Porträtt

Rikshems räddare

Utvecklingsbar. Hon fastnade i allmännyttan och blev kvar. Nu har hon dock sökt sig till nya men liknande jaktmarker. Som ny VD för Rikshem ska Sophia Mattsson-Linnala återställa lugnet i bolaget och fortsätta tillväxtresan. Mer nyproduktion är att vänta.

Sophia Mattsson-Linnala

Född:
1966 i Stockholm. Uppvuxen i Upplands-Väsby.

Bor:
Kungsholmen i Stockholm.

Utbildning:
Civilekonom vid Stockholms universitet samt fristående kurser från KTH.

Karriär:
Arbetat inom allmännyttan under större delen av sitt yrkesverksamma liv. Bland annat som VD i flera bolag.

Aktuell:
Tillträdde som VD för Rikshem i november 2016.

Om fastighetsbranschen:
”Det är i dagens marknadsläge med så låga yielder ofta en bättre investering att nyproducera. Och det behövs fler bostäder.”

Karriären i korthet
1990: Börjar arbeta på Riksbyggen efter civilekonomexamen kompletterad med kurser från KTH:s lantmätarprogram.

1991:
Börjar arbeta inom allmännyttan, på Svenska Bostäder.

1998:
Börjar arbeta på Botkyrkabyggen och blir så småningom VD.

2014:
Karriären har fortsatt inom allmännyttan, nu som VD för Huge Fastigheter.

2016:
Tillträder i november som VD för Rikshem.

Visa faktaruta

Att Sophia Mattsson-Linnala skulle arbeta med fastigheter var givet från början. Intresset för hus, särskilt äldre, väcktes redan i tonåren. Med en kusin som var väldigt intresserad av kakelugnar, och som omgav sig med snickerikunniga vänner, blev sommaren en sådan tid när hon kom i kontakt med gamla byggnader och blev nyfiken på att lära sig mer. Det i kombination med ett intresse för teknik gjorde att hon under ekonomistudierna vid Stockholms universitet kontaktade KTH för att se om hon kunde hoppa på någon utbildning, inriktad på fastigheter.

– Jag var mer inne på investeringar, kalkyleringar och investeringsanalyser än redovisning, och när jag gick sista året på universitetet kände jag att jag ville ha det andra. Att bara sitta vid ett skrivbord och jobba med siffror skulle jag inte tycka var kul, konstaterar hon.

På KTH gled hon, som hon själv uttrycker det, in lite på sniskan och fick läsa tillsammans med dem som gick tredje året på lantmätarlinjens fastighetsinriktning.

– För mig var det helt rätt. Byggnads- och installationsteknik och kursen i fastighetsekonomi var de roligaste kurserna jag läste under hela studietiden.

Då visste hon inte att det var inom allmännyttan som hon skulle göra stort avtryck i framtiden utan i stället började hon efter studierna att arbeta kommersiellt, på Riksbyggen.

– Jag var helt övertygad om att det var vad jag skulle göra. Kontrakten var knöliga, det var mycket juridik och förhandlingar. Det var spännande och inte så mycket känslor inblandade.

Men sedan blev det för mycket redovisning i den rollen, något som Sophia Mattsson-Linnala frankt kallar skittråkigt eftersom det inte gav henne något utan jobbet kändes snart enahanda. När hon sökte och fick nästa jobb i karriären kom hon mest av en slump att hamna i allmännyttan, på Svenska Bostäder. Sedan dess har hon blivit kvar inom sektorn, eftersom allt plötsligt blev så roligt.

– Det var mycket svårare än att bara räkna pengar. Det tillkom perspektiv som var värdefulla för mig, sociala perspektiv och samhällsutveckling. Det blev en självklar del av arbetet. Jag fastnade i allmännyttan där och då. Det var så rätt för mig, som att komma hem. Jag fick göra det jag tycker om.

Passionen är en av hennes drivkrafter och något hon försökt föra över till sina barn, hur viktigt det är att hitta sitt driv och en tillvaro där man trivs. För egen del handlar det om att förändra och utveckla, utan att tappa bort ordning och reda.

– Jag får inte ut någon energi av tröghet! Om man sitter i en förvaltning och det inte finns expansionsplaner kan man alltid förbättra, det går alltid att driva någon form av utveckling.

Sedan den 1 november i fjol är det Sophia Mattsson-Linnala som ska driva och utveckla det som medarbetarna kallar för Rikshem 2.0. Detta efter en tämligen turbulent tid där tidigare VD:n Jan-Erik Höjvall och vice VD Ilija Batljan fick lämna bolaget.

– Det är klart att jag hade respekt för att komma hit. Jag vet ju att de två personer som fick gå var väldigt uppskattade och att man säkert på flera håll känner att det var en förlust. Då är det inte lätt att komma in och fylla kostymen. Det har skett förändringar men nu är det nya tag. Det viktiga är att vi inte avstannar, säger hon.

Det har varit en period med omstöpning, där ledningsarbetet har tagit en delvis ny vändning. Ny VD, ny styrelse och en ledningsgrupp där det finns olika perspektiv och många ska enas om en uppfattning. Därför var en av Sophia Mattson-Linnalas första åtgärder, förutom att besöka samtliga regionkontor i landet, att låta göra en nulägesanalys av bolaget. Utifrån den ska ledningen bland annat bestämma i vilken riktning bolaget ska gå.

– Fortsatt tillväxt står på agendan, men baserat på marknadsläget tror jag att vi kommer att bli lite mer försiktiga med våra köptransaktioner. Om vi köper ska det vara rätt i förhållande till vad vi har sedan tidigare. En del saker kan man vara beredd att betala lite mer för om de ligger rätt och om man kanske redan har en anslutande granntomt. Vi ska absolut köpa på de platser där vi redan finns och om vi hittar rätt objekt. Men jag tror också att vi har en del i vår portfölj som vi känner inte är rätt för oss. Då kanske vi hellre ska sälja.

Rikshem kommer fortsätta att växa och får genom sitt stora bestånd fram allt fler byggrätter och deras nyproduktionsvolym ökar nu.

Rikshem har således ambitionen att även med sin nya ledning fortsätta att sträva efter en hög tillväxt. Sedan bildandet 2010 har bolaget vuxit med ungefär fem miljarder om året. Fram till januari förra året hade man gjort i snitt ett förvärv i månaden, något som Fastighetsvärlden berättade om i nummer 1/2016.

– Där har vi väl inte riktigt legat det senaste året, men å andra sidan har det blivit någon större portfölj i stället. Vi har vuxit väldigt mycket, och vi kommer att fortsätta växa. Men vi har jobbat med vår fastighetsportfölj så länge att vi nu börjar få fram byggrätter, och då kan vi få fram mer nyproduktion.

Just nu har Rikshem 800 lägenheter i nyproduktion, vilket hänger ihop med att de olika detaljplanerna har blivit antagna.

– För oss är det många gånger en bättre investering att nyproducera. Vi vill också vara långsiktiga och tillföra bostäder, och det kommer ju inga nya bostäder bara för att man köper gamla. Vi kommer att hantera både transaktioner och organisk tillväxt i fortsättningen men det blir mer nyproduktion än tidigare.

Samtidigt menar hon att om Rikshem får fram detaljplaner där de själva inte vill bygga nytt är det viktigt att se till att någon annan får köpa och börja bygga så att området snabbt växer fram. Bara i Stockholm pekar siffrorna i dag på att det behövs 130 000 nya bostäder, men enligt en granskning som FV gjort (se artikel sidan 26–29) kan endast en liten del av dem som behöver bostad klara kostnaden för en nybyggd hyresrätt.

– Jag tror inte att man kan bygga billigt. Nyproduktionen kan inte rikta sig till dem som har svagast ekonomi. Problemet är att bostadsrättsägarna får en skatterabatt som påverkar markpriserna medan hyresgästerna får betala hela kostnaden. Det behövs nya bostäder, men frågan är vem som ska stå för kostnaden för svagare grupper.

Förutsättningarna ser också helt olika ut i landet. Sophia Mattsson-Linnala konstaterar att man i vissa områden kan göra nästan vad som helst och ändå räkna hem det. I andra delar måste man vända på varje slant och helst använda den en gång till. Men Rikshem har valt att inte finnas i kommuner som har en negativ utveckling

– Vi har fokus på ett antal kommuner. Det är så vi vill jobba, att man ska känna att vi är seriösa och stabila fastighetsägare. Då måste vi också leva upp till det och inte bli för spridda. Som marknaden ser ut nu, med väldigt låga yielder, gör vi hellre en ny investering där vi redan finns så att vi kan bygga stabila förvaltningsorganisationer på plats. Vi tar det lite mer försiktigt med att etablera oss på nya platser.

Sophia Mattsson-Linnala lockades av Rikshem eftersom det finns ett hållbarhetstänk även i ekonomiska och sociala frågor i bolaget.

Sophia Mattsson-Linnala fick sitt första VD-jobb, för Botkyrkabyggen, när hon var 36 år. Då betraktades det som lite udda att ha en kvinna som VD. I dag är branschen mer jämställd och allt fler kvinnor börjar ta de ledande positionerna.

Jag tror inte man kan bygga billigt. Nyproduktionen kan inte rikta sig till dem som har svagast ekonomi

– Det finns väldigt många duktiga kvinnor. Tidigare fanns det inte så många öppningar, men när de allmännyttiga bolagen började formulera vad de ville ha för kvaliteter öppnade det möjligheterna för kvinnor. Framför allt inom bostadssegmentet finns det mycket kvinnor, kanske för att vi är lite mer värderingsstyrda i våra val och bostäder ligger nära själ och hjärta.

Om det har blivit en förändring när det gäller jämställdhet så ligger arbetet med mångfald inte lika långt fram.

– Det är ett av de förbättringsområden vi har. Branschen behöver fortfarande få folk med annan bakgrund att komma högre upp i hierarkierna, för även om man kan ha många anställda med olika bakgrund har vi inte sett att så många har nått ledningsnivå.

En annan viktig fråga är den stora personalbrist som finns.

– Här tycker jag att hela branschen har en jätteutmaning! Men man har gjort ganska lite i frågan. Vi har sett under hur lång tid som helst att det är svårt att få personal. Det beror nog mycket på att så få har någon relation till våra yrken och förstår vad det innebär, att det är en jätterolig bransch!

Lite kritiskt menar hon att branschen har varit dålig på att synliggöra de olika yrkena och att de även behöver nå skolornas syokonsulenter.

– Vi anställer varje år sommarjobbare främst från våra egna bostadsområden. Det är en dörröppnare, en möjlighet att få sitt första jobb i cv:t. För vår del innebär det i den bästa av världar att några av dem också kommer att söka sig till fastighetsbranschen.

Bakom viljan att förändra finns också det genuina intresset för byggnader och renovering kvar. Under åren har sommarstugor och andra hus fått känna på hennes praktiska läggning, och efter att i höstas ha avslutat VD-jobbet på Huge Fastigheter ägnade hon en del av sin lediga månad, innan hon tillträdde Rikshem, åt att renovera sitt hem.

Hon säger att det är skönt att få arbeta fysiskt ibland och att hon blir nöjd när hon ser resultatet av det hon själv har åstadkommit. Hon väljer alltid noga ut brädor skurna så nära kärnvirket som möjligt och talar sig varm om trä som ett levande material. Rikshem har en tydligt uttalad vision om att så långt det är möjligt bygga i trä, något som också ger fördelen att en stor del av byggnaderna kan prefabriceras.

– Det är fantastiskt intressant att bygga hus redan i en fabrik, och jag tror att branschen börjar tänka om när det gäller det konventionella byggandet. I dag är det ganska svårt med produktionskapacitet. Att modulerna görs i fabrik gör oss mindre känsliga för arbetskraften. I viss mån blir det billigare och det går väldigt snabbt att bygga. Och ur miljöperspektiv går det inte att jämföra betong och trä, säger hon.

Varför lockade Rikshem?

– Det finns ett hållbarhetstänk som vid sidan av miljön också handlar om sociala och ekonomiska frågor, och det kändes helt rätt för mig. Jag är övertygad om att ökad stabilitet i bostadsområden lönar sig på sista raden.

Vad händer nu när det gäller bolagets utveckling?

– Den nulägesanalys av bolaget som vi nu gör kommer att ge oss en tydlig bild av vad vi behöver prioritera. Det kan vara kvalitetsarbete, vårt samhällsansvar och vår strategi för tillväxt. Vi behöver också se hur vi hanterar utmaningen att befinna oss i en bransch som skriker efter personal, till exempel genom att ha en kultur som gör att det är lätt att få in nya personer på rätt plats och som säkerställer att vi förblir just Rikshem.

Hur ser du på Rikshems roll när det gäller samhällsfastigheter?

– Vi vill självklart jobba vidare med samhällsfastigheter. Sveriges kommuner står i dag inför stora utmaningar med ökande och åldrande befolkning och behöver göra långsiktiga analyser för att klargöra vilka åtaganden som krävs inom området för samhällsfastigheter. Dessutom behöver man lägga stora resurser på genomförande. Här fyller Rikshem en viktig funktion för kommunerna genom att köpa, bygga nytt och förvalta samhällsfastigheter vilket frigör kapital för kommunerna.

Hur är du som ledare?

– Jag tror på ständig utveckling både på individ och organisatorisk nivå och gärna med fart. Men man måste omge sig med någon som har förmågan att ta ett steg tillbaka, någon som hinner lyssna och reflektera över det som händer. Min stora uppgift är nu att se hur vi får pusselbitarna att sitta ihop och levererar. Det är det jag ska hålla på med snarare än att vara inne och rota i enskilda frågor.

– Som yngre kanske jag ville visa mig duktig men jag har inte längre behov av det. I dag handlar det mycket mer om att få andra att växa och våga, samtidigt som jag pekar ut riktningen.

Tidigare porträtt

Orädd vägledare

Kreativ. Han är otålig och driven. Han är största ägare i hotellfastighetsbolaget Pandox och äger var fjärde fastighet längs Karl Johans gate. Få inom fastighetsbranschen har bredare visioner än Christian Ringnes.

Dansk dynamit med kundfokus

Oväntat. Med kunskaper från en helt annan bransch kom Klaus Hansen Vikström in hos Fabege för drygt tio år sedan. Sedan dess är inget sig likt och fångsten av stora hyresavtal har slagit alla rekord.

Psykologisk affärstaktik

Förhandlare. Svensk-norska Pangea leds av Bård Bjølgerud. De senaste åren har han varit med och orkestrerat flera av de allra största fastighetsaffärerna.

London calling

Framgångsrik. I det dolda har Gerard Versteegh i Storbritannien byggt upp ett bestånd värt 10 miljarder kronor. Han har gjort det genom att aldrig avvika från sin affärsidé.

Med högt tempo och kvalitet i detaljerna

Entusiastisk. Hon vill skapa en tydlig men tillåtande företagskultur där alla medarbetare får möjlighet att utvecklas. Precis det plus en god portion av ”jävlar anamma” är det som fört henne själv till VD-stolen på Atrium Ljungberg.

Avstamp i myllan ska ge skörd i storstan

Uthållig. Under nära 20 år har han varit med och utvecklat Midroc i Öresund. Nu när en expansion är på gång i Stockholmsområdet lär det smått okända bolaget uppmärksammas betydligt mer.

På väg till toppen med egen design

Stilsäker. Det har tagit honom drygt tio år att bli en av de största bostadsbyggarna i Stockholm. Men resan fortsätter och nu spänner Oscar Engelbert bågen än mer.

Utmanare som vill få upp tempot

Otålig. Med en annorlunda bakgrund gör Samir Taha via bolaget Aros Bostadsutveckling ett allt större avtryck. Nu ska projektportföljen breddas och en börsnotering finns i planerna.

Brinner för att bygga ett sunt företag

Engagerad. Svåra, nästan omöjliga, uppdrag tillhör det Therese Rattik tycker är allra roligast. Det får henne och medarbetarna att anstränga sig extra mycket och därigenom finna bra lösningar.

Vill göra affärer med förnuft och känsla

Slumpartat. Svarta måndagen med en optionssmäll på 6 miljoner banade vägen för en karriär med fastighetsaffärer. Nu är han aktuell med en tredje fond som just köpt SAS-huset.

”Bästa investeringen”

Attack. Fastigheter är hittills Peter Forsbergs bästa investering efter hockeykarriären. Nu vill han in på nya marknader och Stockholm är en av dem.

Samlaren som vill bli nummer ett

Vinnarskalle. En motocrossolycka och tretton brutna ben blev slutet på Jacob Karlssons löparkarriär – och början på en annan. Nu siktar K-fastigheters ägare på att bli störst på hyresmarknaden.