Kaplan berättar om sin plan som ny bostadsminister
Om miljonprogram, byggtakt och KTH. Han blev till mångas förvåning ny bostadsminister och nu ger han sin första intervju som minister och han gör det med Fastighetsvärlden. Mehmet Kaplan (Mp) brinner för att lyfta miljonprogramsområdena, han vill ha en bättre dialog med branschens parter för att öka byggtakten och han berättar om sina minnen från studietiden på KTH. Intervjun ägde rum söndag kväll.
Fastighetsvärlden: Hur kände du när du fick förfrågan om att bli minister?
Mehmet Kaplan: – Jag fick frågan under måndagsmorgonen, eller om det var tisdagsmorgonen. Det har varit så mycket nu att det är svårt att komma ihåg. Jag fick frågan av Gustav (Fridolin). Han och Åsa (Romson) hade nog gjort upp om att fråga häften av de aktuella miljöpartisterna vardera. Jag blev överväldigad och glad. Det är ett historiskt steg med miljöpartister i regeringen. Han bad mig tänka över mitt svar och sedan återkomma. Jag frågade min fru först och sedan ringde jag och tackade ja till uppdraget.
Regeringen blev offentlig i fredags morse. Hur har fredagen och helgen varit?
– Intensiv. Jag har suttit åtta år i riksdagen och varit gruppledare under den senaste mandatperioden så jag är van vid ett högt tempo. Men detta har varit extraordinärt. Det är lätt att fyllas av respekt inför uppdraget och jag har även stor respekt för alla jag kommer att arbeta tillsammans med. Efter konseljen och fotograferingen i fredags så gick vi till departementet för att träffa all personal i ljusgården i Ferdinand Bobergs Centralposthuset (som tillfälligt fungerar som lokaler för Näringsdepartementet). Det känns riktigt inspirerande att vi nu har möjligheten att förändra med en rödgrön politik.
Vad vill du uträtta som bostadsminister?
– Jag är uppväxt i förorter. Totalt har jag bott nästan 30 år i Järvafältet (Rinkeby, Husby och Akalla) och jag känner mig hemma där. Det är oerhört viktigt att alla miljonprogramsområden är en del av politiken. SABO har sagt att det tar 25–30 år att upprusta allmännyttans bestånd från den tiden. Det tycker jag är alldeles för lång tid, men jag vill inte säga hur lång tid det borde ta. Men 30 år är för lång tid. Det får inte bli en långbänk och här kan staten vara med och agera.
Hur allvarlig är situationen inom miljonprogramsområdena?
– Jag hörde under Almedalen att ungefär en tredjedel hade fixats. Många gör ett fantastiskt jobb. Men det finns tyvärr flera dåliga fastighetsägare. Det finns många problemfastigheter i till exempel Stockholm där alliansen har sålt till fastighetsägare som till och med gör stor skada, i till exempel Tensta. Det handlar om fastighetsägare som visar brist på respekt för människors livsvärde.
Du har under de senaste åren besökt ett flertal miljonprogram runt om i landet. Kan du ge exempel på några bra respektive dåliga?
– Det är svårt att döma ut något. Det finns till exempel både bra och dåliga saker i Rinkeby. I området Andersberg i Halmstad tycker jag att man gjort ett riktigt bra arbete som imponerat på mig. Man har bland annat haft en bra dialog med de boende. I Södertälje är Telge Bostäder ett annat exempel där man anställt boende i områdena för att arbeta med husen. Det är ett bra och intressant initiativ.
Hur ser du på nyproduktionen och den långsamma processen från idé till byggstart? Vad vill du ändra jämfört med Odell och Attefall?
– Vi ska ha en bättre dialog med byggherrar och fastighetsbolag. Det är vi som ska skapa förutsättningar och vi ska göra det genom samråd. Det har byggts alldeles för lite och det finns en brist på bostäder inte bara i storstäderna utan även i många mellanstora och mindre kommuner. Hälften av kommunerna har en brist. Jag vill ha fler hyresrätter. Vi har även tittat på stimulanser för att öka produktionen av mindre och energieffektiva lägenheter. Det fanns sådana tankar även från alliansen men planerna fick stopp hos finansdepartementet. Det är viktigt att inte minst att studenter har någonstans att bo.
Du blir inte bara bostadsminister utan även stadsutvecklingsminister, en för Sverige ny titel. Vad är tanken?
– Det är en spännande idé och det handlar om att föra in förortens perspektiv i debatten, på alla sätt. Det finns platser där stor del av närservicen har utarmats. Det handlar även om att binda samman städernas olika delar, inte minst med gång- och cykelbanor. På det stora hela ska vi ge samma goda livsmöjligheter till folk, oavsett om de bor i olika delar.
Du kandiderade inte till en tredje mandatperiod i riksdagen utan satsade på komma in i kommunfullmäktige i Stockholm och det lyckades du med genom personkryss. Varför lockade lokal politik? Känner du att du sviker dina lokala väljare?
– Jag ville arbeta med bland annat miljonprogramsfrågan och det får jag göra nu också, men på ett riksplan. Jag fick nästan hela 10 procent av rösterna i Västerort, som är mitt område, och det är ett fantastiskt förtroende. Men jag tror att väljarna är glada för min skull och att jag nu kan driva frågorna i en större skala.
Du har uttalat dig mycket tufft om brittiska Boultbees fastighetsägande i Sverige och speciellt försäljning som Stockholms stad gjorde av tio köpcentrum. Hur ser du på situationen så här några år senare?
– Vi är nog många som har lärt sig mycket från den försäljningen. Vi var i opposition och Alliansen drev på. Det var en kortsiktig affär och kändes som en luftaffär. Jag känner flera av affärsinnehavarna i Rinkeby som drabbades. De fick inte någon dialog alls med bolaget. Det brittiska bolaget var bara ute efter att göra snabba vinster och tog inget ansvar i övrigt.
Mats Odell var delägare i ett fastighetsbolag. Äger du fastigheter eller aktier?
– Nej. Men jag äger fastighetsfonder via SEB.
Du äger din egen bostad sedan några år. Varför?
– Vi hade bott i hyreslägenhet länge och lyckats byta från en tvåa till en trea. När vi sedan ville att döttrarna skulle få var sitt rum lyckades vi inte hitta en fyra. Kötiden var för lång och efter ett tag tröttnade vi på att vänta. Nu bor vi i ett radhus i Akalla.
Du har fackkunskaper inom området eftersom du pluggat till lantmäteri vid KTH. Vad har du för minnen därifrån?
– Vi hade faktiskt en återträff med L92:orna 2012. Det var riktigt trevligt att träffa så många igen. Jag träffar flera fortfarande, bland annat Patrik Kallenvret, men även Mikael Fastén och Titti de Verdier och ibland Martin Schollin och Petter Klingofström. Flera har gratulerat mig till utnämningen. Det är roligt. Det jag minns främst från utbildningen var fältövningarna från den sista terminen. Även praktiken var intressant, jag gjorde min vid stadsplaneringskontoret i Istanbul.
Kommer du att konsultera L92:orna för rådgivning?
– Jag har i L92:orna ett ”gratis” nätverk och det är förstås väldigt bra. Men jag kommer att använda mig av många fler. Det finns många kloka personer där ute, både på bolagen och inom utbildningssfären.
Du tog inte examen. Ungefär hälften av poängen saknas för dig. Vad hände?
– Jag var väldigt engagerad inom den ideella sektorn och det tog mycket tid. Dessutom jobbade jag en hel del, vid McDonalds. Därefter har det inte blivit några fler poäng.
Ann-Kristin Kaplan är bygglovschef i Stockholms stad. Är ni släkt?
– Nej.
Vad gör du den 11 november? Du är välkommen att medverka och svara på frågor på Bostadsdagen som Fastighetsvärlden arrangerar. Det är många som är intresserade att höra mer om vad som väntar under de kommande fyra åren.
– Det låter spännande. Det ska jag försöka prioritera.
Är det här första intervjun du gör som minister?
– Ja, det är det. Jag vet hur ni jobbar, ni tar ämnet på allvar och har en läsarkrets som är initierad. Tidigare har jag bara svarat kort på några få intervjuer och det har varit sådana frågor som ställts till alla ministrar och som har tagit en minut att besvara.
Text: Fredrik Engström
