Förstatliga asylboendet!
Göran Greider, författare, poet, journalist och debattör. Är sedan 1999 chefredaktör för Dala-Demokraten och deltar ofta i den offentliga debatten.
Plötsligt har fastighetsbranschen blivit en central del av migrationspolitiken. Migrationsverket letar med ljus och lykta efter asylboenden och tvingas kalla in giriga entreprenörer som Bert Karlsson för att fixa situationen. Och folk blir med rätta oerhört upprörda över att skattepengar som borde gå till flyktingmottagandet hälls rakt ner i fickorna på en före detta skivbolagskung. Det är delvis samma moraliska dilemma som syns i den allmänna debatten om vinster i välfärden.
Borde asylboendet förstatligas? Ja. Självklart. Det kan visserligen inte ske över en natt, men det borde ha planerats för det för länge sedan.
I skrivande stund hör jag om svagare krav på brandsäkerhet i upphandlingarna av boenden, samtidigt som extremistiska galningar sätter eld på flyktingboenden.
Över en natt går det inte att förstatliga asylboendena. Men Sverige kommer att vara ett land som tar emot flyktingar under många år, sannolikt mer eller mindre för alltid – en dag anländer antagligen klimatflyktingarna – och det är dags att dra upp planerna för ett statligt drivet asyl-boende.
Idealet är att ett statligt bolag tar hand om det. Och planen måste vara att bygga en massa bostäder som både kan användas som asylboenden och, när det inte behövs, kommer ut på den vanliga bostadsmarknaden. Sådana bostäder borde oftast anläggas nära de storstadsregioner där arbetsmarknaden är bäst och allra helst i de kommuner som är mest välbeställda och i dag tar emot skamligt få flyktingar.
Använd flyktingmottagandet för att sätta i gång ett större, statligt bostadsbyggande än någonsin! En gång byggde vi barnrikehus. De blev sedan en del av det kommunala bostadsbeståndet. Sverige skriker efter nya bostäder och flyktingkrisen borde kunna skynda på investeringsviljan.
Göran Greider, krönikör
Krönikan publicerades i FV 11/2015.