En normlös ny stadsdel
Malin Siwe är välkänd journalist som kritiskt analyserar och debatterar samhällsfrågor. Hon har varit anställd vid flera av landets ledande affärstidningar. Sedan fyra år tillbaka är hon ledarskribent på Expressen och medverkar även med krönikor ibland annat tidningen Fokus samt hos Fastighetsvärlden.
Ordning och reda är normalt en lysande ledstjärna. Men vi lever i en tid när oordning och oreda kan vara värt att pröva som arbetsmetod – inte minst för att lösa bostadsbristen. Det vore i alla fall värt ett storskaligt experiment, säg en stadsdel med 20.000 bostäder. Låt oss kalla den Nysta.
Nysta skulle ritas och byggas av nyanlända arkitekter, ingenjörer, snickare, rörisar och andra byggarbetare – tillsammans med svenskar. Och de skulle jobba utan att vara bundna av nuvarande normer.
Kanske blir det bara rullstolsbadrum i markplan. Måhända en del trevåningshus byggs, som förr, utan hiss. Om det är vad de inblandade önskar.
Skolorna kanske ritas med gamla vanliga klassrum för att främja lärarledd undervisning i stället för med myshörnor för eget arbete. Vad som helst kan hända. Med Nysta skulle flyktingar snabbare komma in på arbetsmarknaden och priserna pressas. Politiker och rutinerat branschfolk skulle se att saker kan göras hyggligt bra även om de görs annorlunda.
Så var skulle Nysta ligga? Nära en stor, stark arbetsmarknad. I Huddinge finns tolv naturreservat. Något av dem kan offras. Norr om Stockholm kan man krympa det gigantiska Järvafältet. I vilket fall måste Nysta kunna knytas till tunnelbana eller pendeltåg, med spårvagn eller buss.
Pengarna? Investerarna kan räkna med EU-bidrag och lönesubventioner via Arbetsförmedlingen. Alla företag är hjärtligt välkomna, men Rikshem har ett särskilt ansvar för att leva upp till sin slogan ”den nationella allmännyttan.”
Naturligtvis skulle ett och annat gå galet i det normlösa byggandet. Men det gör det rätt ofta när regelverken regerar också. Den största avigsidan blir stortavlor med budskap som ”Nysta(rt) för Sverige” och ”Nysta – bygger integration”. Men ett irriterande klyschkalas är ett lågt pris för ett seriöst försök att genom oordning få ordning på bostads- och integrationspolitiken.
Malin Siwe, krönikör