Lyssna på taxichaufförerna!

Jerker Söderlind
Publicerat 30/01 2012


Jerker Söderlind är arkitekt SAR/MSA, journalist, Tekn. Dr. Han är stadsforskare, strategisk rådgivare på City i Samverkan Stockholm, undervisar på KTH och har just kommit ut med boken Handeln bygger staden. Söderlind har även ett förflutet på Expressen och kallar sig ”marknadsurbanist”. Han driver bolaget Stadsliv AB.

För några år sedan var jag nere i Dubai för att prata om taxi. På vägen dit mellanlandade vi i Österrike. I taxin till flygplatsen hände det som borde vara både marknadsförarens och husarkitektens dröm. Vid ett rödljus vänder sig taxichauffören om mot oss i baksätet och undrar om vi har bråttom: ”You know, you must see this house, it is the most beautiful and fun, it is on the way, please can I take you there”? Chauffören erbjuder sig till och med att stänga av taxametern, om han bara får visa oss det bästa som Wien kan erbjuda.

Som väluppfostrade svenskar med gott om tid tackade vi ja till denna milda form av kidnappning. Efter en skakig buskörning längs gamla bruna 1800-talsavenyer tvärbromsade taxin framför en osannolik explosion av färger, former och rena tokigheter. Det var knökfullt med turister runt Hundertwasserhaus, ett kommunalt bostadshus med lökkupoler, takterasser, träd på balkonger och en färgsättning byggd på skaparen, konstnären Friedensreich Hundertwassers, idé om “fönsterrätt”: den som bor i ett hus ska ha rätt att måla om fasaden så långt han eller hon når från sitt fönster. Huset var, enligt en av de 1.230.000 (!) träffarna på Google, Österrikes fjärde största sevärdhet år 2005.

Strax före jul var jag på en presentation av Stockholms nya stationshus som ska byggas mitt emot T-Centralen. Allt var riktigt bra: smarta flöden, bostäder i övervåningar, genomtänkt hotell, bra ytor för kommers, caféer och mötesplatser i gatunivå. Men. När ordet släpptes fritt efter de proffsiga presentationerna blev det knäpp tyst i salen. Inga kommentarer. På minglet efteråt på Radissons skybar menade en kollega: ”Måste allt se likadant ut? Vem blir glad av ännu en fyrkantig plåtlåda i city? Inte min moster från Motala i alla fall.”

Sök gärna på webben och jämför dessa två hus: en färgsprakande turistmagnet i Wien och en normalanonym funktionell kvadratmeterbehållare som blir det första man ser från T-Centralen. Fråga någon som inte är i byggbranschen vilken sorts arkitektur som lättast blir ett vykortsmotiv. Förslag: bygg stationshuset helt enligt ritningarna, men ordna en tävling om fasaderna. Stockholm förtjänar roligare hus. Ge turisterna från Dubai något att snacka om. Och taxichaufförerna!

 

Vilken design gillar du bäst? Den i Wien till vänster eller den planerade mittemot Stockholms centralstation, till höger?

Kommentarer

∞ Flanör skrev den 30 januari, 2012 klockan 14:06

Kan inte annat än hålla med krönikören. Vad har hänt med glädjen och fantasin bland landets arkitekter? Eller blir dessa stoppade av konservativa och snåla (?) politiker/fastighetsägare?

∞ Lennart Olsen skrev den 30 januari, 2012 klockan 18:38

Personligen fäller jag nästan en tår, nej inte av glädje, när jag ser några av fastaderna längst söder ut på Sveavägen i Stockholm. Tänkte Diligentia inte alls på fasaden när bolaget byggde om ”Putten”. Grannhuset, söderut, som numera ägs av Pembroke är ingen fröjd för ögat det heller, utan för tanken rakt österut och 40 år åter i tiden. Vasakronans hus närmast Sergels Torg, med SEB som hyresgäst, fick en liten tillfriskning i samband med utbyggnaden för några år sedan men jag hoppas att nästa ombyggnad leder till något större förändringar. Och allt detta visar vi upp mitt i Stockholm. Är det dyrt att bygga snyggt?

∞ Hans Guldevall skrev den 30 januari, 2012 klockan 20:49

Jag skäms över att vara stockholmare när allt som byggs bara är intetsägande glaslådor! Huset som planeras mittemot centralstationen i Stockholm är den mest centrala platsen i hela Sverige och borde markeras med ett landmärke av världsklass.
En glaslåda är inte världsklass.

∞ jerker söderlind skrev den 1 februari, 2012 klockan 21:12

Lennart: nej, det är inte dyrt. Men kanske vill man inte att det ska se påkostat ut, och ritar därför väldigt försiktigt och anonymt. Personligen är jag dock kritisk till allt tal om att skapa ”varumärkesbyggnader” överallt. den diskussionen kommer sig ofta av att arkitekter och designers vill synas och sticka ut och hamna på omslagen till tidningar. det är knappast några fantastiska fasader i Gamla Stan,men helhetsmiljön är attraktiv (=turist-dragande). Hans: i detta fall tror jag att man, som du skriver, skulle ha gjort ett undantag pga byggnadens stora betydelse/placering och gjort en seriös analys av stockholms varumärke och de tre ledord som enligt varumärkesplattformen beskriver personligheten hos Stockholm: ”trendig, omtänksam, innovativ”. Därefter hade det varit lämpligt att arbeta fram ett rejält vykortsmotiv. (Det är inte så svårt, man gör något som får folk att bli glada när de ser det, positivt överraskade). låt oss hoppas på en bra fortsättning på detta viktiga projekt. Förutom fasaderna (uttrycket) så är det väl genomarbetat och skickligt utfört. / Jerker

∞ Cristina skrev den 4 februari, 2012 klockan 14:46

Bra krönika!

∞ tobbe skrev den 5 februari, 2012 klockan 19:18

bra artikel, är i byggbranschen själv o kan säga dej att det är omöjligt att få igenom något hos kommunerna som inte liknar en sovjet relik.
Mer röster höjs så blir det nog en ändring på det de kommande 10-20 åren.

∞ Sandra Schalin skrev den 9 mars, 2012 klockan 14:29

Hej
läste om dina idéer om promenadstaden i Hufvudstadbladet denna vecka.
Äntligen någon som ser staden som ett levande ställe för boende OCH arbete! Fram för fasader mot gatan, butiker och anna aktivitet i gatuplanet och ingång från gatan, inte från parkering under jorden eller på baksidan.
Men idén att bygga igen Gärdet eller andra obebyggda ytor tycker jag är överdrivet. De lata går i alla fall inte två tunnelbanehållplatser till Fältöversten och vi som orkar traskar så gärna i omväxlande öppna och igenbyggda områden.
Stockholm är en av de vackraste städer jag bott i och dessutom lättillgänglig med cykel vart man än ska. Vi behöver en Jerker Söderlind i Helsingfors!

∞ erik havemose skrev den 27 april, 2012 klockan 10:40

den nöjde/stolte taxichauffören i Wien kidnappade er för något han bara måste visa, explosionen och mångfalden! trend och tyckarkretsar, professionella och semi-professionella behöver bråkas med för att se ”livet” som med känsla direkt lockar flertalet mer än den trängre kretsens snäveri!
som ordförande i Gränna Näringslivsförening skulle jag vilja ha kontakt med dig för få idéer/kunskap hur långsiktigt bygga ett allt attraktivare handel/besök/upplev centrum.
800.000 beökare under säsong är något att utgå från.

*