Det mest ökända huset

Byggnadsverk definierar civilisationer och historiska epoker: Keops pyramid, Parthenon, Kinesiska muren, Versailles, Taj Mahal. Byggmästare och arkitekter står för de mest långvariga autograferna i historieböckerna. Men vilken är Sveriges vackraste byggnad? När omröstningar görs brukar ringmuren i Visby, Drottningholms slott, Höga Kusten-bron och till och med Turning Torso i Malmö hamna i topp.

Ännu roligare vore emellertid frågan: Vilken är Sveriges mest ökända byggnad? Även ökända byggnadsprojekt ingår i tidens självbiografi. Ta tunneln genom Hallandsåsen. Den blev ett begrepp. Men jag tror att Nya Karolinska sjukhuset i Solna just nu överlägset leder ökändhetsligan: inget byggnadsprojekt symboliserar så starkt en tid där nyliberalism och offentlig sektor paras ihop med en muterad katastrof som resultat.

”Detta marknadsprojekt är politiskt drivet och bärs fram av politiska partier på den borgerliga sidan som länge förespråkat och drivit igenom privata finansieringslösningar i Stockholms sjukvård.” Så beskrevs NKS i en rapport från Stockholms universitet nyligen.

Inget byggprojekt symboliserar så starkt en tid där nyliberalism och offentlig sektor paras ihop med en muterad katastrof som resultat.

Offentlig-privat samverkan (OPS) eller mer allmänt Private-Public- Partnership (PPP) är modeller som sedan ett bra tag hemsöker olika delar av världen: i ett fattigt afrikanskt land finns ett av världens dyraste sjukhus (det upptar halva Lesothos hälsobudget) och i Sverige har vi alltså Nya Karolinska.

Jag har faktiskt inte ens sett byggnaden annat än på bild. Men den har förtjänat rollen som bärare av just vår tids samlade vanvett.

Nya Karolinska är en materialiserad symbol för hur det kan gå när privata intressen äter sig in i det offentliga. En dag åker jag dit bara för att stå där och titta på eländet: monumentet över det olyckliga äktenskapet mellan privat och offentligt.