inflationschock. Skenande räntor och fallande fastighetspriser blev konsekvensen den gången. Nu på det fjärde året av Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina, talas det nu för första gången om vapenvila och kanske till och med fred. Vilka villkor den oberäkneliga narcissisten i Washington framtvingar är ännu oklart, men vad blir konsekvensen av en varaktig fred i Ukraina?

Enligt uppgifter så beräknas BNP-tillväxten inom EU öka med 0,5–0,7% per år under lång tid till följd av en återuppbyggnad av Ukraina. Återuppbyggnaden påverkar olika branscher på olika sätt, men det är rimligt att anta att bygg- och entreprenadindustrin inom hela Europa kommer att uppleva en stark tillväxt.

Hur detta påverkar den svenska bygg- och fastighetsbranschen är inte givet. Räntenivån borde öka på grund av en allmänt högre aktivitet i näringslivet i stort, vilket inte är optimalt för fastighetssektorn. Men ökad aktivitet i näringslivet kan sannolikt också innebära en ökande efterfrågan på lager, logistik, till och med på kontor. Bra för vissa fastighetsbolag så klart.

Byggpriserna kommer sannolikt att stiga kraftigt på grund av en ökad efterfrågan på såväl insatsvaror som arbetskraft. Den mängd byggmaterial som kommer att behövas är enorm. Vi kan förvänta oss kraftiga prisökningar på betongstommar, cement, armering, stål, virke, anläggningsmaskiner, lyftkranar med mera. Delvis bra för Skanska, NCC, SCA, Volvo, SSAB, KONE, Munters m.fl. med internationell verksamhet men sämre för små och medelstora svenska byggbolag och fastighetsbolag med stor andel fastighetsutveckling.

I Sverige har vi tidigare märkt av effekterna av en svag krona och hur detta påverkat tillgången till arbetskraft från det forna östblocket. Lönerna i Sverige med en SEK/Eurokurs på närmare 12 kronor var inte längre konkurrenskraftiga. Ett stort behov av byggarbetare och ingenjörer kan vi återigen förvänta oss i och med den ukrainska återuppbyggnaden. Bra för SWECO, Rejlers och ÅF som är verksamma internationellt. Återigen, sämre för vår inhemska byggindustri och fastighetsbolag med stor andel fastighetsutveckling.

Så är fred i Ukraina en svart svan, eller något vars konsekvenser vi kan förutse? Jag tror definitivt att det kommer att vara en ”en händelse med stor och omfattande inverkan” och påverka bygg- och fastighetsbranschen över tid. Hur mycket beror på hur snabbt omställningen sker. Som alltid kommer vi att hitta både vinnare och förlorare, och det kommer att presenteras såväl hot, utmaningar och möjligheter. Sannolikheten att tillhöra vinnarna beror på hur väl förberedd man är, och detta är något alla styrelser borde ha högt upp på sin agenda dessa dagar.

Annons

Fler Krönikor

Krönika

Börsklipparna och friskolorna

”Den som startar en friskola för att bli rik kan fortsätta med detta.”

Krönika

Jakten på det ”sanna värdet”

Lars Johnsson: ”Konstigt nog är intresset för riktiga marknadsvärderingar inte alltid så stort. Det borde ställas tydligare krav”.

Krönika

Jag har en dröm!

Anna-Carin Telin om en lösning som skulle kunna revolutionera bostadsmarknaden för unga.

Krönika

Det är dags att ge stadens hjärta mer grönt liv!

Monica Bruvik om att vi länge tog grönskan för givet. ”Det krävs mod, långsiktighet och samarbete för att skapa en grön stad.”

Krönika

”Make Agoran Great Again!”

Mona Kjellberg om agoran – mötesplatsen för politik, kultur och ekonomi. En stadsutvecklares våta dröm.

Krönika

Styrelser – här kommer ett tips

”Det finns alltså nu massor med bra och färskt jämförelsematerial”.

Krönika

Öppna upp när avstånden ökar

”Plötsligt ser du mötesplatsen i stället för en öde stenöken.”

Krönika

Dags för en ny stadsbyggnadsmodell

”Svensk stadsbyggnad står inför ett vägskäl.”

Krönika

Släpp sargen!

Dag Klerfelt om bostadsmarknaden och konkreta åtgärder för att åstadkomma balans på kort tid.

Krönika

Mallorca en solig ”safe haven” i en orolig omvärld

Andreas Eneskjöld om Ivar Tollefsens La Foresta, om den något galna prisökningen på nyproduktion i Palma och om att ön är vinnare i Europa vad gäller prisökning för privatbostäder.

Krönika

Se till att kungen får åka fyrspår

”All byggverksamhet fördyras och försenas av alla motstridiga krav.”

Krönika

”Alla är ute efter vår lägenhet – även våra barn”

Viktoria Walldin om bostadsmarknadens obalans, om ensamhet och om hur ekonomiskt tillgängliga bostäder för äldre kan frigöra stora bostäder.

Krönika

Demografi och fastigheter – kan man tjäna pengar på det?

Samir Taha om risker och möjligheter – rätt tidpunkt för att vara motvalls?

Krönika

Nytt år och nya möjligheter?

Christina Nyman om ökad optimism och en mer mixad framtidsbild för byggindustrin.

Tillbaka till förstasidan