Efter att 1987 köpt ut de andra aktieägarna (se artikel i förra numret) fortsatte Willy Wredenmark och Björn Rundquist att driva tidningen Fastighetsvärlden själva. Timingen var perfekt. Efter kreditavregleringen1986 lånade bankerna ut obegränsat med kapital, vilket i stor utsträckning sökte sig till fastighetsmarknaden. Antalet prenumeranter på tidningen växte snabbt.

Respekten för Fastighetsvärlden var så stor att analyserna av börsnoterade fastighetsbolag var mycket kursdrivande. Redaktionen upptäckte att analyserna fanns ute på marknaden till och med innan tidningen getts ut. Någon eller några lyckades att lägga beslag på artiklarna redan på tryckeriet. Under hösten 1989 började två finansmän att uppvakta redaktionen. Parhästarna Olof Hedengren och Mats Tibell ville investera i tidningen. Hedengren var skaparen av Aragon fondkommission och en av de ursprungliga investerarna till Finanstidningen.

Under våren 1990 köpte dessa tvättäkta yuppisar 50 procent av tidningen. Redaktionen introducerades i en värld av direktörsjakter och vinprovningar. ”Vin, konst och fastigheter” var enligt herrarna 1990-talets investeringar. De var osentimentala som konstmecenater: lovande konstnärer levererade bestämt antal kvadratdecimeter målning mot ekonomiskt stöd. Hedengren och Tibells inhopp följdes av en snabb expansion av verksamheten. Allt såg ljust ut och ingen anade att Sverige närmade sig den värsta ekonomiska kraschen i modernt tid.

Läs i nästa nummer om Hur Fastighetsvärlden inledde kraschen…

Artikeln är tagen ur Fastighetvärlden #2-06