Demografi och fastigheter – kan man tjäna pengar på det?
Samir Taha, krönikör
Samir Taha har en bakgrund inom reklam- och produktionsbranschen. Därefter var han en av pionjärerna när det gällde att konvertera kontorshus till bostäder. 2006 var han med och grundade Aros Bostad. Är nu stor ägare i börsnoterade Besqab – som gått ihop med Aros. Född i Västerås.
Demografi, eller befolkningslära, är studier av befolkningen, dess storlek, sammansättning och hur den förändras över tiden.
Oftast används demografisk information tillsammans med andra data för att dra slutsatser inom så skilda områden som medicin, ekonomi eller samhällsvetenskap. Och så även för efterfrågan och behov av olika fastigheter som till exempel bostäder, skolor och vård- och omsorgsboenden.
Idag bor cirka 10,5 miljoner personer i Sverige varav ca 58 procent är mellan 20–66 år, det vi betecknar som att vara i arbetsför ålder, ca 28 procent är under 20 år och ca 14 procent är 66 år och äldre.
Befolkningsframskrivning är en prognos om hur befolkningen kommer att ändras framöver. Och den har under de senaste åren reviderats ner ganska ordentligt. År 2022 prognosticerade en befolkningsmängd 2033 om ca 11,5 miljoner invånare, men den nya framskrivningen för 2024 från SCB visar en befolkningsmängd 2033 om 10,8 miljoner invånare.
På nationell nivå ser SCB:s befolkningsframskrivning fram till 2033 ut så här:
| Barn och unga (1–5 år): | – 12,0 procent |
| Barn och unga (6–15 år): | – 12,5 procent |
| Barn och unga (15–19 år): | + 4,0 procent |
| Personer i arbetsför ålder (20–66 år): | + 2,7 procent |
| Äldre (67–79 år): | + 3,7 procent |
| Äldre över 80 år: | + 38 procent |
Det innebär att en väldigt stor del av vår befolkningstillväxt kommer från att vi lever längre snarare än från att det föds så många barn. Och även invandringen beräknas avta markant jämfört med de senaste 10 åren. Fram till år 2120 beräknas andelen 65 år och äldre öka kraftigt samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder beräknas minska i relation till dem som skall försörjas. Det är inte bara Sverige som har dessa utmaningar med att allt färre skall försörja allt fler. Det är ett genomgående problem i västvärlden.
Sedan är det så klart inte jämnt fördelat var befolkningstillväxten beräknas ske. Tillväxten är starkt kopplad till storstadsregionerna i Mälardalen, runt Göteborg och i Södra Sverige. Stora ytor av landet kommer snarare att avfolkas. Enligt Boverkets prognos från 2023 behövs 400 000 nya bostäder byggas fram till 2030, och även om den siffran revideras ner framöver så kan man nog lugnt dra slutsatsen att det i tillväxtregionerna behövs fler nya bostäder i olika upplåtelseformer. Med tanke på att vi lever längre, jobbar längre och är friskare så måste framtidens boenden och valmöjligheter utvecklas väsentligt. Själv kvalificerar jag mig om några månader till det så kallat seniorboende (55+ boende). Kanske ska familjen flytta in där med vår 14-årige son…
Som investerare så skulle jag känna mig trygg i att investera i just bostäder och innovativa bostadskoncept, vård- och omsorgsboenden av olika slag där det sannolikt föreligger enorma behov framöver som svårligen kan lösas av det allmänna allena. Jag skulle snarare vara säljare av förskolor och grundskolor på grund av vikande efterfrågan. Eller kanske tänka så här, vad kan man göra med dessa fastigheter när deras nuvarande syfte inte längre efterfrågas? Ska man skapa ”seniorgårdar” för de äldre att umgås i? För om man ska vara motvalls så ska man ju köpa när andra säljer och vara kreativ och nytänkande…
