De senaste åren har ett antal seminarier hållits om värdering av Gröna fastigheter. Ökar värdet på fastigheten om den klassas som Green Building, BREAM eller någon annan i branschen gällande klassificering? Diskussionerna bland värderare och fastighetsägare har varit livliga, men värderarna har varit tveksamma till att själva klassificeringen hittills har gett en värdeökning. Däremot kan man konstatera att nyproducerade byggnader, som nästan alltid är miljöcertifierade, har högre värde än övriga byggnader. Om det sedan beror på att en stor del av de senaste årens nyproduktion har varit i mycket centrala lägen och att nya ytor är mer effektiva och därmed erhåller högre hyra per kvadratmeter, eller det faktum att det finns en miljöstämpel kan vara svårt att uttala sig om. Miljöcertifieringen är dock här för att stanna och kommer att få ökad betydelse framgent.
Men vad händer med bostadsfastigheterna? Är de bortglömda i dessa klassificeringssystem? Nyproducerade bostäder byggs med teknik som gör att de är betydligt mer energisnåla än de gamla. För kommersiella fastigheter är det mycket vanligt att hyresgästen står för värme mm, vilket gör att en lägre energiförbrukning inte får fullt utfall på fastighetens driftnetto. Men för bostäderna står till övervägande del fastighetsägaren för värme och vattenkostnader. En halvering av värmekostnaden som är en stor post i driftskostnaderna, får ett rejält utslag på driftnettot. Det börjar bli vanligare med individuell mätning av vatten och värme i nyproduktion, men det är än så länge i en mycket liten del av beståndet. Som kuriosa kan nämnas att en hel del bostadsfastigheter som producerades i början av 80-talet är förberedda för individuell värmemätning, vilket gjorde att man erhöll högre räntebidrag. Tänk vad lite politisk styrning kan göra! Vissa fastighetsägare sätter upp incitament för hyresgästerna att gemensamt spara på värme och vatten. Om en viss sänkning av förbrukningen uppnås så kan en gratis månadshyra utlovas. Alla åtgärder som sänker förbrukningen slår positivt på driftnettot (under förutsättning att inte hyresnämnden anser besparingen vara grund för hyressänkning).
Den största delen av bostadsbeståndet är dock av äldre snitt och här har det hittills varit svårt att motivera en investering som kraftigt sänker energikostnaden, då bruksvärdesystemet inte har gett något utrymme för extra hyreshöjningar. Det har helt enkelt inte gått att räkna hem investeringen. Den 1 januari 2011 trädde en ny lag i kraft gällande allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och hyressättning på bostadsmarknaden. Lagen innehåller bland annat regler som innebär att de kommunala bostadsföretagen inte längre är hyresnormerande. Hur detta kommer att påverka hyrorna de kommande åren är svårt att sia om, men vi värderare märker en viss förväntan i marknaden om att lägesfaktorn skall väga tyngre än hittills. Tänk om parterna som förhandlar om bostadshyrorna kunde enas om att det skulle vara värt att betala lite högre hyra för att få bo i ett Grönt bostadshus! Låg energiförbrukning, sunda material och en miljöstämpel. Det skulle hyresgästerna, fastighetsägarna och miljön vinna på.
Lediga jobb
Fler Krönikor
Trygghet och säkerhet är inte samma sak
Om säkerhet nu förs in som ytterligare parameter riskerar det att bli ännu ett krav i ett redan tungrott system.
Först liv – sen lönsamhet
Varför syns inte handel, kultur och möten i bottenvåningarna i alla delar av staden?
Bästa bolaget i branschen
Lars Johnsson skriver en krönika om bolagen med den bästa totalavkastningen. Läs om de 15 bästa.
När människor möts växer företag
Arbete är i grunden ett socialt fenomen – och coworking skapar sociala sammanhang. Utan engagerad personal händer ingenting.
Svensk Handel: Ta förtroendeklyftan på allvar
”Vi vill betona att rätten att be om revision inte är en misstroendeförklaring, utan ett verktyg för att skapa trygghet – för båda parter.”
Framtiden är redan byggd – men inte färdigtänkt
I dag kommer arkitekter ofta in för sent. Det är ett slöseri med kompetens. Läs en gästkrönika av Alessandro M. Lucca och Pernilla Ivarsson.
”Det är inte AI som är hotet, det är medelmåttan”
Branschen behöver inte fler som väntar på att telefonen ska ringa – den behöver folk som ringer själva. Läs Klaus Hansen Vikströms FV-krönika.
Ta det Isitt!
”Det beror på SVT:s ängsliga inställning att allt måste vara komik.”
Floskler om stadens framtid –⁠ men tyst om ekonomin
Louise Lindquist Sassene: ”När den ekonomiska verkligheten inte diskuteras riskerar stadsdebatten att bli just det den ofta låter som: visioner utan finansiering. Eller floskler staplade på varandra.”
Demografi förändrar spelplanen
Adam Tyrcha om demografins skifte – och varför fastighetsinvesterare inte längre kan gömma sig bakom nationell medvind.
Hänger du med? Nu blir det tvingande områdessamverkan
Vad innebär lagen för dig som fastighetsägare? Jo – att det framöver blir allt mindre gynnsamt att stå utanför när dina grannar vill samverka.
Systemet knakar – och regeringen skruvar i presumtionshyran…
Regeringen finjusterar reglerna för nybyggda hyror. Mer förutsägbarhet utlovas – men de större låsningarna på bostadsmarknaden består.
Det vore bra att prata lite mindre om Nobel Center
”Vi bråkar om Nobel Center – medan framtidens samhälle faller mellan stolarna.”
Överskottets tid är förbi
”Det slutar aldrig väl. Förr eller senare måste notan betalas.”


















