Krönikor
Lars Johnsson

Bästa bolaget i branschen

Petter Widmark på Sedis sammanställer varje år en tabell över de största fastighetsbolagens totalavkastning. Den omfattar många av de svenska bolag som redovisar sina resultat offentligt och visar den årliga totalavkastningen på totalt kapital (driftnettot + värdeförändringen i förhållande till marknadsvärdet) i snitt över de senaste sju åren. Förra året toppades listan av Catena, men i år har förstaplatsen gått vidare till NP3. På tredje plats hittar vi Intea. Ett stort grattis till er alla tre!

Lars Johnsson

Lars Johnsson var fastighetsdirektör i Folksamgruppen 2015–2023. Dessförinnan var han vice vd och chef för fastighetsinvesteringar vid Vasakronan. Han har även jobbat vid AP Fastigheter, Korbe och LE Lundbergs. Han har alltid gillat analyser och hockeylaget Rögle.

Visa faktaruta

Årets underlag omfattar 28 bolag, både privata och institutionella, men enbart sådana som drivs på kommersiella villkor. På topplistan får de bolag vara med som har sina fastigheter huvudsakligen i Sverige, är analyserbara och har en fastighetsportfölj som är värderad till minst 25 mdkr. På den listan har Wihlborgs klättrat rejält i år, medan bolag som Humlegården, Willhem och Vasakronan har tappat placeringar. Utanför listan finns flera av de institutionellt ägda portföljerna och flera av de största börsbolagen.

Här visas de 15 bästa bolagen under perioden 2019 – 2025 (sju år). Mejla Petter på Sedis (petter@sedis.se) för hela listan.

Bolag Totalavkastning per år i snitt sedan 2019-01-01, % Totalavkastning 2025, % Marknadsvärde 2025-12-31 mkr
1 NP3 10,0 9,5 26 087
2 Catena 9,7 6,4 44 473
3 Intea 8,3 8,9 28 021
4 Platzer 7,5 5,1 30 051
5 Wihlborgs 6,5 6,6 64 414
6 Balder 6,4 5,5 225 196
7 Fastpartner 6,3 3,7 34 143
8 Nyfosa 6,3 4,9 38 824
9 Hemsö 6,2 3,7 87 231
10 Diös 6,1 5,8 32 545
11 Humlegården 6,1 4,7 42 487
12 Lundberg Fastigheter 5,9 6,1 28 964
13 Willhem 5,9 4,0 60 516
14 Atrium Ljungberg 5,5 3,6 59 385
15 Vasakronan 5,4 3,4 181 812
Källa; Sedis

Skillnaden i ackumulerad avkastning mellan toppen och botten i listan är enorm, mer än en faktor två. På en investerad miljard blir avkastningen under sju år 949 mkr med 10,0% i snittavkastning och endast 445 mkr med 5,4%. Skillnaden mellan plats 1 och 15 handlar alltså om att öka sitt investerade kapital med nästan 100 eller bara 50% under sjuårsperioden. Små förändringar i snittavkastning blir snabbt stora belopp i absoluta tal.

Det verkligt intressanta med den här typen av statistik är ändå inte placeringarna i sig utan hur den kan användas. Statistiken kan fungera som ett konkret jämförelsematerial för att benchmarka den egna verksamheten och få ett ärligt och objektivt svar på hur bra det faktiskt går. Konkurrens och jämförelser driver utveckling och ökad transparens gynnar i förlängningen hela branschen. Att mäta sig mot andra aktörer är inte bara nyttigt, utan helt nödvändigt för den som på riktigt vill bli bättre.

När det gäller styrning och målsättning är totalavkastningen på totalt kapital det kanske mest relevanta nyckeltalet för ett fastighetsbolag med vinstsyfte. Har bolaget andra mål måste man naturligtvis styra efter dem, men för alla som investerar kapital med krav på avkastning är det totalavkastningen som är mest central. Oavsett om bolaget är institutionellt, privat eller börsnoterat är det den relativa totalavkastningen mot resten av branschen som visar hur väl verksamheten faktiskt presterar.

Samtidigt lägger många börsbolag idag stort fokus på kassaflödestillväxt. Det är förståeligt, likviditet och förmåga att bära sina räntekostnader är förstås avgörande för överlevnad. Men över tid är det ändå totalavkastningen som avgör vilka som skapar värde och vilka som bara håller sig flytande.

Sambandet mellan totalavkastning och kursutveckling för börsbolagen syns tydligt i diagrammet nedan. Stark totalavkastning i fastigheterna leder till stark relativ kursutveckling. Bolag som NP3, Sagax, Catena, Stendörren, Wihlborgs och Balder ligger där alla vill vara. I kvadranten för både hög avkastning och stark kursutveckling. Eftersom det är omöjligt att styra den operativa dagliga verksamheten efter kursutvecklingen gör man alltså bäst i att styra med totalavkastningen även i börsbolagen.


Källa: Sedis och Nasdaq (urvalet består av börsbolag som varit listade i nio helår och är analyserbara)

Och kanske är det just där kärnan ligger. I en bransch där vi ofta talar om kvadratmeter, räntor och kassaflöden är det i slutändan ändå så enkelt att det som räknas inte är vad du säger att du skapar, utan vad du faktiskt levererar. Att du vet vad du gör och kan visa vilka resultat du i verkligheten uppnår.

Annons

Fler Krönikor

Krönika

Det har plötsligt blivit svårare än på länge

Allt mer komplext att investera i fastigheter generellt, och i bostäder i synnerhet. Motstridiga signaler försvårar kalkylen.

Krönika

Ge bollen till de privata fastighetsägarna!

Stig Svedberg om en brist som borde åtgärdas – för allas bästa.

Krönika

Trygghet och säkerhet är inte samma sak

Om säkerhet nu förs in som ytterligare parameter riskerar det att bli ännu ett krav i ett redan tungrott system.

Krönika

Först liv – sen lönsamhet

Varför syns inte handel, kultur och möten i bottenvåningarna i alla delar av staden?

Krönika

När människor möts växer företag

Arbete är i grunden ett socialt fenomen – och coworking skapar sociala sammanhang. Utan engagerad personal händer ingenting.

Krönika

Svensk Handel: Ta förtroendeklyftan på allvar

”Vi vill betona att rätten att be om revision inte är en misstroendeförklaring, utan ett verktyg för att skapa trygghet – för båda parter.”

Krönika

Framtiden är redan byggd – men inte färdigtänkt

I dag kommer arkitekter ofta in för sent. Det är ett slöseri med kompetens. Läs en gästkrönika av Alessandro M. Lucca och Pernilla Ivarsson.

Krönika

”Det är inte AI som är hotet, det är medelmåttan”

Branschen behöver inte fler som väntar på att telefonen ska ringa – den behöver folk som ringer själva. Läs Klaus Hansen Vikströms FV-krönika.

Krönika

Ta det Isitt!

”Det beror på SVT:s ängsliga inställning att allt måste vara komik.”

Krönika

Floskler om stadens framtid –⁠ men tyst om ekonomin

Louise Lindquist Sassene: ”När den ekonomiska verkligheten inte diskuteras riskerar stadsdebatten att bli just det den ofta låter som: visioner utan finansiering. Eller floskler staplade på varandra.”

Krönika

Demografi förändrar spelplanen

Adam Tyrcha om demografins skifte – och varför fastighetsinvesterare inte längre kan gömma sig bakom nationell medvind.

Krönika

Hänger du med? Nu blir det tvingande områdessamverkan

Vad innebär lagen för dig som fastighetsägare? Jo – att det framöver blir allt mindre gynnsamt att stå utanför när dina grannar vill samverka.

Krönika

Systemet knakar – och regeringen skruvar i presumtionshyran…

Regeringen finjusterar reglerna för nybyggda hyror. Mer förutsägbarhet utlovas – men de större låsningarna på bostadsmarknaden består.

Krönika

Det vore bra att prata lite mindre om Nobel Center

”Vi bråkar om Nobel Center – medan framtidens samhälle faller mellan stolarna.”

Tillbaka till förstasidan