Träd… men staden då?

Dag Klerfelt
Publicerat 23/01 2012

För några dagar sedan slängdes granen ut. Träddyrkan är en hednisk ritual – trots att vi övergått till den kristna tron och egentligen firar den största religiösa högtiden med Jesu födelse. Samma träddyrkan när vi smyckar med björkar vid giftermål, student osv.

Men det är ännu värre. Jag råkar bo 150 meter väster om pilarna vid Norr Mälarstrand, som förgiftades (nej, inte jag…). Enligt de upprörda rubrikerna ”mördades” träden. På ett annat håll i stan har de nyss sågat den så kallade TV-eken. Den som utförde arbetet mordhotades och fick personlig livvakt.

Klart att träd och grönska skall finnas i en stad. Ingen enskild har rätt att ta ned (skymmande) träd på eget bevåg. Men globalt har numer 50 procent av alla människor flyttat in i städer. Stockholmsregionen ökar netto med 40.000 på årstakt , varav 20.000 i innerstaden. Stark inflyttning även till Göteborg och Malmö. Uppenbart vill människor, och särskilt yngre generationen bo i urbana miljöer.

I dessa storstäder är det framför allt den ”täta stenstaden” som är populär. Även om vissa anser att Östermalm är ”lite snålt och futtigt”. Kring city betalar man två-tre gånger så mycket för bostadsrätter, jämfört med utkanten på staden. Det rör sig folk på gatorna, inte bara under arbetstid – utan även på helg och fritid. Kvällar och nätter trängs ungdomarna kring Stureplan och längs med Kungsportsavenyn. Önskan att både arbeta, bo och umgås verka öka med densiteten på stenhus och asfalt.

Då måste man dels försöka uppfylla människors önskan att komma in i staden, dels dra nytta av den enorma ekonomiska kraften. Flytta fokus från att bevara träd till att utveckla stenstaden. En jämförelse med London ger att det går att kombinera både natur (parker) med alla typer av bostäder som ligger tätt utefter smala gator. Man bygger på tak, bygger under gator, kompletterar med nya hus i ”gluggar” och på gårdar. Gatorna är fulla med folk, utan att det uppstår irritation. Ökad mängd befolkning på liten yta ger underlag för specialhandel, service, kultur, kollektivtrafik. Spiralen verkar ständigt gå uppåt – och folk blir allt mer nöjda, vilket bevisas av stigande priser.

 

Föreslår att våra städer kompletteras med ännu fler stadsfunktioner och ”citybostäder”. I Humlegården är det så ödsligt att det inbjuder till våldtäkt, på Heden kan man säkert avvara ett par bandy- och fotbollsplaner, hela ödsliga Södermälarstrand ligger vidöppen för att bli citys mest eftertraktade bostadsområde etc. Det finns hundratals med ”gluggar” för småprojekt. På många kontors- och bostadshus kan man lägga på ett par plan med ”ägarlägenheter”.

Skickliga stadsutvecklare på Stadsbyggnadskontoret och kommunens politiker skall tvinga fram exploateringsavgifter eller villkorade kombinationer. Detta för att allt inte kan genomföras utan subventioner. Mervärden fördelas på ett fastighetsekonomiskt realistiskt sätt mellan ”developer” och ”council”. Precis som i London eller New York – utan de motsatsförhållanden som lätt uppstår i Sverige.

Bland de mest angelägna; studentbostäder, ersätt markparkering med underjordiska eller dolda garage, bygg ut T-bana och spårvagn, bilar och vägar ner i tunnlar.

Men detta står väl inte i motsats till de ”dyrkade träden”. Jo, jag tror att diskussionen skulle må bra av att flytta fokus till att vårda stenstaden och förtäta denna. Nu ser man inte skogen för alla träden…

 

Kommentarer

∞ Lars-Gunnar Garvö skrev den 23 januari, 2012 klockan 11:10

Håller helt med Dag. De styrande som inte förstår att detta är framtiden bör nog byta yrke.

∞ Dag Klerfelt skrev den 23 januari, 2012 klockan 13:58

Hej Garvö, ja varför är man så ängslig att låta en stad vara en stad ….. kanske beror det på svårigheterna att slänga av sig oket från tiden när över hälften bodde på landet …. faktiskt bara drygt 100 år sedan .

I Stockholm finns dessutom natur o grönska o överflöd på mindre är 30 min håll . Åk sydväst och du kommer till en nationalpark med urskog , åk norrot och runt arlanda finns skogar stora nog att gå vilse i …..

// dag k

∞ Anonym skrev den 23 januari, 2012 klockan 14:41

Strålande krönika. Staden skall vara stad och måste naturligtvis utvecklas efter människors behov. Stadens fastighetsägare kan bli tuffare och driva utvecklingen tillsammans med stadens företädare!Det behövs gemensamma visioner och utvecklingsprogram.

∞ Carolina skrev den 23 januari, 2012 klockan 17:16

Fantastiskt! Om bara stadsplanerarna också begriper att folk som flyttar till en stad faktiskt vill bo i en stad, och inte någon halvmesyr till urban sprawl-miljonprogram.

∞ Skogsmulle på Söder skrev den 27 januari, 2012 klockan 09:33

Var rädd om träden. Även om vi gillar vår Stenstad så skulle värdet att bo här snabbt försvinna om motorsågen kommer fram. Jag önskar att vi hade fler små parker och även fler alléer. Bort med körfält från Fleminggatan, Sveavägen, Hornsgatan, långholmsgatan, st eriksgatan. Bilismen kommer allid att finnas, men det behöver inte uppmuntras.

∞ Dag Klerfelt skrev den 30 januari, 2012 klockan 11:29

Bilismen är ett problem . Framför allt alla de bilar som står PARKERADE på alla de gator du nämner . Ner med dem i underjordiska garage som delvis subventioneras av att bygga bostäder och kommersiell service ovanför. ”Fler små parker” ….. för vem ? Det finns definitivt parker o små torg som fyller sin funktion , men massvis med ”hålrum” där ingen passerar . Gå ner till Södermälarstrand så finner du 500 m av strandtomt helt outnyttjad. Bygg över ”innerstadsmotorvägen”, utnyttja kajen till aktiviteter, bygg bostäder som kompletterar Hornstull.

∞ Maria skrev den 31 januari, 2012 klockan 13:44

Klerfelt har rätt. Låt Stockholm bli hela landets angelägenhet och den storstad vi förtjänar. Gatorna skall myllra av liv och det skall finnas bostäder för betydligt fler invånare. Lite pinsamt när innerstadsbor kallar sig för ”skogsmullar” och vill ha innerstaden som ett litet glesbefolkat reservat för sig själva.

∞ Ingemar skrev den 13 februari, 2012 klockan 10:25

Stadens viktigaste funktion är att den skall stå för möten och utbud. Då måste människorna komma fysiskt närmare varandra, bo lite tätare. Mötesplatserna kan vara både små torg, lokaler för olika bruk. Fler människor på mindre yta innebär också att vi har råd med bättre allmänna kommunikationer, fler kulturlokaler, trafikreglering . Folklivet ökar tryggheten. Densiteten kring en riktig stadskärna måste upp. Vakna Stockholms politiker.

*