Krönikor

Slopade ränteavdrag – kanske inte så illa som befarat

Linus Ericsson är VD vid AGL och har cirka 20 års erfarenhet från finansmarknaden. Han har tidigare arbetat som förvaltare på valuta- och räntemarknaden, risk manager för Stockholms stad och som konsult för ett norskt analysföretag. Sedan 1997 är han partner i AGL.

Visa faktaruta

I juni presenterade Företagsskattekommittén ett förslag som innebär att avdragsrätten för räntekostnader slopas mot att bolagsskatten sänks från 22 till 16,5 procent. Förlaget syftar till att likställa olika former av kapital och att begränsa möjligheterna till skatteplanering med lån. Nivån på skattesänkningen är beräknad utifrån att förslaget ska vara skatteneutral för genomsnittet av alla bolag i Sverige. Förslaget möter dock starkt motstånd. Kritiken riktas främst mot att förändringen riskerar att minska investeringsviljan och att det slår så olika mot olika branscher. Kapitalintensiva branscher såsom exempelvis fastighetsbolag får en ökad skattebelastning, vilket mycket väl kan leda till bland annat minskade investeringar i bostäder och andra fastigheter samt högre hyror.

Om man funderar lite över förslaget så skulle det faktiskt kunna bli bättre än befarat. Det intressanta med skatteändringar och regelverksändringar som ökar räntekostnaderna är att de tvärt emot vad man förväntar sig faktiskt inte behöver öka lånekostnaderna. Förklaringen är att Riksbanken sätter sin styrränta så att den totala räntekostnad låntagare möter är på den nivå som ger den penningpolitiska stimulans eller åtstramning som behövs vid varje tidpunkt. Om differensen mellan Riksbankens styrränta och den ränta låntagarna möter ökar på grund av skatteförändringar eller andra regelverk så betyder det att Riksbanken måste sänka motsvarande. Om den genomsnittliga lånekostnaden antas vara 4 procent och avdragsrätten slopas gör det att lånekostnaden ökar till 4,66 procent. Allt annat lika borde det leda till att Riksbanken sänker styrräntan med 0,66 procent. En parallell är den nya bankregleringen som leder till ökade kapitalkrav på bankerna, vilket i sin tur leder till högra utlåningsmarginaler. Samma resonemang kan appliceras här. Förändringar av den här typen är förstås enklare att göra ju lägre ränta än. Samtidigt gör dagens låga ränta att utrymmet för Riksbanken att sänka kanske inte finns. En sänkning med 0,66 procent skulle ju innebära negativ ränta. Över tiden bör dock den effekt jag talar om vara möjlig att nå.

En förutsättning för att resonemanget ska hålla är förstås att hushållen får motsvarande förändring. Det kan de få antingen genom att bankernas riskvikter för bostadslån höjs såsom redan gjorts, eller att den privata avdragsrätten för räntor tas bort. Det senare är förvisso politisk knepigt att genomföra men det finns både politiker och ekonomer som anser att det är det bästa sättet att bromsa hushållens ökande skuldkvot. I den bästa av världar skulle slopad avdragsrätt för både företag och privatpersoner innebära en win-win för alla parter:

  • Företagen får oförändrade räntekostnader men lägre skatt
  • Hushållen får oförändrade räntekostnader
  • Staten för högre skatteintäkter och lägre ränta på statsskulden
  • Boendeformen hyresrätt och bostadrätt likställs

Jag tar varken ställning för eller emot förändringen men vill ändå peka på en effekt som ännu inte nämnts i debatten. Åtminstone på pappret så finns det en logik i slopad avdragsrätt för räntekostnader. Samtidigt är det en uppenbar risk att förslaget åtminstone på kort sikt leder till lägre investeringsvilja i företagande och färre bostäder.

 

Fler Krönikor

Krönika

Rätt avkastning från din fastighetsportfölj?

Det är nu dags att utvärdera hur bra eller dåligt det gick för den egna portföljen. Lars Johnsson skriver om de viktiga nyckeltalen.

Krönika

Vi måste prata om Göteborg

”Demokratisk arkitektur är en lika knasig idé som demokratisk ekonomi.”

Krönika

Storebror ser dig

”Bara för att något är möjligt behöver det inte vara lämpligt.”

Foto Jan Wifstrand
Krönika

Nu är hela Sverige ett utsatt område

”De kriminella gängen regerar. I problemområdena är mord och mordförsök fem gånger vanligare och anlagda bränder är upp till tolv gånger vanligare.”

Krönika

Dyrt att vara åldersfixerad

”Självfallet ska det finnas LSS-bostäder och särskilda boenden för äldre.”

Krönika

Räkna med apan

”Bolagen utsätts för risken att skandaliseras som följd av usla aktieval.”

Foto Jan Wifstrand
Krönika

Göteborg är på väg att ta täten i Sverige

”Göteborg är så hårt på gång att det inte går att hitta rätt gata.”

Krönika

Dags att göra om PBL i grunden

(Krönikan publicerades ursprungligen i magasinet Fastighetsvärlden 1/2023) Muharrem Demirok får det inte inte lätt om han väljs till partiledare för …

Krönika

Fastighetsvärdering 2022 – en svårbemästrad pardans

Anders Elvinsson, värderingschef vid Cushman & Wakefield, i en FV-krönika om utmaningen att värdera när snabba skiften uppstår.

Krönika

Tillsätt en kommission

”Inför framtiden borde en kommission tillsättas.”

Foto Jan Wifstrand
Krönika

Coliving och hotell blir en bra kombo

”Att minska styrkan i det ofrivilliga varumärket ’Loneliness in Sweden’ vore en välgärning.”

Krönika

En björntjänst med för höga krav

”Klockan två en fredagseftermiddag är pendelstationerna på ön knökfulla med hantverkare”.

Foto Jan Wifstrand
Krönika

Drömmer som Magdalena

”I sömnen kom den, den inre monologen, grubblerier från statsministern själv.”

Krönika

EU har problem

Från EU hörs allt oftare krav på att bojkotta den ryska gasen. Men att omvandla ord till handling går trögt. …

Tillbaka till förstasidan